Citat:
Vill man diskutera rent allmänt om Eurocop Radio så hänvisas det till denna tråd: https://www.flashback.org/t154301
Ett tidigare inlägg jag skrev i en annan tråd blev markerat som Off-Topic. Efter att ha kontaktat en moderator och fått klartecken att starta en egen tråd, gör jag det nu.
Frågan jag vill diskutera är: Hur kan ett ärende läggas ner trots att det finns uppenbara bevis?
De som känner till Eurocop Radio känner nog även till “Kjellsamtalen”. I dessa berättas hur “Kjell” blev utsatt för telefonterror, trakasserier mot sig själv och sin fru, och hur hans röst spelades in och användes i soundboards. Detta kan mycket väl räknas som förtal, men det står klart att Kjell faktiskt blivit ofredad.
Under flera år misstänkte Kjell en man vid namn Jonas Thente på Dagens Nyheter. Han försökte kontakta honom via hembesök, utanför porten och via arbetsplatsen, men utan resultat. Frågan är varför detta aldrig togs upp offentligt – kanske ville man hålla det bakom stängda dörrar för att undvika reklam för Eurocop Radio, eller kanske fanns andra kopplingar.
Oavsett, Kjell hade kontakt med polisen. I “Kjellsamtalen 5” säger han att han fått information om Eurocop direkt från polisen. Här börjar mitt stora frågetecken:
Polisen känner alltså till Eurocop, Sadulisten och hans tidigare dömda gärningar. De känner igen hans röst. Bussamtal finns dessutom upplagda på Youtube. Ändå läggs ärendet ner på grund av “brist på bevis”. Sadulisten försvarade sig med att “det kan vara någon annan som ringt”.
Mitt problem är: hur kan ett ärende läggas ner trots:
- Att polisen känner till hela verksamheten och gärningspersonen.
- Att det finns tydliga bevis i form av inspelade samtal.
- Att gärningspersonen tidigare dömts för liknande brott.
Efter att ärendet lades ner publicerades klippen på Youtube. Skulle inte detta kunna vara anledning att öppna fallet igen? Jag förstår att preskription kan ha skett nu, men om man hade försökt nå polisen direkt efter att ''Kjellsamtalen'' lades upp, då är ju gärningen preskriberat. Bara att ärendet lades ner. Om man kontaktade polisen då och visade upp klippen. Hade det lett till någonting? Det känns orimligt att Sadulisten kan komma undan så lätt. Om någon annan hade gjort samma gärning, skulle det inte drivas till rättegång?
Min slutsats är att Sadulisten kanske har hittat en strategi för att komma undan genom att hävda att “det var någon annan”. Men är det verkligen så enkelt att undgå rättvisan?
Vad tror ni?
Hur kan det här vara möjligt?
Ett tidigare inlägg jag skrev i en annan tråd blev markerat som Off-Topic. Efter att ha kontaktat en moderator och fått klartecken att starta en egen tråd, gör jag det nu.
Frågan jag vill diskutera är: Hur kan ett ärende läggas ner trots att det finns uppenbara bevis?
De som känner till Eurocop Radio känner nog även till “Kjellsamtalen”. I dessa berättas hur “Kjell” blev utsatt för telefonterror, trakasserier mot sig själv och sin fru, och hur hans röst spelades in och användes i soundboards. Detta kan mycket väl räknas som förtal, men det står klart att Kjell faktiskt blivit ofredad.
Under flera år misstänkte Kjell en man vid namn Jonas Thente på Dagens Nyheter. Han försökte kontakta honom via hembesök, utanför porten och via arbetsplatsen, men utan resultat. Frågan är varför detta aldrig togs upp offentligt – kanske ville man hålla det bakom stängda dörrar för att undvika reklam för Eurocop Radio, eller kanske fanns andra kopplingar.
Oavsett, Kjell hade kontakt med polisen. I “Kjellsamtalen 5” säger han att han fått information om Eurocop direkt från polisen. Här börjar mitt stora frågetecken:
Polisen känner alltså till Eurocop, Sadulisten och hans tidigare dömda gärningar. De känner igen hans röst. Bussamtal finns dessutom upplagda på Youtube. Ändå läggs ärendet ner på grund av “brist på bevis”. Sadulisten försvarade sig med att “det kan vara någon annan som ringt”.
Mitt problem är: hur kan ett ärende läggas ner trots:
- Att polisen känner till hela verksamheten och gärningspersonen.
- Att det finns tydliga bevis i form av inspelade samtal.
- Att gärningspersonen tidigare dömts för liknande brott.
Efter att ärendet lades ner publicerades klippen på Youtube. Skulle inte detta kunna vara anledning att öppna fallet igen? Jag förstår att preskription kan ha skett nu, men om man hade försökt nå polisen direkt efter att ''Kjellsamtalen'' lades upp, då är ju gärningen preskriberat. Bara att ärendet lades ner. Om man kontaktade polisen då och visade upp klippen. Hade det lett till någonting? Det känns orimligt att Sadulisten kan komma undan så lätt. Om någon annan hade gjort samma gärning, skulle det inte drivas till rättegång?
Min slutsats är att Sadulisten kanske har hittat en strategi för att komma undan genom att hävda att “det var någon annan”. Men är det verkligen så enkelt att undgå rättvisan?
Vad tror ni?
Hur kan det här vara möjligt?
Jag fattar inte heller hur Eurocop kom undan med det här.
Nu finns ju hela spektaklet på youtube antagligen för evigt.
Sedan så är väl att skylla på att de var någon annan den mest använda förklarningen när det gäller de flesta brott.
Jag har jag märkt att vissa populära samtal tagits bort från youtube. Det förstår jag inte då Kjell samtalen måste klassas som deras värsta bus.
