Varför räknas det inte som ofredade när man filmar någon som inte vill bli filmad?

Olaga integritetskränkning avser spridningen och inte själva filmandet.

?

Nej det är inte ofredande att bli filmad mot sin vilja.

Men ditt dyslektiska mähää.

Det är väll ganska uppenbart att jag pratar om konceptet inte en specifik lag?

som Palestina demonstrant är man ju redan ute och gör ett proxy-krig!
Med sitt ställningstagande i tåget påverkar man övriga samhällsmedborgares värderingar!
man tvingar på dem andras värderingar, för att man är i en folkmassa

vill man med tvång förändra samhället så ska man stå för det
vore ju konstigt om x demonstrearar för y för att uppnå z, och ingen får veta vem/vad/varför

Sverige har ingenting med "Gaza" eller"palestina" att göra så vi måste ju få veta vad dessa vill framföra, kan ju inte gå i ledet och bara vara en anonymt språkrör för en annat lands fråga

"-Vilka är det som går här och skränar? Vad vill dom??"
är det inte det demonstranterna vill uppnå?
då kan dom ju rimligtvis inte samtidigt vara anonyma när dom flaggar för uppmärksamhet


Där går skillnaden mellan demonstranten och Eva som bara rastar hunden.

För att upprätthålla en logisk och konsekvent lagstiftning bör utgångspunkten vara att filmning på allmän plats är tillåten. Det offentliga rummet är per definition en arena där medborgare är synliga för varandra. Att införa restriktioner mot individers rätt att dokumentera sin omgivning skulle skapa en ohållbar situation.

Om vi inskränker denna rätt, måste vi av ren konsekvensprincip ifrågasätta all form av visuell övervakning. Det skulle innebära en omedelbar nedmontering av samtliga övervakningskameror på torg, i kollektivtrafiken och utanför butiker. Ett sådant samhälle är varken önskvärt eller praktiskt möjligt för de flesta. Därför är rätten att filma en oundviklig konsekvens av hur vårt moderna, offentliga rum fungerar. Att bli filmad är en del av det sociala kontraktet när man vistas på allmän plats.

Särskilt gällande demonstrationer – En medveten offentlig handling
Denna princip blir än mer självklar när det gäller offentliga demonstrationer. En demonstration är inte en privat sammankomst; det är en av de mest uttalade formerna av offentlig opinionsbildning. Syftet är att maximera synlighet och sprida ett budskap till allmänheten och makthavare. Att delta i en demonstration är en medveten handling för att bli sedd och hörd.

Principen måste gälla universellt, oavsett demonstrationens budskap. Oavsett om det handlar om:

* Manifestationer till stöd för organisationer som av vissa klassas som terrorgrupper.
* Demonstrationer till stöd för Israels politik.
* Klimataktivister som blockerar trafik.
* Högerextrema eller nationalsocialistiska marscher.
* Pride-parader
* 1 maj-tåg.

Dokumentation, oavsett om den utförs av media, motdemonstranter eller privatpersoner, är en naturlig följd av detta.

I ett modernt digitalt samhälle är det dessutom relevant att ifrågasätta demonstrationens roll och effektivitet som metod för opinionsbildning. Formen kan betraktas som föråldrad och i vissa avseenden odemokratisk.

En demonstration ger en oproportionerligt stark röst åt den grupp som är mest högljudd, bäst organiserad eller mest villig att störa den allmänna ordningen. Den representerar sällan en folkmajoritet, utan snarare ett engagerat och ofta litet särintresse. Den fysiska närvaron skapar ett sken av ett brett folkligt stöd som kanske inte existerar.

Ett mer samtida och potentiellt mer demokratiskt forum för åsiktsutbyte finns på de ocensurerade digitala plattformarna. Forum som Flashback, och andra liknande kanaler, erbjuder en möjlighet till en friare och bredare diskussion, tillgänglig för alla med en internetuppkoppling.

Där kan argument prövas mot motargument i realtid, utan de filter och den redaktionella styrning som präglar traditionella medier. I stället för att mäta styrkan i ett budskap genom antalet personer på ett torg, mäts den genom argumentens bärkraft i en öppen debatt. Detta främjar en mer intellektuell och mindre emotionell form av opinionsbildning, fri från den självcensur och de grindvakter som begränsar det offentliga samtalet i andra medier.

Att bli fotograferad mot sin vilja kan vara olagligt, beroende på omständigheterna. Men det här är inte vad jag kan förstå olagligt.

Rör man sig i det allmänna får man finna sig i att bli filmad och/ellee fotograferad. Barockt tro ens kääÄäÄäänslor går före informationsfriheten. Medborgarna har rätt att få veta vad som pågår på våra gator och torg vi alla är med och betalar för.

Befinner man sig på allmän plats kan man inte kräva att någon annan ska sluta filma eller fotografera en. Huvudregeln är således att det är tillåtet att fotografera människor på allmänna platser, även om dessa inte har vetskap om att du filmar eller om de inte samtycker till det. Sedan finns förstås vissa undantag, men generellt får man filma och fotografera vem man vill på allmän plats.

Jaha, vilket koncept då? Du vet väl (observera stavningen) att domstolar dömer efter lagar och inte efter koncept?
Så vilken lagstiftning lutar du dig mot för ditt påstående?

Och det här är ett FORUM där man diskuterar koncept. Jag följer gott och väl SOP & Kutym för platsen.

https://youtu.be/jqG5LiUylvk?si=gFxovyj23AJcjpN9

Förmodligen den här videon som diskuteras om man vill ha lite mer kontext.