Hur slipper jag att få LPT igen?

Det bästa är nog att vårdas frivilligt, då kan de inte tvinga en om man inte flippar ut för mycket.

Och att man hittar den medicin man mår minst sämst av. Bland de injicerbara verkar Paliperidon vara en av de som folk tolererar.

Om du mår psykiskt väldigt dåligt utan medicin kommer de se till att du äter den, men målet är ofta att du ändå bli bättre på att vara du med hjälp av medicinen och kanske andra terapier, så att du kan slippa behandlingen senare.

Du ska befinna dig i verkligheten, inte knysta något om något overkligt. Och då är det bäst att du ta dina läkememedel, för de hjälper till att radera bort de knasigaste tankarna. Var vuxen och samarbetsvillig nu när du är sjuk. Är väl jättebra om du slipper LPT fall du fortsätter medicineras?

Det bästa är att resonera på läkarsamtalet, vara lite självkritisk, visa att man förstår vad som är verklighet och inte. Du kanske tycker att t ex din granne är besatt av djävulen, men då håller du käft om det helt enkelt, annars är det kört och du åker på LPT pga vanföreställningar. Försök vara så "svensson" som möjligt även om du får impulser att t ex dansa lite i kallingarna framför doktorn eller så. Hoppa inte för mycket mellan samtalsämnena, utan håll dig kort och koncist. Var riktigt jävla tråkig är ett bra sammanfattande råd.

PS! Och se inte läkaren som en fiende, utan som någon du ska samarbeta med. Är du missnnöjd med dina läkamedel så kanske du kan få prova andra exempelvis. DS,

Du kan vägra ta din medicin på ÖPT.
Det ska inte per automatik göra att du blir inlagd men du kan bli inlagd om de bedömer att du blir försämrad i ditt mående och de kan även hitta på att du är försämrad för att lägga in dig och tvångsmedicinera dig.

"Hittar på" för att få till stånd en dyr inläggning gör de ju inte. Däremot så tror man ofta det är om man är sjuk och saknar sjukdomsinsikt. Psyk blir jättenöjda om det funkar utan inläggning.

Läkarna ljuger och hittar på, begår mened i förvaltningsrätten, förfalskar jouraluppgifter m.m.
Det är standard och som patient är man i praktiken rättslös eftersom förvaltningsrätten är en parodi på ett rättssystem.
Att läkarna själva är så höga på sin egen fullkomlighet så de inte är medvetna om hur mycket de ljuger och manipulerar och tror att alla patienter som upptäcker vansinnet lider av vanföreställningar är inte patienternas fel.

Sköt dig o gör inget aggressivt, suicidalt eller brottsligt!

Byt medicin om så krävs! Jag har varit aggressiv o nära att bli LPT:ad men aldrig blivit det, jag föreslår istället en ny medicin för läkaren. Läser t.ex. på allt om Haldol o får den. Fick senare ont i ryggen av den, fick Abilify istället, den gjorde mig helt knäckt, bytte tillbaka till Haldol trots ryggvärk. Läste sedan på om Invega/Paliperidon o föreslog den, fick den o den är helt ok.

Har fått på rekommendation av psykiater...
-Zyprexa/Olanzapin (svullnade bara upp av den)
-Risperdal/Risperidon (funkade, men gjorde mig trött som fan)
-Esucos (funkade bra, men avregistrerades)
-Abilify/Aripiprazol (tog bort hela mitt känsloliv)

Har fått efter eget förslag...
-Zeldox/Ziprasidon (ingen verkan)
-Haldol (fungerar men fick som sagt ont i ryggen)
-Seroquel/Quetiapin (funkade inte)
-Invega/Paliperidon (fungerar bra)
-Nozinan (fungerade, men däckade av den)

Så har jag kunnat förklara o berätta vilken som hjälper bäst. Det är bara neuroleptika-medicinerna, har fått välja mellan massa andra mediciner med, så som antidepressiva. Min nuvarande psykiater säger att man naturligtvis vet bäst själv vilken medicin som hjälper bäst. Om än att han tyckte att jag "lurade" honom att skriva ut Lyrica precis innan den narkotikaklassades...

Jag håller med för eller senare tar dom in dig på LPT och sen får man ha det resten av livet.
Först är psykiatrin schysta du blir mer vän till dom men dom kommer att svika dig.
Du är bara en kassa ko för dom. Du kan flytta runt om i landet men dom kommer ändå ta dig. Bäst är att fly från Sverige.

Du kommer att åka in för eller senare.

Alltid någon som äter deras mediciner fast man behöver dom inte mat, sömn, motion och socialt umgänge räcker i livet

Hur går det för dig?

Det som är så underligt är att det är så pass vanligt med felbehandlingar eller misslyckade diagnoser inom just psykiatri - kanske 25 eller 33 procent. Inom andra medicinska avdelningar handlar det mer om 2.5 eller 3.3 procent. Det sammanhänger förmodligen med att ambitionsnivån är orimligt hög - att behandla CNS (hjärnan) som till stora delar fortfarande är ett mysterium hur den fungerar. Hela disciplinen är som ett enda experimentprojekt.