Två colombianska män åtalade för våldtäkt mot två tonårsflickor i Handen, Haninge

Utvisning
Av yttrande från Migrationsverket framgår följande. Migrationsverket beslutade den 22
oktober 2014 att bevilja Julio Cesar Marquinez Cortes permanent uppehållstillstånd och
flyktingstatusförklaring. Beslutet fattades efter framställan från UNHCR, i samband
med så kallad kvotuttagning. Vid beslutstillfället var Julio Cesar Marquinez Cortes med-
borgare i Colombia. Han vistades då i Ecuador. Han har vistats i Sverige sedan den 23
april 2015. Migrationsverket har den 10 juni 2016 registrerat att han är medborgare i
Ecuador. Den allmänna situationen i Ecuador inte är sådan att den grundar rätt till uppe-
hållstillstånd. I UNHCR:s framställan beskrivs en hotbild hänförlig till Fuerzas Armadas
Revolucionarias de Colombia (FARC) samt att Julio Cesar Marquinez mottagit hotelser
från FARC efter att ha flytt till Ecuador. Migrationsverket saknar underlag för att
bedöma om Julio Cesar Marquinez Cortes individuella asylskäl alltjämt skulle medföra
sådana risker som tidigare har bedömts föreligga. Migrationsverket kan därför inte
bedöma om det enligt 12 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) föreligger hinder mot att
verkställa ett eventuellt utvisningsbeslut. Enligt centrala utlänningsdatabasen har Julio
Cesar Marquinez Cortes i Sverige sin mor, sin styvfar och sin bror, vilka är bosatta här
med permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket har inga upplysningar om hans
familjeförhållanden därutöver.

Julio Cesar Marquinez Cortes har inför rätten uppgett att hotbilden mot honom kvarstår
eftersom gerillagruppen alltjämt finns kvar och att det skulle vara mycket farligt för
honom att återvända.

Hovrätten gör följande avvägningar. Julio Cesar Marquinez Cortes döms för ett synner-
ligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet
att låta honom stanna i Sverige. Hans flyktingstatus är därmed i sig inget hinder för att
han ska få utvisas (se 8 a kap. 1 § och 2 § andra stycket utlänningslagen samt jfr t.ex.
rättsfallet MIG 2021:9). Brottets allvar innebär också att det finns synnerliga skäl för att
han ska utvisas, trots att han vistats här i mer än sex år med permanent uppehållstillstånd
när åtal väcktes (se 8 a kap. 3 § utlänningslagen; jfr rättsfallet NJA 2019 s. 316).
När en fråga om utvisning prövas ska emellertid hänsyn också tas till om det finns hinder
mot att beslutet verkställs (se 8 a kap. 4 § utlänningslagen). Om utlänningen t.ex. riskerar
att utsättas för förföljelse i ett visst land får utvisning inte verkställas till det landet. Detta
gäller även om utlänningen begått ett synnerligen grovt brott, om den förföljelse som
hotar innebär fara för utlänningens liv eller annars är av särskilt svår art (se 12 kap. 2 §
första och andra stycket utlänningslagen). Med hänsyn till vad Migrationsverket anfört,
och det som Julio Cesar Marquinez Cortes själv uppgett, får det anses sannolikt att den
förföljelse som hotar honom fortfarande skulle innebära fara för hans liv eller annars
vara av särskilt svår art. Det finns därmed hinder för att verkställa en utvisning och detta
hinder får anses vara bestående (jfr rättsfallet NJA 2019 s. 47 I). Yrkandet om utvisning
ska därför lämnas utan bifall.