Precis som
flaes skriver ovan är eken härdigare än folk tror.
Jag tror dessutom att Markus Franzén på Linnéuniversitetet har fel. Det är inte kalla vintrar som begränsar utbredningen norrut. Det finns planterade ekar ända upp i Luleå i Norrbotten. Där kan det bli jävligt kallt.
Den begränsande faktorn är alltså inte nödvändigtvis kylan på vintern när trädet ändå gått i vinterdvala, nej, det är troligare växtperiodens längd. Dagsljuslängden under tidig vår och sen höst kan ha betydelse, men mer precist är det nog huruvida trädet förmår producera fertila ekollon innan kylan sätter stopp.
Kontrastera med Linden. Både
Tilia platyphyllos (Bohuslind) och den vanliga
Tilia cordata (Skogslind) är begränsade av växtperiodens längd och producerar inte fertila frön vissa somrar. Framförallt Bohuslinden, som är tydligt begränsad av sommarvärmen i Skandinavien och här befinner sig på sin absoluta nordliga växtgräns.
Anledningen till att eken nu sprider sig norr om Gävle är för att växtperioden blitt något längre de senaste femtio åren. Med längre somrar blir vattnet i Östersjön och bottniska viken också något varmare och bidrar till att höja höstens temperatur tillräckligt mycket för att ekarna ska hinna producera mogna ollon långt upp efter kusten i Västernorrland och Västerbotten.
Spridningen är kopplad till kust, inte inland.
Det vore intressant att höra om det även sker upp efter kusten i Norrbotten. Jag är även nyfiken på rapporter från Dalarna och Härjedalen.
Artportalen är öppen för allmänheten att söka i (leka med .. hehe), så jag tog fram denna karta över ekens rapporterade utbredning 1950 till 1995:
https://fyndkartor.artfakta.se/searchresults/map?searchParameters=eyJpZCI6MTc2NjA3OTc0ODM3MCwic 3RhcnREYXRlIjoiMTk0OS0xMi0zMFQyMzowMDowMC4wMDBaIiw iZW5kRGF0ZSI6IjE5OTQtMTItMzBUMjM6MDA6MDAuMDAwWiIsI nRheGEiOls2MzI5OTk0XX0%3D
Sen tog jag fram samma för perioden 1995 till 2025:
https://fyndkartor.artfakta.se/searchresults/map?searchParameters=eyJpZCI6MTc2NjA4MDA5ODAwNiwic 3RhcnREYXRlIjoiMTk5NC0xMi0zMFQyMzowMDowMC4wMDBaIiw iZW5kRGF0ZSI6IjIwMjUtMTItMzBUMjM6MDA6MDAuMDAwWiIsI nRheGEiOls2MzI5OTk0XX0%3D
Notera skillnaden ovanför Gävle !! Den tidigare tidsperioden (1950 - 1995) är mer rapportmässigt tillförlitlig än den senare. När vanligt folk rapporterar blir kvalitetskontrollen lidande och en del av dessa ekar kan vara planterade träd snarare än spontant spridda. Men det visar ändå en förflyttning uppåt samt att de nu kan leva långt upp i Norrbotten. Gissningsvis ser vi samma sak i Norge och Finland. Ska vi kasta ett öga på dem också?
Här är Norges motsvarighet till artportalen:
https://artskart.artsdatabanken.no/#map/610315,7012028/4/background/greyMap/filter/%7B%22TaxonIds%22%3A%5B136135%5D%2C%22IncludeSubTa xonIds%22%3Atrue%2C%22Found%22%3A%5B2%5D%2C%22NotR ecovered%22%3A%5B2%5D%2C%22Blocked%22%3A%5B2%5D%2C %22Style%22%3A1%7D
Och här är Finlands dito:
https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.37990&time=2015-01-01%2F2025-09-02
Jag spenderade en hel del tid med förberedelser för detta inlägg. Mer än nödvändigt, egentligen, men nyfikenheten är en stark stimulant. Jag fann att artkollektivet "ek" är ... mystiskt.
Finns det något annat trädkollektiv som är lika beroende av däggdjuret människa för sin spridning? Ofta fann jag mig själv bita mina naglar och tänka ... "varför är eken så utformad och vad skulle den göra utan oss"?
Jag lämnar det till er "flashbackare" att fundera på. Men kom dock ihåg detta: Eken fryser inte ihjäl kalla vintrar som länken i tråden påstår.