Pappa nekas få ut sonens obduktionsrapport

Stackars pappa som inte får veta.

Ur verkligheten:
Det började helt fel på detta sätt med ett telefonsamtal från ett sjukhus:

-Er släkting X är intagen på sjukhus och ni är den som angetts som närmaste person.
Ojdå, berätta var och varför så jag kan besöka X?
-Det har ni inte rätt att få veta.
Varför ringer ni och meddelar mig detta om jag inte får veta var eller vilken orsak?
-Det är vår standardprocedur.
Vad är då meningen med att ringa mig?
-Som jag sade tidigare så är det vår standardprocedur.
Tack så mycket, ni behöver inte ringa mig mer. Klick.

Släktingen som råkat ut för en olycka kom sedan efter en tid ut från sjukhuset och kunde inte själv begripa varför detta samtal gjordes då ingen information fick eller kunde delges.

Det är en rimlig slutsats.

Annars går det ju alldeles utmärkt för pappan att kontakta ansvarig läkare för ett samtal, där valda, relevanta delar kan förmedlas.

Någon absolut rätt för föräldrar till myndiga barn att betraktas som någon sorts "partsintresse" (eller vad man skall kalla det) då det formella föräldraansvaret/vårdnadshavaransvaret har upphört.

Har det gjorts en obduktion finns det en anledning (den kan vara klinisk (medicinsk), till exempel att följa upp en behandling) eller rättsmedicinsk (polisiär, brottsmisstanke, t ex). Då kan det naturligtvis uppstå en konflikt mellan sekretess å den avlidnes vägnar och föräldrarnas begripliga önskan att få en förklaring. I det kliniska fallet gäller vårdens sekretess, i det rättsmedicinska fallet FU-sekretess.

Det är här yrkesmannen (läkaren, åklagaren) kommer in och kan göra en avvägning.

Jag hade en kompis i 20-års åldern detta året som avled i sömnen p.ga hjärtstillestånd som i smyg använde anabola steroider och tunga droger som ett mycket fåtal invidider visste. Han hade utåt sätt ett bra jobb och helt vanligt svensson liv. I sådana fall kan det vara bättre att låta det vara kanske?

https://www.dagensjuridik.se/nyheter...ktionsrapport/

Rätt eller fel av kammarrätten att neka pappan att få veta vad sonen dog av? Personligen känns det väl nästan som att någon mörkar något när man inte kan berätta vad sonen dog av? Borde väl vara av vikt för pappan att få veta, speciellt om de är bakomliggande sjukdom som kan vara ärftligt.

Förr i tiden (åtminstone på 80-talet) registrerades dödsorsak i folkbokföringen och kunde väl begäras ut av vem som helst.

Är sonen myndig ska inga föräldrar har rätt att läsa obduktionsrapport man äger inte sina barn!

Har det skett någon lagändring senaste decennierna vilka villkor som gäller för att utlämna obduktionsprotokoll på en myndig person?

Det kan det säkert ha gjorts, eftersom sekretessreglerna för vården uppdateras litet då och då. Men vårdsekretessen förfaller inte därför att patienten är död - det har nog inte ändrats på rätt länge.

Men vårdsekretessen stöder sig på gällande "Offentlighets- och sekretesslag" från 2009 (med ändringar) och avser sk "kliniska obduktioner".

Rättsmedicinska obduktioner lyder under den allmänna FU-sekretessen och har sitt lagstöd i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), också från 2009. Här finns stöd för att bibehålla sekretess avseende enskildas personliga förhållanden, men då genom yppandeförbud - vid åtal kan inget som åberopas hållas hemligt, såklart.

Det är ju en jävla stor skillnad på dödsorsak och en komplett obduktionsrapport med bilder och allt.

Framgår ju inte hur gammal sonen är, artikeln är ju bakom en betalvägg.

Är han 9 eller 29? Det gör ju stor skillnad...

Jag frågade eftersom jag tidigare beställt och fått utlämnat obduktionsprotokoll på avliden vuxen.

https://www.dagensjuridik.se/nyheter...ktionsrapport/

Rätt eller fel av kammarrätten att neka pappan att få veta vad sonen dog av? Personligen känns det väl nästan som att någon mörkar något när man inte kan berätta vad sonen dog av? Borde väl vara av vikt för pappan att få veta, speciellt om de är bakomliggande sjukdom som kan vara ärftligt.