Förmån engångsbelopp eget AB

Ekonomibolaget jag anlitar har strulat till det lite med förmånsvärde på bil och jag behöver lägga 84kkr i förmån för november i engångsbelopp.

Om jag vill ha en nettolön för november på 50kkr. Borde jag inte kunna räkna upp lönen med 84kkr och få bruttolön på 160 000 kr?

Jag bryr mig inte om ”kostnadsneutralitet” då det är mitt eget bolag.

När jag körde igenom siffrorna igår i den inbyggda lönesnurran så landade den på en total lönekostnad på 337 000… Sinnessjukt och när jag kollar snabbt med Grok kommer den fram till:

• Bruttolön (G): Ca 173 000 kr (det belopp som behövs för att efter preliminärskatt på total skattepliktig inkomst få nettot 50 000 kr).
• Total skattepliktig inkomst (underlag för skatt och avgifter): Bruttolön + förmån = 173 000 + 84 000 = 257 000 kr.
• Preliminärskatt (S): Ca 123 000 kr (dras från bruttolönen; beräknad med genomsnittlig kommunalskatt 32,27 %, statlig skatt 20 % över skiktgränsen 625 800 kr/år, jobbskatteavdrag och grundavdrag inräknat via årsbaserad approximation för månadsutbetalning).
• Nettolön: 173 000 - 123 000 = 50 000 kr (stämmer med ditt önskemål).
• Arbetsgivaravgifter: 31,42 % × 257 000 ≈ 80 700 kr.
• Total kostnad: 173 000 (bruttolön) + 84 000 (förmån) + 80 700 (avgifter) = 337 700 kr.


Vad är det jag missat i min förenklade uträkning?

Är din förmån verkligen en kostnad för bolaget?

Du blandar lite äpplen och päron. Din bruttolön är ju nettolön plus avdragen skatt så du kan inte strunta i den när du räknar ut en bruttolön.
Nettolön 50 tkr plus skatten blir din bruttolön om du inte skulle räkna med förmånsvärdet.
Om du anser att förmånsvärdet ska kallas för lön så får du lägga på det på bruttolönen.

Du menar att du vill göra ett nettolöneavdrag på 84tkr för att inte få någon förmån?

Isåfall är det bara att räkna så att du får nettolön 134 tkr. Och sen dra av de 84 som behöver dras av.

Det blir en helt vansinnig skatt på en sån stor summa om man går efter tabell eftersom den då utgår från att du får samma lön varje månad. Det är nog bättre (nu spekulerar jag) att manuellt göra ett rimligt skatteavdrag och låta det justeras vid deklarationen.

Behöver du verkligen ha in 50 tkr på kontot den här månaden?

Ska man följa reglerna för prelskatt så får man inte dra av mindre än enligt tabell om det inte finns ett jämkningsbeslut. Så TS måste hålla sig till tabellen.
Dock finns det ett undantag och det är om det är ett s k engångsbelopp som betalas ut. Då kan skatten på lönen dras enligt ordinarie tabell och skatt på engångsbeloppet dras enligt separat tabell.
Men jag tror inte det gör nån större skillnad med den inkomstnivå som TS ligger på, med ett antagande att TS har samma nettolön varje månad som den aktuella, 50 tkr.
För att få 50 tkr i nettolön krävs en bruttolön på 74,5 tkr. Skatt enligt tabell 24,5 tkr. Årslön 894 tkr.
Engångsbelopp har en skatt på 54% i detta inkomstläge och enligt tabellen för engångsbelopp.
För att få ett engångsbelopp netto på 84 tkr med en skatt på 54% behövs ett brutto på 183.

183 plus 74,5 = 257,5. Skatt enligt ordinarie tabell på hela är 47% dvs 121 tkr.

Min slutsats är att inom regelverket så är skatt enligt ordinarie tabell billigast.

Men TS bör räkna på hela årets inkomster med och utan nettolöneavdrag för att se vad som egentligen är bäst.

Ja, det är helt vansinnigt höga skatter på de beloppen. Har suttit med dubbla boendekostnader under merparten av året, så det har blivit tvunget. Äter såklart upp lågbeskattad utdelning. Å andra sidan blir det mer utdelat nästa år istället.

Har löst det så att jag tar lån+förmån upp till statlig skatt för november.
December kör jag netto-noll i lön och tar utdelningen. Kommer kunna gå ner till 54 brutto under nästa år för att kunna få en bättre utdelning.