Citat:
Ursprungligen postat av
Pontiac-Garage
Mäklare verkar vara ett extremt stressigt jobb, de jobbar ju dygnet runt verkar det som, speciellt då de förväntas jobba när andra är lediga (då det är under kvällar och helger folk oftast har tid med visningar). Men de jobbar ju dagtid också, man kan ringa dem 7:30 på morgonen och då är de pigga och alerta och ute och kikar på bostäder också.
Inga problem att ringa en lör eller sön kväll och diskutera, så det verkar aldrig vara lediga på riktigt.
Hur orkar man leva så? Speciellt då lönen inte alltid är garanterad, är det som nu en trög marknad så kanske det i slutändan inte blir många försäljningar så då får man ju inte ut provisionen. Är man inte orolig över ekonomin?
Jag har alltid tänkt att dom som utbildar sig till mäklare möjligtvis inte gör en jättebra långsiktig livsinvestering. När man är ung och pigg så är det säkert jättenice att jobba provisionsbaserat med möjlighet att jobba hur mycket som helst när som helst. Men sen då, när man har familj? Med en lön som inte är stabil? Man är ju också låst till att vara upptagen på helger när man egentligen vill ha kvalitetstid med barnen. Jag tänker att ha det så efter x antal år lär börja bli rätt störande för livskvalitén. Dom kan ju inte direkt byta jobb heller då det enda dom har är mäklarutbildningen som är specifik för ett yrke, inte som dom som tex pluggat ekonomi som är brett där dom har många alternativ till karriärer att välja bland.
Men min teori kanske är fel. Man får ju hoppas att dom som väljer mäklaryrket har tänkt igenom och bedömt att dom är perfekt lämpade för just den rollen och inte alls kommer störas alls av sakerna jag nämnde, eller åtminstone såpass lite att det är värt det... =)
Men hur kan dom veta att det är så dom kommer vilja ha det
hela livet undrar jag
