Citat:
Ursprungligen postat av
Volvoellersaab
Tack för intressant svar.
Man kan ju undra varför inte ett helt adaptivt system används, spec som det är parametrar som inte ens ändrar sig snabbt. Borde även kunna ge en intern omstartpunkt om spänningen bryts till bilen. Borde inte ta många minuter att få ett stort antal uppmätta referenspunkter. Och nån tid i avstängt läge för viloreferens.
Det finns ju kontinuerligt adaptiva system för fjädring, oktankoll mot knackning, bromssystem, tändning etc. Även kontroll av helljus. Och de är ju snabba och brukar funka korrekt mer eller mindre omedelbart trots batteribyte.
Hur skulle det se ut om bromssystemet skulle kräva inkodning efter batteribyte eller byta av bromsbelägg?
Jag är helt övertygad om att alla biltillverkare har det tekniska kunnandet att göra helt adaptiva system för BMS och även att alla signaler redan finns tillgängliga i bilen. Det är alltså nån bedömning av för och nackdelar för biltillverkarens eftermarknad eller nåt annat som är den egentliga orsaken till att kalibrering krävs/rekommenderas och inte teknisk svårighet.
Oavsett så ser ju systemen ut som de gör idag.
Helt enig i att biltillverkarna skulle kunna göra BMS fullständigt adaptiva om de ville. Det finns inga tekniska hinder – spänning, ström, temperatur, RI, laddcykler och OCV-värden finns redan i systemen. Det är snarare batteriets fysik och tillverkarens prioriteringar som gör att BMS inte beter sig som andra adaptiva system.
Skillnaden är att systemen du nämner (knackningsstyrning, tändning, fjädring, bromsar, helljus) arbetar med snabba och repetitiva signaler som uppdateras tusentals gånger per sekund. De bygger sina kartor på millisekunddata.
BMS däremot bygger sin noggrannhet på sådant som:
– långsamma vilospänningar
– temperaturdrift över timmar
– internresistansförändringar över månader
– cykling och laddningsmönster
– statistiska modeller för degradering
Det är nästan omöjligt att få en korrekt SoC/SoH-profil på några minuter efter batteribyte eftersom de mest värdefulla referenspunkterna bara uppstår vid vila, låg belastning och under fulla laddningscykler. Det är därför inlärning tar tid – inte på grund av teknisk inkompetens utan för att batterikemin är långsam per definition.
Och ja, tillverkarna skulle kunna göra systemet mer självläkande. Vissa märken (t.ex. BMW och Mercedes) har mer adaptiva system, men de kräver ändå batteriregistrering för att sätta rätt grundparametrar – framför allt för att skydda generator, DC/DC och energistyrning från felaktiga laddprofiler.
Skillnaden mot bromsar, ABS och liknande är också strukturell:
ABS får direkt sensorfeedback varje gång du rör bilen.
BMS får sina viktigaste datapunkter när bilen står still.
Ett system som inte får kontinuerlig realtidsfeedback blir naturligt långsammare att anpassa.
Att tillverkarna har intresse av en viss kontroll på eftermarknaden är säkert också en faktor – men huvudskälet är att batterier är tröga system, och då behöver BMS en nystart för att veta vad den jobbar med. Annars riskerar laddstrategin att bli helt fel.
Men som du skriver – systemen ser ut som de gör idag, och oavsett filosofi bakom så kräver de fortfarande en reset för att fungera optimalt efter batteribyte.
Var med under utvecklingen av Volvos BMS i mitten av 2000-talet och lite frustrerade att nu 20 år senare är det lika 2005