Citat:
Ursprungligen postat av
SecretGarden352
Är inte så säker på att detta är Trumps vilja, snarare är det Ukraina / Europa som skalar upp sitt samarbete för att kompensera att Trump-USA flyr med svansen mellan benen.
Vad gäller Trump-USA så får jag mer och mer känslan av att de förbereder sig för ett storkrig, kanske i mellanöstern mot Iran eller mot Kina (om Taiwan).
Kinas strategiska övertag i norr – och Rysslands svaghet
Titta på den demografiska och militära obalansen längs gränsen mellan Kina och Ryssland. I nordöstra Kina – från Peking och norrut – bor över 400 miljoner människor. På andra sidan gränsen, i det vidsträckta men glest befolkade ryska Fjärran Östern (inklusive Vladivostok och Amur-regionen), finns bara några få miljoner ryssar kvar. Militärt har Kina ett närmast totalt övertag i området.
Historien är också sprängstoff: år 1860 tvingades Kina, under det svaga Qing-riket, att skriva över Amur- och Ussuriregionen till Ryssland – utan krig, bara som ett resultat av imperialistiskt tvång och kinesisk förnedring. Denna historiska oförrätt ligger kvar som ett öppet sår i det kinesiska kollektiva minnet.
Kina söker sannolikt revansch, men frågan är: vilken väg väljer de?
Ett öppet krig skulle kunna rasera Rysslands redan bräckliga grepp om sitt östra territorium.
Men den mer troliga vägen är ekonomisk dominans: kinesiska företag, investeringar och arbetskraft tar steg för steg över regionen – inte med vapen, utan med mark, fabriker, infrastruktur och kultur.
Tillfälliga allianser, som vi såg under andra världskriget mellan Tyskland och Sovjetunionen, kan snabbt lösas upp när strategiska intressen kolliderar. Då var det ett raskrig. Här handlar det om historisk hämnd, resurser och framtida stormaktsbalans. Rysslands beroende av Kina efter invasionen av Ukraina gör utvecklingen ännu mer ensidig.
Frågan är inte om Kina vill återta kontrollen över sitt "förlorade norr" – utan hur de gör det: med handelsvägar och arbetskraft eller med pansar och drönare?