Räntenivå vs inflation?

Jag har alltid fått höra två saker,

1. Räntevapnet är det enda botemedlet mot för hög inflation.

2. Riksbankens viktigaste uppgift är att hålla informationen på låg (2%) nivå.

Nu befinner vi oss i en situation där inflationen inte ger vika utan håller sig sedan två år fast på för hög nivå. Riksbanken, splittrad förvisso, har trots detta antagligen via politiska påtryckningar från den sittande regeringen precis sänkt styrräntan helt gentemot de ovan nämnda sanningarna.

Min fråga till ekonomiskt kunniga här är vad leder detta till? Vilka scenarion kommer vi få av detta 2026?

Sänkt ränta leder till ökad inflation. Jag förstår inte varför de sänkte räntan om inflationen inte var stabiliserand.

Fast det stämmer inte.

Vad som stämmer är att en centralbank har främst ränta att ta till för att dämpa en högkonjunktur som driver upp inflationen.

Men inflation kan skapas av andra saker. Och då är det inte säkert att centralbankens räntejusteringar biter alls.
Så var det t ex på 70 och 80-talen i Sverige. Då tvingade facken upp lönerna. Och företagen tvingades då höja priserna för att gå runt.
Mot dessa prishöjningar hjälper ingen centralbanksränta. Här hjälper bara lagändringar som reducerar fackens makt.

I Danmark så är det inte centralbanken som har ansvar för att hålla inflationen i schack. Det är istället finanspolitiken. Och finanspolitiken har mycket större möjligheter att påverka inflationen.
I fallet Danmark lyckas politikerna ganska bra med det. Men i sverige på 70 och 80-talen var det finanspolitiken som skulle ansvara för inflationen. Och det var ett totalt misslyckande. Mer odugligt går knappt att hitta. Skulle väl var Zimbabwe då.


Uppdraget från Riksdagen är att hålla inflationen på en låg och stabil nivå.
Den nivån har satts till 2%.


Nja, det med påtryckningar passar bättre i konspirationsforum.

KPI just nu är på 1.1%. Så det är i lägsta laget.

KPIF då som jag gissar att du refererar till är på 3.2% vilket är i högsta laget.

Det man kan göra är är att räkna på olika effekter och hur de kommer påverkar KPI och KPIF 1-2 år framåt.

Det görs kontinuerligt av banker och andra.

För 2026 har man räknat fram KPIF till:

* KI 0.9%
* Riksbanken 1.0%
* Regeringen 1.3%
* SHB 1.2%
osv med andra som räknar fram prognoser.

Dvs för att KPIF inte skall rasa allt för mycket under 2% så har RB bedömt att en räntesänkning är nödvändig.

Ränteändringarna biter inte på en gång, utan det tar 1-2 år. RB måste agera på prognoser om framtida inflation.

Det här stämmer inte riktigt. Riksbanken har 2 olika verktyg i sin verktygslåda där det ena är styrräntan. Det andra är Riksbankens möjlighet att emittera och certifikat - riksbankscertifikat - som har till syfte att (till viss del) reglera penningsmängden. Om Riksbanken vill att inflationen ska sjunka så kan man emittera många certifikat och tvärtom, ifall Riksbanken vill att inflationen ska öka så emitterar man inte så många certifikat. Dessa certifikat kan t.ex. olika banker investera i vilket gör att dessa institut avsätter likvid till Riksbanken varvid det blir mindre likvid i systemet och mindre pengar i omlopp ger lägre inflation. Detta talas det inte alls lika mycket om som styrräntan men är alltså ett av Riksbankens verktyg i lådan. Detta är inte heller lika enkelt för oss vanliga dödliga att förhålla oss till som styrräntan som vem som helst snabbt kan förstå.

I övrigt hänvisar jag till ekbo251:s inlägg.

EDIT: Om man nu skulle ha svårt att sova och vill läsa om riksbankens certifikat kan man ju alltid börja på den här sidan:
https://www.riksbank.se/sv/marknader...nkscertifikat/

1."Räntevapnet är det enda botemedlet mot för hög inflation." Den kan även reglera penningmängden och stärka valutan.

2. "Riksbankens viktigaste uppgift är att hålla infl. på låg (2%) nivå." Den har många uppgifter... att stabilisera valutakursen, stimulera sparandet och undvika skuldsättning och bidra till att kontrollera statsskulden.

2026 kommer mycket bero på vad USA's centralbank FED gör - ECB kommer att tvingas följa efter och sedan även svenska RB.

De ville få igång shoppingen i sverige för av shopping blir det fler jobb och just nu är arbetslösheten för hög.
De fattar tyvärr inte att stor del av den beror på att vi tagit in två miljoner invandrare som inte vill och inte kan lära sig språket och kommer så heller inte få jobb.

Att staten håller "låg" inflation är statens löfte till dig. Staten vill alltid ha så hög inflation som möjligt, då det i praktiken låter staten ta dina pengar.

Staten kan alltså hålla räntan precis så låg som en korkad svensk befolkning tillåter.

Allt som minskar pengarna i omsättning och deras omsättningshastighet minskar inflationen. Det kan vara höjd skatt (t.ex. höjd moms), ökat offentligt sparande (helst utomlands), amortering på statsskulden, o.s.v. Andra metoder som påverkar inflationen är att binda valutan eller ingå valutaunion.

Nja, det där är inte riktigt sant.

Om du lyckas minska MV i "MV = PT" så kan det bli T (omsättningen av varor) istället för P (pris) som minskar.


Exempel:
1) Facket höjer lönerna med 10%.
2) Då måste företagen öka priserna för att få in intäkter som dom kan betala den högre lönekostnaden.
3) Priserna kommer höjas även om staten då driver upp räntan för att minska omsatt M1. Staten kan även införa div hinder för nya lån. Och kan då lyckas med att inte ha ökande omsatt M1 eller tom minska omsatt M1.
4) Konsekvensen blir minskad produktion istället. Minskad levererade varor och tjänster. Ökad arbetslöshet. Men prishöjningen består. Prishöjningen är nödvändig för att kunna betala de höjda lönekostnaderna.

EDIT:
I en fri marknad hade troligen pris och och löner justerats ned.
Men Sverige är en svårt reglerad marknad.

Ja - det är bland annat detta som skiljer USA från EU - att hålla pengar kvar i det ekonomiska systemet är överlägset jämfört med att dra in dom till statskassan, som dödar pengarnas tillväxt. Dom inflationära konsekvenserna blir likgiltiga med en strikt monetär policy. Pengar ska cirkulera maximalt för en sund öppen ekonomi - inte frysas ihjäl av staten. Därför fungerar USA's småföretagsamhet så mycket bättre än EU's.