Exempel på ord och uttryck som är vanliga bland icke-akademiker?

Knulla

Högskolepoäng idag ger inte mer än vad vi kan kalla särlingo, d v s ett specifikt språk för ett specifikt yrke eller särområde.

Detta kan förstås, när studenterna och sedemera yrkeskollegor talar med varandra, ge ett sken av ett slags "förhöjt" språkbruk men det blir tydligare om du sätter en civilingenjör och en socionom vid samma bord att det mer handlar om knåparmoj än en akademisk konsensus.

Varför de kommer överens eller inte kring världsliga saker som konstens skönhet eller politik beror mer på deras ursprungliga bakgrund, som i sin tur kanske speglar deras respektive yrkesval på ett eller annat sätt

Inte alls. Bildning handlar om fördjupad kunskap i mer än bara sitt eget fält. Arte et marte s a s. Man bör behärska språk, enklare kalkyleringar, retorik, historia samt behärska något fysiskt (alltifrån att snickra till att ta bälte i karate s a s). Det vi en gång kallade renässansmannen blev med materialismens intåg möjlig att göra vulgärt.

Materialism är dock ett sluttande plan, liksom kapitalism, och man omdanade därför bildning till nyttobaserad utbildning. Det vi idag ser som "bildande" ämnen är mer sysselsättning för att dölja arbetslöshetssiffror. Litteraturvetare hamnar på McDonalds om de inte får gömma sig på nån institution och dissekrera ännu en dikt av Edit Södergran.

Så man skulle kunna mäta en människas bildning utifrån kunskapsmängd, snarare än högskolepoäng eftersom de senare egentligen bara visar att du tragglat dig igenom en utbildning för att klara ett jobb. Som en sopåkare men längre tid.

Vi har väl prov på sånt där man kan ta: högskoleprovet. Har en gammal bekant som essade det tre år i rad utan någon som helst utbildning. Han fick fängelse tredje året i gymnasiet och blev mördad senare i livet som yrkeskriminell. Men han kom från en bildad familj.

1. BROR!
2. DUDE!
3. Carport

Det finns, för mig, två saker som jag irriterar mig på och som låter väldigt obildat (=icke-akademiker)

1. Vart ligger det?
Användningen av en riktning (vart) om en plats (var).

2. Blandning av tempus om framtid.
"Det hade varit roligt att åka dit". Här pratar personen med dåtid om något vi skulle vilja göra.
"Det skulle vara roligt att åka dit". Detta är ett mer korrekt uttryck.

3. Jag kom på en tredje grej under tiden jag skriver. Dubbelsupinum.
"Jag hade inte kunnat gjort det bättre". Kunnat och gjort är två supinum efter varandra, dubbelsupinum.
"Jag hade inte kunnat göra det bättre". Språkligt korrekt.

Att inte kunna skilja på spendera och tillbringa.

Spendera = pengar
Tillbringa = tid

Roffe Ruff i huset yo!

Det där var en rätt intressant spaning. Nu är du säger det så upplever jag också att akademiskt lagda människor ofta är framstår som mindre säkra på sin sak och är oftare "å ena sidan, å andra sidan" än dom som inte är det.

Jag menar för övrigt inte "högskoleutbildad" när jag säger "akademiskt lagd" då det finns en shitload med människor med massor av högskolepoäng som är i det närmaste motsatsen till akademiskt lagda, och det finns människor som aldrig satt sin fot inom högre utbildningar som är väldigt akademiskt lagda.

Jag upplever också att människor som är just akademiskt lagda snarare än bara utbildade är bättre på att använda "vanliga" ord.

Edit: Jag inser att jaq har svarat på en frågeställning som är tvärtom mot den som faktiskt är i TS.

”Ja jäklar anoda” eller ”satan amalia”

Varningssignaler för mig som inte är de övertydliga exemplerna är att man direktöversätter engelska ordspråk. "actions speak louder than words." blir "gärningar talar högre än ord". Istället för "handlingar väger tyngre än ord".
Personen i fråga är nödvändigtvis inte dum men det är troligtvis ingen som läser regelbundet.

Varför tror du att Wetterstrand skulle vara tränad inom SSU? Hon har aldrig varit medlem där. Däremot i Grön Ungdom, så din teori om en monokultur bland politiker fallerar kraftigt redan i exemplet. Jag undrar också varför du tror att akademiker skulle prata ett mer diversifierat språk än politiker?
Eftersom många politiker även är akademiker blir det lite som att säga att ”hallon smakar mer olika än bär gör”.

Obeskönt.

Jag har inte heller varit med i SSU men tränats i deras debatt-teknik på diverse kursgårdar. Deras skolning är större än du tror, klappträ.

Bildning är ett mångfacetterat begrepp. Det har liksom ingen entydig definition.
Ja, man skulle kunna jämföra talspråk mellan hur personer presterar på högskoleprovet. (Men varför skulle det ge en sannare bild?) Och som vi verkar vara överens om: Det finns många olika faktorer vi skulle kunna väga in.
Men just den här tråden, om vi kan hålla oss till den, fokuserar på skillnader i talspråk mellan folk med högskoleutbildning och folk utan.
Det finns en korrelation. På gruppnivå.

Jag tror du har fastnat i tanken att det kan vara andra socioekonomiska faktorer som spelar in.
Men den här tråden handlar inte om de exakta orsakssambanden.
Utan enbart en jämförelse utifrån en faktor: högskoleutbildning.

Det är fullt rimligt att studera jämförelser utifrån en faktor. Det har t.ex. gjorts en massa studier där man jämför mellan kvinnor och män. Och det är ju samma där, det finns många faktorer som spelar in. Men trots alla komplexa faktorer så kan man ändå se skillnader. På gruppnivå.