Det är väl tämligen självklart att människorarten så sakteliga anpassar sig efter de yttre förhållandena genom det evolutionära trycket, d.v.s. det som brukar kallas "survival of the fittest". De som har bäst lämpade gener kommer med större sannolikhet föra dessa vidare. Hur snabbt denna anpassning går avgörs av hur stor överlevnadsfördelen är.
Jag har för mig att den mutation som gör att människan kan dricka mjölk hela livet beräknas ha uppstått under tidig järnålder i norra Europa, alltså för kanske 1500 år sedan och var såpass avgörande att den varianten numera är helt dominerande i åtminstone Västeuropa, såvitt jag vet. Betänk att så sent som på 1700-talet uppnådde bara vartannat barn i Sverige vuxen ålder, så att kunna tillgodogöra sig näringen och energin i mjölk är en stor överlevnadsfördel.
Vad beträffar pigmenteringen utifrån möjligheten för kroppen att tillverka D-vitamin verkar den inte ha varit lika avgörande, därav en anpassning över längre tid, där de med en nynans av ljusare hud hade aningens större chans att överleva och succesivt kom att dominera.
Hur lång tid detta tog har jag ingen aning om, mer än att det knappast skedde i ett huj utan berodde på hur snabbt/långsamt människorna sökte sig norrut. Men det är trist när det hela förvandlas till en pk-moralkaka.
Många menar ju att Vikingarna i Skandinavien var mörka i hyn som Afrikaner. Om så är fallet är ju 1000 år en förbluffande kort tid. 3000 inte långt efter....
Om min mamma var vit så är jag vit. Längre än så sträcker sig ofta inte minnet. Det var bara Hitler som räknade 4 generationer tillbaka. Utom just på sig själv.
Jag såg något program om släktforskning på TV. Ena generation var familjen bland de rikaste och umgicks med kungar. Nästa generation bodde i ett litet torp i skogen och dog av svält. Var den familjen rik eller fattig? Tydligen är det dagsläget som gäller.
Jag fascineras dock över att blont hår, som uppstått i norden, bara är 11.000 år gammalt och blå ögon, som uppstått i norden, är 5000 år. Det känns ju som ingenting i förhållande till jordens ålder.
Detta styrker ju det som vi antirasister har insett nu i 20-30 år (efter kartläggningen av människans DNA). Det finns ingen "vit ras" och synnerligen har det inte funnits tid för evolutionen att göra "den vita mannen" bättre eller smartare än någon annan hudfärg. Det är vädligt ytligt att vara "vit", "svart" eller "brun".
SD kan lägga ner partiet nu, de har inte längre något existensberättigande.
Minns ni dokumentären om Sveriges historia där SVT valde att påpeka att dom första människorna som kom hit var mörkhyade, det nämdes säkert 100 gånger under dokumentärens gång.
Ja vi alla vet redan att en gång i tiden så var vi alla apor och negrer som kom från Afrika.
Nefertiti var drottning av Egypten för 3300 år sedan, och hennes exakta, kontemporära avbildning är fanimej ljusare i hyn än jag efter en veckas strandsemester. Tramsartikel.
Om min mamma var vit så är jag vit. Längre än så sträcker sig ofta inte minnet. Det var bara Hitler som räknade 4 generationer tillbaka. Utom just på sig själv.
Jag såg något program om släktforskning på TV. Ena generation var familjen bland de rikaste och umgicks med kungar. Nästa generation bodde i ett litet torp i skogen och dog av svält. Var den familjen rik eller fattig? Tydligen är det dagsläget som gäller.
Jag fascineras dock över att blont hår, som uppstått i norden, bara är 11.000 år gammalt och blå ögon, som uppstått i norden, är 5000 år. Det känns ju som ingenting i förhållande till jordens ålder.
Nej blå ögon hade redan de s.k. "västliga jägarsamlarna" när de återbefolkade Europa efter istiden. 10 000 år sedan hade nästan alla Européer blå ögon men mörk hud.
Så det var ett starkt evolutionärt urval som gynnade ljus hud förutom förmågan att ta upp D-vitamin. Det skedde också i Nordostasien. Gemensamma nämnaren verkar ju vara jordbruk och nordliga miljöer (Vilket lett till D-vitaminhypotesen), vad skulle det annars vara?
