Citat:
Ursprungligen postat av
Antropomorf
Tack för att du delar med dig av svåra erfarenheter! Jag kan inte låta bli att undra om dessa kloka, empatiska människors främsta bidrag har bestått i frasen "sök hjälp!", eller om du tycker att kontakten med psykiatrin har varit det som burit dig genom alla dessa svårigheter.
Jag vet att det finns enstaka människor inom det psykiatriska systemet som är engagerade och empatiska, men rent statistiskt är de oerhört få och kan knappast kompensera frånvaron av ett starkt personligt socialt nätverk.
Jag har kanske haft tur, men redan på min första kontakt med psykiatrin bemöttes jag empatiskt.
Sen hade jag samma psykiatriker i 13 år, innan hon slutade, det är klart att man bygger upp en tillit och ömsesidig respekt under 13 år.
Men min mamma, kusin och bästa vän har varit fantastiska! Kanske för att de själv varit drabbade av psykisk ohälsa (både kortvarigt och långvarit). Då har man en djupare förståelse för varandra. Så dessa kloka människor har inte kört med klyschor. Ok?