Är det verkligen en bra investering att amortera?

Om ni sitter och har bostadsrätter ni inte behöver amortera på, varför i helvete gör ni det? Ok om ni har någon billigare fastighet och ni har vanliga jobb att ni vill betala av den, ja försök göra det så fort som möjligt. Sitter ni däremot "lite" överbelånade med dyr fastighet som ni känner är lite "tagit vatten över huvudet" och inte behöver amortera, då skiter ni i det. För annars tappar ni bara kapital på era räntor ändå, för ni köpte för dyrt ändå.

Varför vill du inte ha två miljoner på kontot istället?

Du skriver att din fru kommer arbeta 7-10 år längre än du. Hur kommer ekonomin se ut för henne om du går bort fem år före henne? Kanske hon måste sälja bostaden som är värd en hel del, för att kunna överleva ekonomiskt?

Just den biten är ett jätteproblem för många äldre, ett problem man kan förebygga genom att ha bostaden belånad när man blir äldre. För då kan din fru inte få ett nytt lån med bostaden som säkerhet.

Jag glömde tillägga, att om ni vill ta nya lån så kan det vara bra att amortera ner lite och göra ny värdering på det ni nyss köpt som kanske var för dyrt. Men ni får in nytt kapital i boendet redan som ni vill ha. Det behöver inte vara dåligt att ni fick ett för högt bolån eftersom när ni fick det och köpte huset så ökade också automatiskt er kreditvärdighet. Det har alltså möjliggjort högre lån för er, så länge ni kan betala dom.

Vad yrar du om? Men visst, så länge man betalar sina lån så anses man för det mesta som kreditvärdig. Samtidigt så syns lånen på ett UC, och stora lån påverkar kreditvärdigheten negativt.

Men då har hon ett betalt hus, det drar hon runt själv om hon vill, men troligen säljer hon och flyttar, och får loss 2-2,5 miljon. Om jag dör så att livförsäkring läser ut får hon några miljoner till, annars så har hon ju sparkapitalet också

Det ser jag som det minsta problemet faktiskt. Väl medveten om risken att inte få nya lån på huset ( vilket bara skulle bli aktuellt för att göra underhåll, men ser inga större kostnader på det inom vår levnadstid), men det ev behovet löser vi med vårt sparande

Som jag skrev tidigare så värderar jag skuldfrihet ganska högt, än att bara sitta på pengar jag inte behöver

Så du behöver inte sälja konceptet, jag är helt med på det du säger, men väljer en annorlunda väg.

Nej det är inte alltid stora lån påverkar en negativt, det kan vara ett tecken på att du både är och varit väldigt kreditvärdig eftersom du fått lånen och har du dessutom kvar en tillgång som motsvarar det stora lånet så har du en säkerhet i det. Det är inget konstigt, det är standard.

Hur kul är det att behöva sälja för att få in pengar som är bundna i ett boende?
Helt okej, det är väl det enda argumentet som jag kan köpa :-)

Då är det inte de stora lånen som gjort dig kreditvärdig.

Sedan får du inte blanda ihop kreditvärdighet med vad du kan få låna till, jag har högsta kreditvärdighet, men skulle inte kunna belåna min bostad mer, trots att belåningsgraden i dag endast ligger på femton procent.

Många missar det där med att det är stopp med bostadslån till vettig ränta när man börjar närma sig sextio.

Kvinnor lever längre än män, och de tjänar också mindre än män. Dagen maken går bort så ska damen bo i en bostad som fortfarande kostar lika mycket, men med en inkomst mindre, kanske med bara en tredjedel av vad hushållet fick in innan.

Om då bostaden är värd fem miljoner spelar ingen roll, tanten blir fattig eftersom hon inte kan få loss pengar, trots att hon sitter på en hel del i bostaden, men det går inte att förvandla till likvider eller till något att köpa mat och portvin för. Alternativet är att flytta för att få loss lite pengar.

Därför ska man inte slutamortera, man ska istället lägga de pengarna på aktier eller sparkonto.

Jag har ganska lågt bolån.
Samtidig går jag i flytt tankar.

Funderingen är om jag skulle amortera med det till noll. Jag skulle kunna göra det, men samtidigt skulle jag få mindre pengar till kontantinsats.

Anledningen till att jag funderar på det är att jag skulle vilja ge lägenheten som en gåva till min pappa i stället för att sälja den. Då skulle jag i stället få förskott på arvet.

Han kan inte kan få lån eftersom han är 80 år. Men jag vill bli av med banken i så fall, för annars måste ju han ta över lånet och jag tror inte dom går med på det.

Jag får tillbaka lägenheten den dagen det är dags för honom. Så jag förlorar egentligen inget. Men han kan bo lite närmare morsan vilket är bra för honom.

Egentligen en annan fråga än vad tråden handlar om men. Ja det hade varit skönt av flera anledningar att få bort lånet. Samtidig kanske det egentligen är en rätt dålig investering.

Har du den aspekten så skulle jag amortera av lånet.
Då får ni dessutom en lättare hantering och slipper kostnaden för att lägga en inteckning kopplat till din far på lägenheten.

Som det ser ut nu så kan det bli svängit på börsen ett tag framöver.

Men skall du sälja lägenheten så blir det ingen större skillnad, beror lite på tidshorisont.

Rart. Och där gav du ett vettigt argument till att slutamortera.

Hon säljer troligen för att inte bo själv i för stort hus och flyttar hem till sin hembyggd, inte primärt för att "få loss pengar", (kunde förtydligat det) det har vi redan löst om lånet är betalt, som jag redan skrivet. Om vi skulle välja att spara/amortera mindre och konsumera mera så kommer jag att prioritera att spara, då vi har så låga lån ändå, (30-40% ungefär)