• 1
  • 2
2025-07-09, 12:35
  #13
Avstängd
Barn är statusmarkörer, precis som Gucci, Maybach och chihuahuor. I övrigt skall man fokusera på sitt instakonto och skita i ungen. När det är föräldramöte FM skall man självfallet dock bete sig som grotesco-gänget. Då är ungen en ängel och skall ha specialbehandling. Läraren, personalen behandlas som passopper och skall hålla sig på mattan.

Har träffat på många kändisföräldrar (fotboll, tv, media) när barnen växte upp, när det var FM. Vilka narcissister. Vilka sammanhållningsförstörande element. Vilka egocentriska asgamar. Vilka hysterikor. Allt var "me, me, me", och så Liam, Linus, Tova, Beata osv. Ganska underhållande. Självfallet ingen lust att agera klasspappa åt sådant kollektiv.
Citera
2025-07-09, 12:44
  #14
Medlem
OceanDeeps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DurexPlayHeat
nej, jag tänker att kärleken bör som du säger vara relativt villkorslös.

men man kanske har överseende eller ser sitt barn som unikt utifrån dess förutsättningar och därmed kan känna stolthet utifrån dessa kriterier...?
Vet inte exakt men man försöker ge dem stöd för att utvecklas till sitt bästa jag.

Mina föräldrar har en eller morsan har en favorit men jag ser det mer som att den som behöver mest hjälp eller annat under uppväxten också får mer hjälp.

Favorit eller inte. Vad spelar det för roll för barnet eller för dig om du är favorit?
Citera
2025-07-09, 14:29
  #15
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av DurexPlayHeat
Vi talar om generaliseringar här...

Är föräldrar till ett barn som "lyckats" mer stolta över sitt barn än om barnet "misslyckats"?

Vi behöver inte dra till extremerna (t ex zlatan vs hans syskon), men säg ett barn som lyckas ta sig igenom en krävande utbildning och sen når framgång karriärsmässigt med hög lön o status etc...jämfört med ett barn som har en medioker utbildning och hankat sig fram med ströjobb och behöver stöd (pengar och annat)?

Eller är stoltheten oberoende av sådant? Det sitter djupare? Man kanske som förälder tar på sig skulden för sitt barns "misslyckande"?

Det skulle kanske vara beroende på vad föräldrarna själva anser är meningsfullt och av värde?
Alla människor, familjer och släkte har sin syn på vad som är att “lyckas” och “misslyckas"

Möjligtvis att föräldrarnas intelligens, särskilt emotionellt kan vara en faktor i graden av stolthet för dom olika barnen, och särskilt om ett av barnen skiljer sig från gruppen.
Citera
2025-07-09, 14:50
  #16
Medlem
Hovslättsmannens avatar
Detta är delvis kopplat till samhällsklass.

De flesta arbetare är glada om deras ungar får jobb och kan försörja sig själva.
I medelklassen är det viktigt att "bli något", och at en viss position med ett visst anseende. Där har jag faktiskt stött på föräldrar som har "sorg" över att någon deras barn inte blivit läkare eller jurister. Fittiga människor, om du frågar mig.

Jag tror att få människor tillstår det här, men om du ställer frågan på sin spets - vad skulle dina föräldrar sagt om du tagit ett jobb inom hemtjänsten eller som montör på fabriken? - så skulle nog de flesta säga som det är:
De skulle vara besvikna. De skulle säga att jag slösar bort mitt liv.
Och givetvis skulle de vara mindre stolta över mig.
Citera
2025-07-12, 08:28
  #17
Medlem
NiccoJs avatar
Vad som är framgångsrikt är väl upp till betraktaren.
Man är nog väl så stolt om sonen som är bilmek lyckas laga grannens bil som om han doktorerar i något obegripligt.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in