Var går gränsen för vad man får skämta om?

Lyssnar på podcasten Mer än bara morsa, i vilken Kenza Zouiten och Ines Kokic upprörs över en caption som Anette Olsson skrivit i detta inlägg på Instagram efter att en tsunamivarning utfärdats under hennes smekmånad på Bora Bora. Sedan hon fick kritik har Anette raderat skämtet men översatt till svenska löd det något i stil med ”tur att det inte blev någon tsunami för den här Baywatchvakten hade inte räddat någon”. Kenza och Ines menar att skämtet var omdömeslöst då det trivialiserar tsunamis och är okänsligt gentemot anhöriga till offer för den tsunami som skedde i Thailand och Sri Lanka 2004.

Detta får mig att fundera. Var går egentligen gränsen för vad man får skämta om? Är det rimligt att vi hela tiden ska utnämna oss själva till moralpoliser som ska ha bättre vetande än andra gällande vad som är socialt tillåtet? Och vad innebär denna typ av moralpanik för vår yttrandefrihet?

I områden där man både könsstympar både flickor och pojkar så ska man nog inte skämta om det i onödan i alla fall. Kanske inte om så att säga känsliga religioner heller förresten. Men annars är det väl bara att köra järnet eller?

Jag tycker att man får skämta om vad som helst. Men det är hyfs att göra det i rätt tillställning eller miljö.
Om man har sociala medier som når massvis med människor, kan man om man har lite vett bakom pannan behandla den kanalen som att den kommer att nå alla sorters människor och inte dra skämt som om man drar bärs med sina bästa tre vänner i bastun.

När jag gjorde lumpen så siktade en lumparkompis mot mig med en laddad pistol, det tyckte jag var lite väl mycket. Han tyckte att det var jättekul.

Jag tror det har ganska lite med humor att göra, och att det mer är en fråga om att det i vissa kretsar har blivit status att moralposera. Flest moralpoäng får man, om man upptäcker någon ny "okänslighet" som man kan få andra att sluta med.

I vissa kretsar ser man det som ett civilisatoriskt framsteg varje gång man upptäcker någon ny öm tå, som man kan undvika att trampa på.

Personligen har jag ingen gräns för vad som kan skoja om. Men sedan finns ju mörka baktankar med en del skämt som förstås inte är bra för någon.

Exempel:
När jag jobbade inom industrin sa en gubbe en gång apropå att det var svårt att trycka i en sprint: "Fan.. trång som en femåring!"
Jag tyckte det var kul, men det är naturligtvis fruktansvärt OM det vore så att mannen var en våldtäktsmän och pedofil.

South Park skojade om "special olympics" i ett avsnitt och det kan jag fortfarande skratta mig fördärvad åt.
Men om det var någon som verkligen hatade funktionsnedsatta och ville ha ihjäl dem så är det ju inge vidare.

Så för skämten i sig finns ingen gräns, anser jag. (Och jag, jag har barn vara ett av dem har svåra funktionsnedsättningar.) Däremot kan det bli mindre kul beroende på vem som säger det och vad de vill ha sagt.

Ja, jag personligen tycker att allt ska vara tillåtet att skämta om och att det är lite problematiskt samt överdrivet hur folk ska agera moralpoliser över skämt. Att Anette i det här fall skämtade om tsunamis betyder ju, enligt mig, inte nödvändigtvis att hon trivialiserar tsunamis eller hånar de som dött eller skadats i naturkatastrofer.

Det är inget skämt utan snarare ett låtsashot.

Nej, en storm i ett vattenglas (pun intented).

Det förklenande är ju snarare omdömet om livvakten, att han inte skulle vara kapabel till att livrädda folk.

Oj, ja, det hade jag inte heller tyckt varit roligt. Hade en vän i mellanstadiet som låtsades hugga mot mig med en kniv, vilket jag inte uppskattade. Men det är ju lite skillnad tänker jag eftersom att skämtet då innebär en risk till skillnad från om det bara är verbalt, i vilket fall den enda skada som eventuellt inträffar är av emotionell karaktär.

Nej, politikerna måste nog ändå dra gränsen vad det får skämtas om, speciellt om det riskeras upplopp, bilbränder och plundrade butiker. Den som har mest våldskapital kan man väl säga bestämmer?

Ja, det har du rätt i! Upplever det som att många vill göra sig lite moraliskt överlägsna på andras bekostnad.



Ja, du har definitivt rätt i detta tycker jag. Jag kan skratta åt skämt i Family Guy där de driver med att poliser dömer trafikförseelser enligt en hudfärgskala där mörkare hud innebär ett strängare straff eftersom jag tolkar det som en satir på den amerikanska polisen som många amerikaner menar är rasistisk. Det betyder ju dock alls att jag tyckt det varit roligt om en mörkhyad fått strängare straff än en vit enbart p.g.a. sin hudfärg i verkligheten.