Citat:
Ursprungligen postat av
SecretGarden352
Jag förstår absolut din synpunkt och också att med den samhällsutveckling som vi genomgår så krävs väldigt mycket personal och riktade insatser för att ta hand om fångarna. Men märk väl att vi kanske fortfarande pratar om olika typer av fängelser. Om man begår ett lindrigt brott så finns fortfarande positivt att hämta att få den personen att bättra sig.
Sedan har vi de som är för evigt dömda till fängelse. De har ingen anledning att förstå beslut, skriva ansökningar eller förbereda sig för att bli en del av samhället igen. Där sparas resurserna rejält och de får umgås med varandra, får aldrig se eller röra vid någon människa från övriga samhället.
Allt de behöver kan automatiseras så de får en trygghet, mat för dagen, en säng att sova i, de kan utföra vissa aktiviteter eller t.o.m jobba men hela tiden i sin egen lilla värld där alla de umgås med är dömda för liknande brott, främst då mord. De vet redan från början innan de hamnar i fängelset att de inte kommer ut igen. Allt är redan förklarat. Man kan även automatisera psykiatrin, de kan bearbeta sina tankar och sin ångest via AI och mediciner.
Poängen är iallafall att våldsamma personer kan ALDRIG NÅGONSIN skada en oskyldig människa, bara andra kriminella som lika gärna också är våldsamma tillbaka isåfall.
Sedan avslutningvis, du motsäger dig själv lite grann. Hela tråden handlar om att våldsamheterna inom kriminalvården ökar. Så det verkar ju förekomma våld inom fängelserna och man har dålig kontroll över det. Vart ska det då sluta med? Bättre och större fängelser som kanske mer liknar lyxhotell med personlig service eller fängelser där man fokuserar på att minska fångarnas möjligheter att utöva våld? Någonstans så tror jag att det blir fråga om brist på resurser och hur mycket vi skattebetalare vill betala för att få vara trygga.
Nej, vi pratar inte om olika fängelser. Jag pratar om alla slags fängelser. Jag nämnde ju t.o.m klass 1/Hällby i mitt förra inlägg, så jag har tagit höjd för allt...och då skall tilläggas att dagens tryck och platsbrist gjort att intagna som "förr" skulle placerats på klass 1-anstalt "idag" kan hamna på en klass 2-anstalt, och klienter som skulle suttit i klass 2 kan hamna på klass 3 - så man kan applicera diskussionen på samtliga anstalter!
Först och främst skall sägas att jag inte håller med om att låsa in dessa för all framtid, och på så sätt få bort återanpassningen till samhället, och att mina svar heller inte riktar sig åt det argumentet. Så den argumentationen och diskussionen kan vi lägga åt sidan för tillfället.
"
Sedan har vi de som är för evigt dömda till fängelse. De har ingen anledning att förstå beslut..." - Fast ser man till långtidsdömda, alternativt återfallsförbrytarna som är ständigt återkommande, så är ju dom här "ansökningarna" och "besluten" ÄNNU VIKTIGARE.
För det enda lilla dom har är ju det där besöket eller den där permissionen, eller dom där kioskvarorna, så där blir ju sådant ÄNNU VIKTIGARE - och diskussioner/information om rutiner blir ju ännu mer centrala för dom, eftersom dessa intagna skall leva med dessa "för evigt". Så det behövs definitivt personal som "smörjer maskineriet" även för dessa intagna. För att inte tala om behovet av att prata av sig, skratta eller gråta ut (oaktat ärenden eller handläggning) och där är ju personal A och O.
Det märks också att du har en felaktig bild av vilka intagna som generellt/typiskt är farliga/riskabla. Att det skulle vara just dom som är dömda för mord eller liknande stämmer inte (även om det givetvis finns sådana fall också). Dom farliga/riskfulla intagna kan lika väl vara dömda för betydligt mindre allvarlig brottslighet. För här handlar det ju om helt andra faktorer som psykiska sjukdomar, diagnoser, labilitet, myndighetshat, extremt våldskapital osv. Så skall vi istället prata om dom PÅ RIKTIGT "farliga/riskabla klienterna" som du vill komma åt (som oftast är psykiskt sjuka eller liknande) så finns ju dom ofta på ISOL (eller SRI-avdelningar) och är ju därmed isolerade och avskärmande. I dessa fall så faller det ju sig naturligt att det blir mindre personalkontakt. Så jag tror liksom att din farhåga är löst i det avseendet. Sedan betyder ju det absolut inte att dessa intagna
inte skall arbetas med eller "underhållas". Dessa avdelningar har generellt en hög bemanning, och väldigt kompetent personal, så det kan ju göras både utifrån personalsituation och utan att rucka på säkerheten.
"
Sedan avslutningsvis, du motsäger dig själv lite grann..." - Nej det gör jag inte. Jag har ju i förra inlägget redogjort för när det typiskt sätt är farligt/riskabelt för personal, och när det inte är det. Jag har aldrig påstått att det skulle vara riskfritt att vara kriminalvårdare eller att man alltid skulle vara säker. Men jag säger att det generellt inte är riskfyllt för personal att släppa intagna på promenad, ge medicin eller handleda i sysselsättningen. Det är liksom inte i dom sammanhangen som incidenterna sker.