Mina gammelfastrar hade en porslinsfigur föreställande en kolsvart negerpojke med röda läppar som käkade banan. Den ville jag ha i bokhyllan efter att de gått bort och vi fick ärva, men frugan lade in sitt veto.
Men det är ganska fjantigt att införskaffa saker "bara för att", utan någon personlig koppling. Hade en kollega som visade upp "sin" totekopf-ring, han formligen vibrerade av busig upphetsning..