Själv tycker jag att de lite ”udda” (mindre populära/”coola” osv?”) hobbiesarna är de roligaste att läsa eller höra om. Känns som att den som sitter och nitiskt lär sig regelboken till ett rollspel, gör sfärer av jord, vaskar guld, stickar diverse prylar eller varför inte kaninhoppning skulle vara en roligare person att ta en bärs med än att snacka med ännu en som har löpning som sin hobby. But that’s just me
Jag tror det är lättare att som vuxen plocka upp en hobby man kan göra hemma utan att någon behöver se att man håller på med det. Om det inte är något man vill såklart. Men att börja i olika dansgrupper eller någon sport eller dyl känns rätt ovanligt i vuxen ålder. Kanske nåt man mer provar på som pensionär med andra pensionärer. Hmm spännande att fundera på varför det känns på detta sätt!