Citat:
Ursprungligen postat av
Cyniskallt
Jag och min fru har efter många turer äntligen bestämt oss för att skiljas. Hon tog initiativet i våras så jag kammade till mig och försökte lösa hela vår situation. Jag lyckades men nu har jag insett att detta fan inte fungerar. Nog om det. Jag flyttade för några dagar sen och vi har redan delat upp alla ägodelar.
Gifta i drygt 3år.
Inga äktenskapsförord.
Inga gemensamma barn.
Båda är överens om skilsmässa. Jag flyttade in i hennes hus innan vi gifte oss. Vi skrev då ett kontrakt (på mitt intiativ) som är signerat av oss båda att jag ska betala 7500kr i månaden för hyra/per månad och att jag har en uppsägningstid på tre månader. När vi väl flyttade ihop så ändrade hon sig och tyckte jag kunde stå för en del löpande kostnader såsom mat till henne och hennes 3 barn, lite fix med kåken osv. Inga överföringar gjordes månatligen från min sida därför utan jag betalade för allt annat. Det funkade bra. Däremot så förde jag ett par gånger över större belopp till henne (runt 50 000kr X 3) för att hjälpa henne då hon blev sjukskriven och hade kört sin ekonomi delvis i botten. Jag fortsatte att renovera på huset och vi båda kämpade med ekonomin.
Sen gifte vi oss, var förälskade, skulle leva hela livet ut och ja det gamla vanliga. Jag såg giftermålet delvis som en säkerhet att om allt skiter sig mellan oss så har jag iallafall en investering i huset (värt runt 5 miljoner) och bör således inte gå tomhänt ur vår separation då jag lagt flera hundra tusen kronor på huset och en hel del pengar för att rädda henne efter hon har dragit på sig skulder. Som jag nämnt skrevs inget äktenskapsförord vid giftermålet. Jag har även lagt drygt en kvarts miljon på renoveringar på kåken efter vi gifte oss. Renoveringar som var nödvändiga.
Nu sket sig allt mellan oss och hon har blivit totalt förändrad. Jag var nästan lite beredd på det. Jag har sagt till henne att jag vill inte gå tomhänt ur detta då jag lagt ner i princip alla mina besparingar i huset och på henne. Jag har sagt att jag är nöjd med 450 000kr och sen är vi klara med varandra. Då behöver vi inte krabba med bodelning osv. Detta är pengar hon inte har men jag har sagt att hon får låna dom pengarna eller i värsta fall betala av mig under en längre period.
Idag plockar hon helt plötsligt fram vårt gamla hyreskontrakt och säger att jag inte följt det. Hon säger att 7500kr i mer än 3 år blir nästan 300 000kr. Alla renoveringar som jag lagt ner pengar på vill hon inte betala. Det ingår i ett äktenskap menar hon att man hjälper varandra. Vi har ännu inte ansökt om skilsmässa, (tänkte fixa med det i veckan för jag har haft så mycket med flytten). Nu hävdar hon att hon ska skriva över sitt hus till sin ena dotter innan skilsmässan går igenom. Hon har tydligen läst att det är den dagen då man ansöker om skilsmässa som man går efter om man bodelar, vilket verkar stämma. Vet inte om hon försökt göra detta idag men förmodligen bara ett hot. Hon handlar enbart i affekt och hon har gett sig fan på att jag inte ska få en krona säger hon. Helt plötsligt är hon 15år i huvudet.
Jag är nog inte den första mannen i världshistorien som slängt pengar på ett fruntimmer. Jag kommer ekonomiskt gå minus ur denna relationen och är beredd på det. Men jag ser gärna att jag får tillbaka för många utav mina utlägg. Jag är inte intresserad av att blåsa henne på något sätt utan vill henne trots allt detta väl. Mycket därför att hon har ett par ungar hemma där huset är deras trygghet. Jag pallar verkligen inte tjafsa med henne mer och jag är inte jättesugen på att dra in jurister och hela den cirkusen. Min ekonomi är dessutom rätt svag efter alla dessa turer. Plus att jag frånsett från det ekonomiska inte alltid varit en speciellt bra make då jag druckit en hel del alkohol under vår relation. Dock inte i närheten av hennes barn. Vad har jag för juridiska rättigheter? Vi är ju trots allt gifta utan äktenskapsförord. Trumfar det där hyreskontraktet en eventuell bodelning? Jag vill bara avsluta allt detta och försöka få tillbaka en del (helst alla) mina pengar som jag lagt på denna relation.
Det finns ingen lag som delar rättvist för det du lagt ner på i relationen, bara det som står i kontraktet. Alla män förlorar någonting i en separation, och är du en riktig man så vet du att dina val var dina val och inte kommer med ångerrätt. Ingen har tvingat dig att investera i huset, det var ditt val och du kunde ha sagt nej. Alla kvinnor utnyttjar män på något sätt och oftast är det kvinnan som går ut ur relationen som ”vinnaren”.
Det är precis som gåvor. En gåva är en gåva och ingenting man kan ta tillbaka.
Det är lite dålig stil av dig att kräva att hon ska bli skyldig dig pengar som hon inte har, eller att hon ska ta på sig skulder för att du har ångrat dig. Tycker du att det är rimligt? Hon kan ge dig lite möbler istället om hon vill vara schysst. Men ingenting du kan kräva.
Rådfråga en jurist, det kostar ingenting att ringa och fråga.
