2025-06-20, 13:54
  #49
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Danieisanss
Hej ! Jag är en 32 årig man .

Jag får alltid yrsel på kvällen. Börjar känna mig smått yr eller om jag ligger ner en gungande känsla. Kommer alltid ungefär samma tid varje kväll. Det börjar vid 19.30 och sen håller det i sig hela kvällen. Så om jag tex ligger och kollar tv under denna tiden. Så är det ett ständigt gungande samtidigt som jag känner att pulsen är förhöjd. Detta leder till hjärtklappning och en hel kväll där man ligger på helspänn . Fruktansvärd känsla. Har haft detta i 4 månader. Helt klart outhärdligt. Funderat det senaste på att avsluta allt . H

Hoppas allt löser sig för dig .

Tar du någon medicin för detta?
Citera
2025-07-04, 23:10
  #50
Medlem
Ni som levt med ångest länge som inte ger med sig. Är självmord den bästa lösningen? Börjar fan bli desperat med konstant ångest och spänning.

Är så sugen på att bara få ett avslut för pallar verkligen inte längre. Fy helvete vad tufft det är att leva med.
Citera
2025-07-04, 23:13
  #51
Bannlyst
Har aldrig haft ångest. Förutom kopplade till min kropp och mat, men då har jag inte haft några fysiska symtom.

Måste vara jobbigt, men det måste väl gå att behandla på något sätt
Citera
2025-07-05, 00:00
  #52
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Vildmarkshotellet
Har aldrig haft ångest. Förutom kopplade till min kropp och mat, men då har jag inte haft några fysiska symtom.

Måste vara jobbigt, men det måste väl gå att behandla på något sätt

Har ju stesolid vid behov men är fasen motiverad till att avsluta allt för gott.
Citera
2025-07-05, 00:09
  #53
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av Danieisanss
Hej ! Jag är en 32 årig man .

Jag får alltid yrsel på kvällen. Börjar känna mig smått yr eller om jag ligger ner en gungande känsla. Kommer alltid ungefär samma tid varje kväll. Det börjar vid 19.30 och sen håller det i sig hela kvällen. Så om jag tex ligger och kollar tv under denna tiden. Så är det ett ständigt gungande samtidigt som jag känner att pulsen är förhöjd. Detta leder till hjärtklappning och en hel kväll där man ligger på helspänn . Fruktansvärd känsla. Har haft detta i 4 månader. Helt klart outhärdligt. Funderat det senaste på att avsluta allt . H

Hoppas allt löser sig för dig .

Med stor sannolikhet Kristallsjuka, kontakta VC.
Citera
2025-07-05, 23:37
  #54
Medlem
Jag spyr. Det är inte alltid så lämpligt så jag måste fasta om jag ska göra något som ger mig ångest i en miljö som det inte är lämpligt att spy ner.

Så jag gör sällan saker som ger mig ångest. Så jag gör typ ingenting längre, för allt ger mig ångest.

Jag står ut genom att när ångesten blir som värst så tänker jag att jag ska ta livet av mig, men om jag ändå ska dö spelar ju inget någon roll, så jag kan ju lika gärna se hur det här går först. Oftast går det i alla fall tillräkligt bra för att jag kan leva ett tag till.

Är ganska säker på att jag kommer dö av självmord dock, men det kommer nog inte vara övervägt, tror det kommer vara att jag hamnar i en situation där det är väldigt enkelt, så jag gör det spontant bara för det är praktiskt att få det gjort när jag fick chansen.
Citera
2025-07-06, 02:00
  #55
Medlem
bralesss avatar
Bajsar på mig
Citera
2025-07-17, 21:34
  #56
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Solestrolls
Jag lever ju inte i total isolering. Jag har syskon och några vänner. Men jag träffar dem ganska så sparsamt. Så ja, det blir mycket tid på egen hand. Tänker jag för mycket på att jag inte klarar av att träffa människor i den omfattning som jag skulle vilja så mår jag bara sämre. Jag försöker ta en dag i taget. När ångesten är som värst är det såklart svårt att se någon som helst framtid, det är ju ett sjukt jävla lidander. Men med facit i hand kan jag ju se att jag har haft bättre och sämre perioder. Så jag försöker se fram emot och ta vara på de perioder då det känns lite lättare. Jag har alltid ångest, men det finns ju gradskillnader i helvetet.

Jag vet faktiskt inte vad det är som har fått mig att inte ta livet av mig när det har varit som värst. Jag kanske bara är feg? Paradoxalt nog lider jag av en massa hälsoångest och dödsångest, så även om jag vill dö i perioder är jag också livrädd för det.

Och yes, många mediciner är gamla. Det borde gå att få fram bättre grejor? Som inte ger så mycket jobbiga biverkningar och leder till beroende.

Förstår verkligen att du tycker att det är jobbigt, speciellt om du har problem med sömnen. Att ha ångest och sedan inte kunna sova ovanpå det är så fruktansvärt jobbigt, ren tortyr. Har du insomningstabletter? Jag brukar ta en Zopiclon + en Oxascand när det inte fungerar med sömnen. Då sover jag längre en om jag enbart tar en insomningstablett. Visst, man kan bli beroende och effekten avtar efter ett tag. Men jag brukar göra uppehåll ett tag och sedan kör jag en period med tabletter igen.

Ja suck, det skulle vara skönt att vara en "glad idiot" och leva ett ångestfritt liv. Men det är ju som det är.

Har du lyckats jobba 100 % trots dina problem?
Citera
2025-07-17, 21:51
  #57
Medlem
Pinoputchins avatar
Citat:
Ursprungligen postat av datan.
Hej, lång historia kort. Började få ångest för ca 10 år sedan och det har blivit värre med åren. Har testat massa mediciner ssri/snri tex. Psykolog, motion, äta bra, rätt rutiner etc
Har gad.

Inget hjälper dock fullt ut mot de muskelspänningarna jag ådragit mig och det gör väldigt ont i kroppen. Även väldigt stark huvudvärk 24/7

Senaste tiden har jag tänkt mycket på självmord för att slippa kämpa dag ut o dag in. Har försökt så himla mycket och gjort det man by the book ska. Därav rationaliserar jag faktiskt fram detta svar för det är ju jag som ska bära min kropp och lidande.

Hur resonerar ni med kroniska besvär som ej ger med sig? Jag ser ingen mening i att kämpa längre för man får inte något för det. Hade varit intressant att diskutera för är verkligen på bristningsgränsen att ge upp just nu…

Hur artar sig dina muskelspänningar, kan du beskriva lite?
Citera
2025-07-17, 22:05
  #58
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av datan.
Hej, lång historia kort. Började få ångest för ca 10 år sedan och det har blivit värre med åren. Har testat massa mediciner ssri/snri tex. Psykolog, motion, äta bra, rätt rutiner etc
Vet du vad som startade din ångest?

Psykvården kan vara bra för att få prata av sig, MEN sedan är den skitdålig för de ÄLTAR istället för att lösa/minska problemet med mental TRÄNING!!!
Båda långtida psykpatienter, som jag fixade till, sa efter att de blivit mycket bättre efter att jag gett dem träningsprogram:
-Varför har inte psykvården talat om det här???!!!

En stor del är samma som avslappningsdelen av den mentala träning, som bl a elitidrottare använder, men det finns varrianter även om t ex tandläkarskräck, flygskräck, men den fungerar att stärka upp psyket för allt.
OBS. Eftersom du är deprimerad, INNAN du börjar med avslappningen, träna in "uppumpning".
https://www.flashback.org/t3637166
Citera
2025-07-21, 00:39
  #59
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Pinoputchin
Hur artar sig dina muskelspänningar, kan du beskriva lite?

Det är muskelspänningar i samtliga kroppsdelar strålar ner i fötter armar men främst i käkar och rygg.

Har bytt tillbaka till paroxetin som jag gick på i flera år tidigare MEN man blir ju totalt nollad vad gäller sexualitet etc. Känns lite som antingen ta ssri o må ok men utan partner. För tar jag ingen medicin mot ångesten går jag hellre och hänger mig. Går inte stå ut med sån stark ångest som ger så fysiska symtom. Paroxetin hjälper verkligen mot den fysiska ångesten i kroppen.

Hur ska man hantera detta? Är ju lite sorgligt för mig att förlora sexlusten totalt och man blir ganska ensam. Känns så tråkigt när man ser alla andra skaffa partners etc.

Kan man ändå hitta en tillvaro man tycker är ok utan partner? Någon i samma sits?
Citera
2025-07-21, 00:42
  #60
Medlem
Pinoputchins avatar
Citat:
Ursprungligen postat av datan.
Det är muskelspänningar i samtliga kroppsdelar strålar ner i fötter armar men främst i käkar och rygg.

Har bytt tillbaka till paroxetin som jag gick på i flera år tidigare MEN man blir ju totalt nollad vad gäller sexualitet etc. Känns lite som antingen ta ssri o må ok men utan partner. För tar jag ingen medicin mot ångesten går jag hellre och hänger mig. Går inte stå ut med sån stark ångest som ger så fysiska symtom. Paroxetin hjälper verkligen mot den fysiska ångesten i kroppen.

Hur ska man hantera detta? Är ju lite sorgligt för mig att förlora sexlusten totalt och man blir ganska ensam. Känns så tråkigt när man ser alla andra skaffa partners etc.

Kan man ändå hitta en tillvaro man tycker är ok utan partner? Någon i samma sits?

Jag blir nyfiklen. Har själv haft muskelryckningar och muskelkramper, i hela kroppen men även i form av skakningar i käkarna.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in