Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Har läst en av hans tidigare, "De som kommer för att ta dig". Tyckte den hade ett väldigt bra driv. Den har några år på nacken och där fick jag nästan motsatt intryck av hur du beskriver hans senaste, där kändes det som att han skrivit en habil thriller och sen slängde in lite samhällskritik i några stycken i sista stund som inte hade så mycket med resten av handlingen att göra.
Haha jag tror jag vet precis vem Ganman åsyftar med Stoffe på tidningen OSV. Men finns det någonstans man kan få veta mer om detta? Jag har bara hört Ganman droppa diverse kryptiska antydningar och ledtrådar, under flera års tid. Vad vet Ganman egentligen, kan man undra.
Citat:
Nu har jag läst ut den här boken och nja, någon stor litteratur är det definitivt inte. Det hjälper nog att veta vem Ganman är, vad han pysslar med till vardags, för att få en vettig kontext till boken. Jag vill foga till protokollet att jag håller med honom i det mesta av hans texter/analyser och tycker att han är en vass skribent. Han är som bäst när han låter det bli personligt i sina krönikor, när den där undertryckta vreden glimtar till. Men det är ett annat uttryckssätt, jag vet det.
Nu är ju inte detta Jens första roman. Han publicerade en ganska underhållande bok för tjugo år sedan: Blod & Död. Den handlar om en realitysåpa med mördare. Man kunde redan där märka att han har skrivandets gåva; det är ett väldigt driv i prosan om man säger så. Vilket även gäller för Folkets hjälte. Men det känns som om Ganman egentligen bara velat ha en ursäkt att framföra (berättigad) samhällskritik, och så har han låtit det andra vara sekundärt. Visst, det ska vara satir, men skriver man kriminallitteratur får man väl ändå vara lite mer trovärdig i detaljerna? Tror knappast polisarbete går till på det sättet som beskrivs i boken (och då har jag extremt liten koll på sådant; jag läser vanligtvis inte heller deckare), inte heller att "journalister" skulle ha så pass enkla svängdörrar in i polisutredningar. Kanske har jag missat någon känga mot den världen här, jag vet inte.
Sedan är huvudkaraktären (den maskerade hämnaren, Folkets Hjälte) inte ett dugg trovärdig. När man på slutet sedan får reda på vem det är
blir det snarast löjeväckande i ljuset av all den infodumpning/exposition som tidigare ägt rum. Det blir brutalt tydligt att det inte är hen som talar, utan Jensa.
Ändå tycker jag överlag man kan läsa den. Det är ett jävla driv i den; det var länge sedan jag tog mig igenom nästan 500 sidor så snabbt. Och det är kul när man känner igen alla pappskallar till karaktärer som bygger på verkliga personer (eller som direkt namnges). Särskilt mot slutet blir det roligt. Patrik och Sara från Dumpen är med och jagar peddos, och en viss Stoffe från vänsterpublikationen OSV (kan ni gissa vem och vilken tidning som åsyftas?
) blir brutalt nedtacklad av en av journalistkaraktärerna när han ska möta upp en morsa för lite barnknull. Vet man vem den här personen är i verkligheten och vilken relation han har till författaren blir det ju minst sagt en djupare dimension i läsningen.
Nu är ju inte detta Jens första roman. Han publicerade en ganska underhållande bok för tjugo år sedan: Blod & Död. Den handlar om en realitysåpa med mördare. Man kunde redan där märka att han har skrivandets gåva; det är ett väldigt driv i prosan om man säger så. Vilket även gäller för Folkets hjälte. Men det känns som om Ganman egentligen bara velat ha en ursäkt att framföra (berättigad) samhällskritik, och så har han låtit det andra vara sekundärt. Visst, det ska vara satir, men skriver man kriminallitteratur får man väl ändå vara lite mer trovärdig i detaljerna? Tror knappast polisarbete går till på det sättet som beskrivs i boken (och då har jag extremt liten koll på sådant; jag läser vanligtvis inte heller deckare), inte heller att "journalister" skulle ha så pass enkla svängdörrar in i polisutredningar. Kanske har jag missat någon känga mot den världen här, jag vet inte.
Sedan är huvudkaraktären (den maskerade hämnaren, Folkets Hjälte) inte ett dugg trovärdig. När man på slutet sedan får reda på vem det är
blir det snarast löjeväckande i ljuset av all den infodumpning/exposition som tidigare ägt rum. Det blir brutalt tydligt att det inte är hen som talar, utan Jensa.
Ändå tycker jag överlag man kan läsa den. Det är ett jävla driv i den; det var länge sedan jag tog mig igenom nästan 500 sidor så snabbt. Och det är kul när man känner igen alla pappskallar till karaktärer som bygger på verkliga personer (eller som direkt namnges). Särskilt mot slutet blir det roligt. Patrik och Sara från Dumpen är med och jagar peddos, och en viss Stoffe från vänsterpublikationen OSV (kan ni gissa vem och vilken tidning som åsyftas?
) blir brutalt nedtacklad av en av journalistkaraktärerna när han ska möta upp en morsa för lite barnknull. Vet man vem den här personen är i verkligheten och vilken relation han har till författaren blir det ju minst sagt en djupare dimension i läsningen.Har läst en av hans tidigare, "De som kommer för att ta dig". Tyckte den hade ett väldigt bra driv. Den har några år på nacken och där fick jag nästan motsatt intryck av hur du beskriver hans senaste, där kändes det som att han skrivit en habil thriller och sen slängde in lite samhällskritik i några stycken i sista stund som inte hade så mycket med resten av handlingen att göra.
Haha jag tror jag vet precis vem Ganman åsyftar med Stoffe på tidningen OSV. Men finns det någonstans man kan få veta mer om detta? Jag har bara hört Ganman droppa diverse kryptiska antydningar och ledtrådar, under flera års tid. Vad vet Ganman egentligen, kan man undra.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
