Hade ni valt dödsstraff eller livstids fängelse?

Det mest ekonomiska är ju dödsstraff

Jag hade en gång ett samtal om just detta med Tony Olsson. Han som har erfarenhet av livstidsstraff sa att ”man ger aldrig upp. Det finns alltid en livsvilja och ett hopp”.

Jag tror inte att han menade det på ett religiöst sätt, men eftersom han gått från livstidsstraff till tidsbestämt och efter avtjänat straff frigivning så tror jag han vet vad han pratar om. I alla fall när det gäller livstidsstraff. Jag tror de flesta valt livstid framför dödsstraff. Man vet aldrig vad som händer i framtiden, men är man död får man aldrig veta det heller.

Jag hade valt livstids fängelse och sedan rymt som Ioan Ursuț.

Var menar du att det är så i Sverige? Särskilt för långtidare? Där jag jobbat har de bott i varsin rätt rymlig och fräsch cell (men vet att vissa anstalter har delade celler men främst för kortare straff). Toaletter är som vilka som helst, dvs vanliga rum, aldrig sett nån "gardin". Dusch likaså. Bibliotek där man kan beställa in böcker som inte finns på plats. Tv i gemensamhetsutrymme och ibland i cellen. Möjlighet att låna tv-spel. Möjlighet att önska/beställa mat och även att laga den (långtidare). Arbete kan vara arbete med möjlighet att välja vad man vill göra men även studier, terapi, osv. Regelbunden kontakt med anhöriga har alla som har anhöriga som vill detta. Möjlighet att vara i cellen när man vill vara ifred eller i gemensamhetsutrymme om man vill umgås.

Jag har spelat innebandy, basket, promenerat, påtat i trädgården, åkt och handlat mat, stickat mössor, varit på lektion osv med intagna. Självklart vill man ju vara fri men nu var ju inte alternativet frihet utan döden och då är det ett självklart val för mig.

Fattar inte hur någon kan säga dödsstraff. Är ni djupt religiösa eller finner ni frid i att utplånas och aldrig mer existera?
Givetvis med undantag ifall man bokstavligt torteras varje dag systematiskt eller man hamnar bland de värsta fängelsena på jorden. Dock är "vanlig" isolering från samhället inte en anledning att vilja dö direkt. I så fall ska man sitta i total isolering som dom där sjuka ställena i USA där man får max en timme om dagen på röra sig utanför cellen helt ensam.
Sen om man hamnar i ett pissigt fängelse överlag utomlands så kommer man ändå vänja sig till viss del. Har man tillgång till litteratur så kan man ägna sitt liv åt att läsa.

Hade det sugit pung oavsett? Ja. Är det värt att omedelbart dö om det går hitta någon slags förströelse eller härda ut? Nej.