• 4
  • 5
Igår, 20:17
  #49
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av dQw4w9WgXcQ
Jag tänker mig att oftast är det något underliggande problem typ missbruk som i sin tur leder till dålig ekonomi som gör att folk hamnar på gatan
Tänker mig att om man är någorlunda funtad kan man få stöd från socialen och slippa vräkning?
Är det så? Och i detta fallet med barnfamiljer?

https://www.hemhyra.se/nyheter/forsk...arnvrakningar/
"En dom från Högsta förvaltningsdomstolen slår också fast att socialtjänsten inte får neka stöd till hyran även om någon bor på ett olovligt andrahandskontrakt som inte har godkänts av hyresvärden."

Så i bostadskrisen har antagligen en vräkt barnfamilj inte följt reglerna till 110%?
Fler orsaker än olovlig hyrning?

Och som rubrik vart tar de vägen, flyttar till en ännu dyrare olovlig lya?
Hos föräldrar antagligen
Citera
Igår, 21:12
  #50
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Vanligaste orsaken att barnfamiljer blir vräkta är obetalda hyror.
Det är för övrigt den överlägset vanligaste orsaken för vräkning totalt sett.
Dålig ekonomi helt enkelt. Vanlig orsak är sjukdom och skada.
Majoriteten av hyresskulder som leder till vräkning uppgår inte ens till 10 000kr.

Var de tar vägen?
Vänner och familj, tillfälliga boenden via socialtjänst/kommun.
Sedan brukar de "tvingas" flytta till slumbostäder som hyrs ut till skuldsatta för överhyror som socialtjänsten får betala.
En del kommuner har boenden för sådant men de flesta kommuner har det inte.

Lite ironiskt så brukar det vara så att kommunala bostadsbolag vägrar hyra ut till dessa personer pga skulder.
Så istället för att kommunen betalar hyran till sitt kommunala bostadsbolag så hamnar dessa personer oftast hus "slum värdar" och hyran betalas av socialtjänsten.

Om det är en barnfamilj brukar det finnas aktutboende.

Kommunen äger ofta bostadsrätter för såna fall - kommunen hyr alltså ut till Socialförvaltningen - finns tom undantag i bostadsrättslagen för det så det kan hålla på hur länge som helst:


Citat:
4 § En juridisk person som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet, som inte är avsedd för fritidsändamål, får vägras inträde i föreningen även om de i 3 § angivna förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda.

En kommun eller en region som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen.


Citat:
3 § En juridisk person som är medlem i en bostadsrättsförening får inte utan samtycke av föreningens styrelse genom överlåtelse förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål.

Samtycke behövs dock inte vid
1. förvärv vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap., om den juridiska personen hade panträtt i bostadsrätten, eller
2. förvärv som görs av en kommun eller en region.


Citat:
10 § En bostadsrättshavare får upplåta sin lägenhet i andra hand till någon annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de fall som avses i 6 § andra stycket.

Samtycke behövs dock inte
1. om en bostadsrätt har förvärvats vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. av en juridisk person som hade panträtt i bostadsrätten och som inte har antagits till medlem i föreningen, eller
2. om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostadsrätten till lägenheten innehas av en kommun eller en region.
Citera
Igår, 23:18
  #51
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av poiuy1298
Om det är en barnfamilj brukar det finnas aktutboende.

Kommunen äger ofta bostadsrätter för såna fall - kommunen hyr alltså ut till Socialförvaltningen - finns tom undantag i bostadsrättslagen för det så det kan hålla på hur länge som helst:

Vanligaste lösningen är att de hyr ut boenden i andrahand. 262 av landets kommuner hyr ut hyresrätter i andrahand.
Av Sveriges 290 kommuner äger 147st någon bostadsrätt, hur stor del av dessa som används för akutboende finns ingen statistik för.
Under 2024 köptes 20st bostäder in av Sveriges kommuner av 5 kommuner. Övriga kommuner gjorde inga sådana inköp under 2024.
Citera
Igår, 23:19
  #52
Medlem
Adelaides avatar
Vet inte hur det är i Sverige men i England kan vräkta familjer oftast få något temporärt boende av kansliet.
Citera
Igår, 23:24
  #53
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SC430
Ersättningen - jag trodde man fick 2 ersättningar - en skattepliktig o en skattefri (för kostnader) men så är det inte - man får EN ersättning o vissa avdrag - skulle heeelaa ersättningen vara skattefri skulle antalet intresserade öka kraftigt - bästa systemet är TVÅ ersättningar där en redan från början är skattefri.

INTRESSANT - varför får man mycket högre ersättning per barn inom asylköret än familjehemspladerade barn det är väl samma jobb? Lika Lön för Lika Arbete??

Jag har en bror och en bekant som har varit stödfamilj/fosterfamilj.
Jag kan säga att ersättningen inte på något sätt var motiv för dem och det engagemang och den energi som krävs för att klara uppgiften är avsevärt.
Det är ett väldigt stort åtagande, det är inget man gör för pengar.

Sedan är granskningen hård, de låter inte vem som helst blir stöd eller fosterfamilj.
En stor del av dem som skulle kunna tänka sig blir stöd eller fosterfamilj bara för pengar skulle sannolikt inte bli godkända.

Varför ersättningen för asylbarn skulle vara högre om så är fallet vet jag inte.
Men gissningsvis kan det vara för att det är en svårare situation och att det kräver mer, barnet kan troligen inte Svenska, har sannolikt trauman de flesta Svenska barn inte har.
Citera
Igår, 23:44
  #54
Medlem
Kommunen köpte upp ett par fastigheter av en bekant i närheten av mina farföräldrar, ena fastigheten en 2 plans villa totalrenoverad innan kommunen tog över och använde den som "nödboende" för familjer med barn. Villan var i så dåligt skick efter tre familjer på 2 år att det inte var lönt att renovera, där har den stått tom och fungerat som knarknäste/ klotterplank för obehöriga i 10 år.

Så ja TS, familjerna tas väl omhand av de flesta kommuner, däremot har de flesta enligt min uppfattning ingen respekt för husen/lägenheterna eftersom de vet att det är temporärt.
Citera
Idag, 00:36
  #55
Medlem
För de som inte klarar av att betala sina skulder så ordnas plats på gäldstuga.
Barn skickas till uppfostringsanstalt eller liknande institution.

Eller var det kanske hur det borde vara...?
Citera
Idag, 07:47
  #56
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Vanligaste lösningen är att de hyr ut boenden i andrahand. 262 av landets kommuner hyr ut hyresrätter i andrahand.
Av Sveriges 290 kommuner äger 147st någon bostadsrätt, hur stor del av dessa som används för akutboende finns ingen statistik för.
Under 2024 köptes 20st bostäder in av Sveriges kommuner av 5 kommuner. Övriga kommuner gjorde inga sådana inköp under 2024.

Ok - det finns alltså statistik på det.

Kan tänka mig att en del kommuner äger villor också. Utbudet på bostadsrätter i vissa kommuner är ju väldigt lågt och då är det kanske mer ekonomiskt att köpa villor - eller att kommuner samarbetar så de hyr av grannkommunen.
Citera
Idag, 07:57
  #57
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Jag har en bror och en bekant som har varit stödfamilj/fosterfamilj.
Jag kan säga att ersättningen inte på något sätt var motiv för dem och det engagemang och den energi som krävs för att klara uppgiften är avsevärt.
Det är ett väldigt stort åtagande, det är inget man gör för pengar.

Sedan är granskningen hård, de låter inte vem som helst blir stöd eller fosterfamilj.
En stor del av dem som skulle kunna tänka sig blir stöd eller fosterfamilj bara för pengar skulle sannolikt inte bli godkända.

Varför ersättningen för asylbarn skulle vara högre om så är fallet vet jag inte.
Men gissningsvis kan det vara för att det är en svårare situation och att det kräver mer, barnet kan troligen inte Svenska, har sannolikt trauman de flesta Svenska barn inte har.

16500 - 23500 kr/barn och månad.
Citera
Idag, 14:06
  #58
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av poiuy1298
Ok - det finns alltså statistik på det.

Kan tänka mig att en del kommuner äger villor också. Utbudet på bostadsrätter i vissa kommuner är ju väldigt lågt och då är det kanske mer ekonomiskt att köpa villor - eller att kommuner samarbetar så de hyr av grannkommunen.

Ja boverket har statistik på sådant.
kommuner som ägde villor och ägarlägenheter räknades in i de 147 st kommunerna, det gällde alla former av privatägd bostad.
De hade inte statistik på vilka som hade vilken typ utan utan de hade alla typer av ägda bostäder i samma kategori.

Kommunerna föredrar att hyra eftersom det är billigare och kan avbrytas när som helst.
De har då heller inte ansvar för bostadens skick.
Citera
  • 4
  • 5

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in