Vad är era bästa/starkaste/ barndomsminne?

Nej, det var det här! https://www.lego.com/cdn/cs/history/...&format=webply

OK, kom bara att tänka på att det fanns ett gult slott på 1970-80-talet, såg en dokumentär om Lego där dom berättade att dom inte ville göra det grått eftersom dom trodde att barnen skulle använda klossarna till att bygga militära objekt.

https://www.tradera.com/item/180405/...er-och-figurer

Minns att det var en bekymmerslös tid.
Sommarlov..vara me kompisar...sparka boll.
Inga måsten...
Nu e det upp o jobba...räkningar ska betalas etc etc.
Det var fina tider som barn / tonåring.

Man är ju liten så länge från sitt eget perspektiv. Jag tyckte om att sova hos min mormor. Det fanns kusiner med, så de kunde också sova över. Det var roligt. Ensam var också roligt. Jag fick åka buss dit från 6 år, de betalade biljett och satte mig på ett säte, sedan hämtade min mormor. Det var lite spännande. Det tog kanske 40 minuter dit, men lång tid när man är barn.

Ibland kunde man hitta riktigt bra böcker på biblioteket, jag släpade hem massor och läste de flesta.

Vi fick sätta upp tältet i vår trädgård. Sedan lade vi gästmadrasserna i det. Sedan kunde vi ligga och läsa serier och om vi ville sova där gick det bra. Vi hade inte bara roliga serier, utan även äventyrsserier och Tintin.

Vi gjorde hempoppade popcorn i gryta, "dajm" och smörkola om vi inte hade godis.

Var nyckelbarn och ofta först hem, älskade tiden innan någon kom hem.

Ville jag vara ifred fick jag cykla vart jag ville.

I första klass gick vi bara halvdagar och hela torsdagen hade vi bild med en konstnär.

Mina favoritminnen från barndomen är när jag var med mormor och bakade.

Andra fina minnen är när jag klängde mig fast på farfars rygg och han simmade ut med mig i en sjö de hade vid sin sommarstuga och när jag och min bror var med farmor och farfar och plockade blåbär.

De flesta minnena från barndomen är kopplade till naturupplevelser. Familjen spenderade stora delar av somrarna ute i Stockholms skärgård.

Jag har otaliga minnen från bad, fiske och båtturer till en sjömack där vi köpte glass.

Mitt starkaste barndomsminne är nog när min far och hans kompis skulle ta en semestervecka och fiska röding i Norrland. Men precis som de skulle åka iväg, upptäckte vi att vår katt hade klättrat högt upp i en grenlös tall. Min mamma vägrade att låta pappa åka iväg innan katten var nere på marken igen.

Pappa gick (stressad värre) till boden och hämtade små brädstumpar som han spikade upp på stammen så han kunde nå upp. Men i all stress så högg han sig hårt i hakan med baksidan av hammaren så det blödde ymnigt. Inte bara det utan han föll rakt ner på marken.

De kom upp och fiskade i Norrland men via ett sjukhus.

Mitt skönaste barndomsminne är från vårt landställe, när jag var 8-9 år och somnade gungande i vår mörkblå galonhammock. Det lugn och den lyckokänsla jag kände då jag vaknade var obeskrivlig. Har aldrig upplevt detta senare. Numera är det Immovan som gäller.