Jens Ganmans succé med nya boken "Folkets hjälte"

Nyfascisten Gunman älskar att se muslimer bli mördade. Tar man hans våldromantiserande imbecillprosa och lägger ihop den med hans engagemang för att ursäkta folkmordet på palestinska folket får man en helhetsbild av en rätt sjuk person. Boken borde anmälas för HMF.

Att läsa den här boken är som att komma i sin egen mun. Är upphetsande när man fantiserar om det men är äckligt när satsen ligger på tungan.

Öööööh...

Du har inte läst boken, Så shut the fuck up.

Om du hade läst den, så hade du inte gjort dina medvetslösa aktivistiska skrönor när någon utanför din bekantskapskrets kliver utanför kamrat Stalins makttriangel. Där alla utanför den trånga åsiktskanalen är föremål för en stämpling som sinnessjuk

Håller du med om resonemanget att den är åt incel(extremhöger) hållet?

Då alternativet är Stalin?

Befinner sig hat-författaren Jens Gunman på bokmässan och har sitt egna lilla nazistmöte med sin bok som förespråkar utrotning av invandrare i Sverige? Hoppas många spottar på hans monter. Vänder ryggen till och visar sitt förakt. Att den sorten är inte välkommen i anständiga sammanhang.

Boken är en enda lång orgie i invandrarhat. Nyfascisten Jens Gunman och hans våldsförhärligande rasistbok kommer göra Sverige till en otryggare plats. När han vänder folk mot folk. Hetsar till splittring av vår underbara mångkulturella väv.

Det finns flera anledningar till varför den här hatskriften tigs ihjäl av media. Den främsta är att den inte lever upp till dom mest grundläggande litterära kraven för en skönlitterär bok. Det andra är att den är en extremrasistisk hatlektyr som inte hör hemma i ett modernt samhälle.

Du ska nog fortsätta läsa dina pekböcker som har en helt klar moralisk story om vem som är ond eller god. Och där din goda sida som du har identifierat dig med vinner varje gång

Verkar vara din grej. Typ barnlitteratur.


Ganska fascinerande att någon random idiot får tuppjuck av en bok som denne inte läst. Det måste vara höjden av ett otroligt starkt arv av total kultursnobberi , eller enbart ett utslag av en mental härdsmälta orsakat av en politisk färgat sekteristisk ryggmärgsreflex.
Jag tror att det är både och.

Jag gissar att han menar att språket inte levererar inte själva storyn.

Det jag har läst så är språket och stilen väldigt basic. Sedan så är det väl ingen hemlighet vem målgruppen är.
D.vs. vem boken är skriven åt. Hat-kåta Sverigedemokrater.

Jag antar att Ganman inte vågar visa sig på bokmässan. Istället så dyker han nog upp på alternativa bokmässan, högerns patetiska försök att konkurrera med the real deal.

Jens Ganman

Inbokat på 5 st. författarmöten på scenen. Bokmässan i fredags och lördags

https://bokmassan.se/participants/jens-ganman/


Och nu är det slutsnackat med dina retarderade teorier. Jag tycker det är kul att någon får tuppjuck av en bok som du inte läst men samtidigt vet precis vad det handlar om.
Det bevisar att det finns en och en annan gravt handikappat kultursnobb kvar, Och det är oftast på vänsterkanten.

Hur känns det att tillhöra en art av dinosaurier som i grund och botten är politiska kommissarier ? Er tid är förbi . Ni har fått er tid i strålkastarljuset , och blivit misantroper med åldern. Gud bevare mig . Kutursnobb och samtidigt gammaldags moralist. Hur fan orkar ni leva med er själva ?

Komiskt om du tror att den här trilogin kommer att göra någon jätte skillnad inom litteraturen.

Är det här kvalitativ litteratur för dig?

Du vet inte ens vad Litteratur betyder . Varför bryr du dig ? Varför tycker du det är komiskt ? Du har ju bara demonstrerat din personliga ointressanta politiska ställning, utan att ens läst boken. Känner du dig inte jättedum och aning blåst just nu ?

Det är intressant att Jens Ganman försöker få Sverigedemokrater att läsa skönlitteratur.

Nu har jag läst ut den här boken och nja, någon stor litteratur är det definitivt inte. Det hjälper nog att veta vem Ganman är, vad han pysslar med till vardags, för att få en vettig kontext till boken. Jag vill foga till protokollet att jag håller med honom i det mesta av hans texter/analyser och tycker att han är en vass skribent. Han är som bäst när han låter det bli personligt i sina krönikor, när den där undertryckta vreden glimtar till. Men det är ett annat uttryckssätt, jag vet det.

Nu är ju inte detta Jens första roman. Han publicerade en ganska underhållande bok för tjugo år sedan: Blod & Död. Den handlar om en realitysåpa med mördare. Man kunde redan där märka att han har skrivandets gåva; det är ett väldigt driv i prosan om man säger så. Vilket även gäller för Folkets hjälte. Men det känns som om Ganman egentligen bara velat ha en ursäkt att framföra (berättigad) samhällskritik, och så har han låtit det andra vara sekundärt. Visst, det ska vara satir, men skriver man kriminallitteratur får man väl ändå vara lite mer trovärdig i detaljerna? Tror knappast polisarbete går till på det sättet som beskrivs i boken (och då har jag extremt liten koll på sådant; jag läser vanligtvis inte heller deckare), inte heller att "journalister" skulle ha så pass enkla svängdörrar in i polisutredningar. Kanske har jag missat någon känga mot den världen här, jag vet inte.

Sedan är huvudkaraktären (den maskerade hämnaren, Folkets Hjälte) inte ett dugg trovärdig. När man på slutet sedan får reda på vem det är


blir det snarast löjeväckande i ljuset av all den infodumpning/exposition som tidigare ägt rum. Det blir brutalt tydligt att det inte är hen som talar, utan Jensa.

Ändå tycker jag överlag man kan läsa den. Det är ett jävla driv i den; det var länge sedan jag tog mig igenom nästan 500 sidor så snabbt. Och det är kul när man känner igen alla pappskallar till karaktärer som bygger på verkliga personer (eller som direkt namnges). Särskilt mot slutet blir det roligt. Patrik och Sara från Dumpen är med och jagar peddos, och en viss Stoffe från vänsterpublikationen OSV (kan ni gissa vem och vilken tidning som åsyftas? ) blir brutalt nedtacklad av en av journalistkaraktärerna när han ska möta upp en morsa för lite barnknull. Vet man vem den här personen är i verkligheten och vilken relation han har till författaren blir det ju minst sagt en djupare dimension i läsningen.