De rödgrönas brist på empati för brottsoffer

I en av mina trådar så skrev nån att vänsterideologin kommer från Sovjetunionen och att den går ut på att vara vän med banditerna och ovän med de som är emot banditerna, vill jag minnas.

Förutom denna utländska ideologi, vad kan det finnas mer för orsaker för att de rödgröna föraktar brottsoffer och behandlar kriminella, speciellt unga, med silkesvantar ?

Brist på empati är väl ett av grunddragen hos en psykopat, väl?
Nån sorts sadism också, skulle jag tro.

Vad tror ni andra?

Det finns defekta gener i alla samhällsgrupper.

Har inte du redan startat en miljon trådar om det här?

Jo men om nästan hälften röstar för partier som skulle pissa på dom om dom (väljarna) utsattes för grov misshandel, då börjar man ju undra.

Äe detta är den första faktiskt, som bara handlar om de rödgrönas totala brist på empati för misshandel-och rånoffer.

Svara gärna på frågan om du kan

Rent generellt så är högerpolitik mer fokuserat på individen och vänsterpolitiken på gruppen.

Så redan där kan man nog spåra att hur det går för individen är av mindre betydelse för vänsterorienterade människor.

Dom måste ha missat att gruppen består av individer.
Sen måste dom även ha missat att det finns kriminella och kriminella.
Det är inte lika synd om en välgödd och vältränad sadistisk narcissist i Sverige som tycker det är roligt och vackert att slå sönder käkbenet på nån för skojs skull,
som det är om en utsvulten stackare i Sri Lanka som baxat ett äpple och en banan för att inte kola av hunger.

Jag satte detta i psykologi, för det måste ju vara nåt fel i huvudet på folk som ser till att Sverige är världens vuxendagis för livsfarliga kriminella. Psykopati och sadism är det första jag tänker på, men nån får gärna rätta mig eller/och tillägga.

En normal människa tycker synd om offret, men rödgröna tycker synd om gärningsmannen.
Helt upp-och nervända värderingar.

Varför talas det inte om detta i media, undrar jag?

Kan bara hålla med. Det var länge väldigt tydligt att både politiker och massmedia sympatiserade mer med gärningsmannen än med offret. All uppmärksamhet var på gärningsmannen och sedan att det var så synd om en, att det är grymt att straffa en gärningsman etc etc.

Det är först nu sista åren som det börjat att svänga tillbaka litegranna. Men fortfarande så är Sverige ett paradis för de kriminella där det dels är nästan riskfritt att begå brott och dels att när man väl åker fast så får man mycket stöd och support som inte offren får.

Du har kanske ingen koll på europeisk historia så jag tänkte upplysa dig om att det för 80-år sedan fanns en stor grupp högerextrema tyskar som gasade 6 miljoner judar, visste du inte detta?, eller har du en massa sympati för Hitler men ingen för dom 6 miljoner mördade judarna...

Nu diskuterar jag inte dom tiderna utan dessa tider. Inte Tyskland, utan Sverige.
Hitler är död sedan länge, men här är vi och lever i livsfara i Sverige.
Om du kan, ge snälla någon förklaring till varför rödgröna tycker att gärningsmannens välmående är viktigare än offrets.

Hur tänker politiker som vill att en tonåring som slagit ihjäl någon endast får 10 månaders ungdomsövervakning medan offret är borta för alltid och de anhöriga lever i sorg resten av sina liv?

Vad försiggår i sådana politikers OCH DERAS VÄLJARES huvuden ?

Precis som i TS förra tråd handlar detta om politik och ideologi, således inte ett ämne för Psykologi.

/Moderator