Är jag otacksam?

Du är ju vuxen nu. Åk utomlands någonstans på julen, med vänner eller ensam. Du behöver inte hänga efter dina föräldrar längre, om det mest innebär besvikelser.

Ja, du är faktiskt ett rövhål.
De offrade en stor del av sina liv för dig och skämde bort dig.
Som jag tolkar det hela så hade ni den perfekta familjen och hade den varit perfekt hade den hållit. När barnen vuxit upp så höll inte fasaden längre och äktenskapet sprack.
Du låter som en kvinna och i din ton ser jag ett anklagande mot din pappa samtidigt som jag tycker mig se ett särbehandlande till förmån av din mamma. Ganska vanligt att barnen och speciellt då flickor som tar mammans parti.

Nu har det gått många år sedan de separerade och jag ser samma mönster som hos mig. Jag lämnade min fru och i ett halvår pratade vi och planerade. Så fort den nya mannen dök upp så stängdes dörren och jag blev ovälkommen. Det var aldrig någon som frågade ens om jag ville vara delaktig utan det var bara att finna sig när barnen firade högtider som vanligt.
Har du ens frågat din pappa vad han ville?

Nu låter detta som ett buhu men om man bortser från första Julen så hittade jag tillbaka till min familj och det påverkade aldrig mig. Däremot påverkade det barnen och du som vuxen borde nog göra ett litet bokslut med dina föräldrar innan du gör dig själv, ensam.

Kan ju kompensera med ordentligt grundlig påsk firande med ägg målning osv.

Eller skaffa en skvadron med marsvin så har du fullt upp.

Jag tycker du ska lägga fokus på den fina uppväxten du fick och bara för att många av dina vänners föräldrar fortfarande håller ihop betyder det inte per automatik att deras högtider blir bättre än dina.
Passa på att njut av att ha dina föräldrar i livet i stället. Tiden går så jäkla fort.

Hur ser din drömjul ut och kan du ordna den själv?
Bjud in dom du önskar fira med till ett julfirande som du själv har ordnat med.
När man ordnar med sådana tillställningar märker man rätt snabbt hur mycket arbete som ligger bakom.
Dina familjemedlemmar får då en chans att släppa på julstressen och du blir en erfarenhet rikare.

Om det känns överväldigande att ordna med ett klassiskt julbord är det okej att bjuda på något annat

Beror lite på.
Är du kille så är du otacksam, är du tjej däremot så är det rimligt.

Vad är "jul" egentligen?
Exakt vad är det ni "firar"?
Ni kan lika gärna bestämma att 7 augusti ska ni samtliga samlas för att gå ut och springa 10 varv runt huset.
Så, varsågod nu har ni en ny tradition.
Vem har bestämt att 24 december är så anmärkningsvärt?
Fundera över vem det är som får dig att göra saker du egentligen inte varför du gör.

Otacksam och otacksam...orealistisk kanske är ett bättre ord. De flesta föräldrar behandlar inte sina vuxna barn på samma sätt som de gjorde när barnen var barn och de flesta människor firar inte samma slags jul när de är vuxna som när de var barn. Nu är du ju dessutom ganska ung och fortfarande singel. Du befinner dig i "mellan-åren" mellan barndomen och den egna familjen. Då om något får man haka på andras jular och ta det för vad det är eller sitta ensam och uggla. När du själv fått familj kan du återinföra din barndoms jular för dina egna barn.

Ja, precis! Jag väljer att träffa mina föräldrar i vardagen, tycker det ger mer. De har sina egna firanden. Mina päron har alltid varit pigga och raska, kollade på dem senast och de är GAMLA människor! Fattar ingenting, när hände detta?

Kanske vissa nutida föräldrar offrar lite av sina barns självständighet med. Jag fattar att de vill väl. Men många föräldrar nu, låter inte barnen få frihet eller ansvar, så när de blir stora så kan de inte sådant och har inget eget driv.

Du har och ska fira jul med din mamma ... Vad är det du vill att din pappa ska göra? Hur ska han anstränga sig?

För mig låter det som om han har försökt skapa en ny, egen tradition med er barn - och det är väl både att försöka och att bry sig.

Låter snarare rimligt att sörja. Klart det blir extra påtagligt vid högtider.

Det mest konstruktiva är kanske att använda det som bränsle för att bygga en egen ritual eller drömjul. Skaffa egen partner och fira med dennes familj?

Sorgen tynar när du ersatt den med något bättre att se fram emot.

Kom ihåg att dina föräldrar inte är skyldiga dig något bara för att du är deras vuxna barn.