Citat:
Ursprungligen postat av
Made.to.suffer
Min kusin hängde sig å lämnade fru å barn ovetandes. Inget tecken eller något på att han mådde dåligt istället så vare som att han var som lyckligast de senaste månaderna innan han valde sitt val.
Det sägs att vissa som inte tar livet av sig i affekt får nån sorts inre frid när dom väl bestämt sig. Då kan det utåt se ut som att den är lycklig, eller att personen rentav är lycklig och vill göra det bästa av sista tiden. Låter paradoxalt men kan köpa det.
En kompis från ungdomen tog livet av sig alldeles för ung, innan livet knappt hade börjat. Ändå hann hen att uppleva mycket.
Jag vet inte helt varför, men tror hen kände sig lite udda, och hen började nog tvivla på sin identitet efter flera händelser. Ska inte säga att det var orsakerna för jag vet som sagt inte varför och jag har inte vågat fråga än. Men jag kommer närmare och närmare att vilja & våga fråga.
Vi kom varann nära dom sista åren och det kom som en blixt från klar himmel för många inklusive mig. Dock inte för familjen vad jag förstått.
Hen var väldigt utåtriktad, snäll och väldigt omtänksam. Hade ett nätverk som dom flesta bara kan drömma om, bekant med eller kände massa personer i det absolut högsta samhällsskiktet i Sverige.
Det är förvisso inget hinder (uppenbarligen), men ett helt land blev tagna på sängen.
Ingen känd person i den bemärkelsen, även om hen var uppmärksammad i media under sin levnadstid.