2025-05-27, 20:25
  #1
Medlem
Professor emeritus Lars Jonung har gjort en studie som tittar på hur levnadsstandarden i Sverige ändrats jämfört med 9 andra länder, sedan 1850.

Kort framgår att levnadsstandarden (mätt som BNP/Capita) ökat från mitten på 1800-talet fram till ca 1950. Därefter, mellan 1950-1995, så faller Sverige jämfört med de andra länderna. Från 1995 så ökar Sverige igen, men dessvärre ganska svagt.

Detta illustreras I Figur 1 I Jonungs artikel: https://www.nationalekonomi.se/artik...a-i-tre-akter/

Lars Jonung har tittat på vad för regulatoriska förändringar som dels ledde till att Sverige ökade relativt andra länder och vilka som sedan ledde till att Sverige tappade.

Forskningsresultaten ger att det primärt var regleringar av finansiell natur som haft störst betydelse för tillväxten. Så som: näringsfrihet, avtalsfrihet, privat äganderätt. Men även rörlighet för kapital, människor och varor inom och över landets gränser. Tillsammans bestämmer de graden av ekonomisk frihet.

Exempel på sådana (av)regleringar som ledde till stigande tillväxt var:

* borttagande av skråväsende. (Som I praktiken stipulerade att skomakarens son var den som kunde bli skomakare. Oavsett hur lämpad denne var).

* Näringsfrihet, som ledde till att vem som helst kunde starta företag.

* Aktiebolagslagstiftningen, som ledde till att personer kunde gå ihop och riskera kapital i näringsverksamhet.

* borttagande av rörelsehinder som interna pass. (detta är i sig inte finansiellt utan handlar om att rätt personer skall kunna arbeta på rätt positioner).

Under nedgångsperioden ca 1950-1995 så växte inga nya företag upp i Sverige. De av (S) införda regleringarna hindrade kapitlaisering av nya företag och var så hämmande för företagare att de uppoffringar som uppbyggnad av nya företag kräver inte kom till skott. (Detta var avsiktligt av (S). Man ville inte se en större privat sektor).

Notabelt är att de så kallade rekordåren när tillväxten var som högst I Sverige på 50 och 60-talen så halkade Sverige efter. Tillväxten var nämligen ännu högre i omvärlden. Detta dolde att skatter, omfördelning och regleringar hade börjat dämpa tillväxten i Sverige.


Regleringarna som infördes senare, som ledde till att Sverige började tappa relativt andra länder var bland andra (enligt prof Lars Jonung):

* Valutaregleringarna. De hindrade företagens expansion utomlands. Man kunde i praktiken inte växa utanför Sverige.

* Regleringar kring bankers kreditgivning. Staten bestämde hur mycket bankers utlåning fick expandera och även räntor. Syftet var att hindra privat kapitalbildning. Enligt (S) skulle successivt offentlig sektor ta över näringslivet.

Det var dessa som Jonung lyfter fram speciellt. Till dessa finns ett otal skatter och regleringar som hämmade tillväxten. Inte minst (S) preferenser för planhushållning som de stegvis införde. Hyresregleringen är också en sak som Jonung nämner. (Troligen inkluderar han även prisregleringen av hotellrum där. Något som var en smärre katastrof för Sverige och som (S) tog bort senare).

Från det att socialismens kaputt framkom i Sovjet och öststaterna på 80-talet har vissa avregleringar kunnat genomföras. Det har gjort att Sverige slutat tappa gentemot referensländerna.
Men det finns stora mängder tillväxthämmande regleringar kvar.

Att diskutera:

Givet att så gott som alla riksdagspartier har tämligen socialistisk politik, och inte har någon brådska att avreglera så att tillväxten tar fart.
Borde vi väljare söka rösta in partier med snabbare och mer avregleringar på programmet. Givet forskningsresultaten leder detta då till att vår levnadsstandard stiger.

Eller är det så att vi i Sverige ser fram emot att leva i en socialistisk misär utan tillväxt och utan framtidshopp, så som sker I Nordkorea.

EDIT:
Finns en pod också där Lars Jonung intervjuas av SvD ledarredaktion: https://www.svd.se/a/lw2Az3/nar-och-...v-sverige-rikt
__________________
Senast redigerad av ekbo251 2025-05-27 kl. 20:38.
Citera
2025-05-27, 20:30
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ekbo251
Professor emeritus Lars Jonung har gjort en studie som tittar på hur levnadsstandarden i Sverige ändrats jämfört med 9 andra länder, sedan 1850.

Kort framgår att levnadsstandarden (mätt som BNP/Capita) ökat från mitten på 1800-talet fram till ca 1950. Därefter, mellan 1950-1995, så faller Sverige jämfört med de andra länderna. Från 1995 så ökar Sverige igen, men dessvärre ganska svagt.

Detta illustreras I Figur 1 I Jonungs artikel: https://www.nationalekonomi.se/artik...a-i-tre-akter/

Lars Jonung har tittat på vad för regulatoriska förändringar som dels ledde till att Sverige ökade relativt andra länder och vilka som sedan ledde till att Sverige tappade.

Forskningsresultaten ger att det primärt var regleringar av finansiell natur som haft störst betydelse för tillväxten. Så som: näringsfrihet, avtalsfrihet, privat äganderätt. Men även rörlighet för kapital, människor och varor inom och över landets gränser. Tillsammans bestämmer de graden av ekonomisk frihet.

Exempel på sådana (av)regleringar som ledde till stigande tillväxt var:

* borttagande av skråväsende. (Som I praktiken stipulerade att skomakarens son var den som kunde bli skomakare. Oavsett hur lämpad denne var).

* Näringsfrihet, som ledde till att vem som helst kunde starta företag.

* Aktiebolagslagstiftningen, som ledde till att personer kunde gå ihop och riskera kapital i näringsverksamhet.

* borttagande av rörelsehinder som interna pass. (detta är i sig inte finansiellt utan handlar om att rätt personer skall kunna arbeta på rätt positioner).

Under nedgångsperioden ca 1950-1995 så växte inga nya företag upp i Sverige. De av (S) införda regleringarna hindrade kapitlaisering av nya företag och var så hämmande för företagare att de uppoffringar som uppbyggnad av nya företag kräver inte kom till skott. (Detta var avsiktligt av (S). Man ville inte se en större privat sektor).

Notabelt är att de så kallade rekordåren när tillväxten var som högst I Sverige på 50 och 60-talen så halkade Sverige efter. Tillväxten var nämligen ännu högre i omvärlden. Detta dolde att skatter, omfördelning och regleringar hade börjat dämpa tillväxten i Sverige.


Regleringarna som infördes senare, som ledde till att Sverige började tappa relativt andra länder var bland andra (enligt prof Lars Jonung):

* Valutaregleringarna. De hindrade företagens expansion utomlands. Man kunde i praktiken inte växa utanför Sverige.

* Regleringar kring bankers kreditgivning. Staten bestämde hur mycket bankers utlåning fick expandera och även räntor. Syftet var att hindra privat kapitalbildning. Enligt (S) skulle successivt offentlig sektor ta över näringslivet.

Det var dessa som Jonung lyfter fram speciellt. Till dessa finns ett otal skatter och regleringar som hämmade tillväxten. Inte minst (S) preferenser för planhushållning som de stegvis införde. Hyresregleringen är också en sak som Jonung nämner. (Troligen inkluderar han även prisregleringen av hotellrum där. Något som var en smärre katastrof för Sverige och som (S) tog bort senare).

Från det att socialismens kaputt framkom i Sovjet och öststaterna på 80-talet har vissa avregleringar kunnat genomföras. Det har gjort att Sverige slutat tappa gentemot referensländerna.
Men det finns stora mängder tillväxthämmande regleringar kvar.

Att diskutera:

Givet att så gott som alla riksdagspartier har tämligen socialistisk politik, och inte har någon brådska att avreglera så att tillväxten tar fart.
Borde vi väljare söka rösta in partier med snabbare och mer avregleringar på programmet. Givet forskningsresultaten leder detta då till att vår levnadsstandard stiger.

Eller är det så att vi i Sverige ser fram emot att leva i en socialistisk misär utan tillväxt och utan framtidshopp, så som sker I Nordkorea.
Bra trådstart!

Folk verkar tro att Sverige har gått bra pga sossarna istället för trots sossarna.

Alla våra partier i riksdagen är väl i princip olika former av sosse..
Citera
2025-05-27, 20:30
  #3
Medlem
Bassplays avatar
Företagsamhet , framtidshopp , den svenska drömmen. Ett high trust society.

Sen bestämde politiker att vi skulle vi ta hit avskum från alla världens skithål och ge dessa vårt välstånd utan krav på prestation.


Självklart är det ingen vinst ...
__________________
Senast redigerad av Bassplay 2025-05-27 kl. 20:32.
Citera
2025-05-28, 19:17
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bassplay
Sen bestämde politiker att vi skulle vi ta hit avskum från alla världens skithål och ge dessa vårt välstånd utan krav på prestation.
Det innebär att din uppfattning om vad som skett i verkligheten, är att man på 40-talet började importera "avskum från alla världens skithål" så att Sverige började tappa relativt andra länder på 50-talet.
Och sedan slutade man med det på 1980-talet så att Sverige började återhämta sig på 1990-talet.

Hur väl stämmer ditt påstående med verkligheten.
Citera
2025-05-28, 19:34
  #5
Medlem
Bassplays avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ekbo251
Det innebär att din uppfattning om vad som skett i verkligheten, är att man på 40-talet började importera "avskum från alla världens skithål" så att Sverige började tappa relativt andra länder på 50-talet.
Och sedan slutade man med det på 1980-talet så att Sverige började återhämta sig på 1990-talet.

Hur väl stämmer ditt påstående med verkligheten.

På 40 talet såg du knappt en enda icke svensk i landet.

Nåja, fortsätt leva i dina fantasier.

Tyvärr är det så att invandringen är en väldigt stor anledning varför det är påväg neråt.
Citera
2025-05-28, 19:45
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bassplay
På 40 talet såg du knappt en enda icke svensk i landet.

Nåja, fortsätt leva i dina fantasier.
Varför påstår du det då?
Citera
Igår, 00:19
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ekbo251
Professor emeritus Lars Jonung har gjort en studie som tittar på hur levnadsstandarden i Sverige ändrats jämfört med 9 andra länder, sedan 1850.

Kort framgår att levnadsstandarden (mätt som BNP/Capita) ökat från mitten på 1800-talet fram till ca 1950. Därefter, mellan 1950-1995, så faller Sverige jämfört med de andra länderna. Från 1995 så ökar Sverige igen, men dessvärre ganska svagt.

Detta illustreras I Figur 1 I Jonungs artikel: https://www.nationalekonomi.se/artik...a-i-tre-akter/

Lars Jonung har tittat på vad för regulatoriska förändringar som dels ledde till att Sverige ökade relativt andra länder och vilka som sedan ledde till att Sverige tappade.

Forskningsresultaten ger att det primärt var regleringar av finansiell natur som haft störst betydelse för tillväxten. Så som: näringsfrihet, avtalsfrihet, privat äganderätt. Men även rörlighet för kapital, människor och varor inom och över landets gränser. Tillsammans bestämmer de graden av ekonomisk frihet.

Exempel på sådana (av)regleringar som ledde till stigande tillväxt var:

* borttagande av skråväsende. (Som I praktiken stipulerade att skomakarens son var den som kunde bli skomakare. Oavsett hur lämpad denne var).

* Näringsfrihet, som ledde till att vem som helst kunde starta företag.

* Aktiebolagslagstiftningen, som ledde till att personer kunde gå ihop och riskera kapital i näringsverksamhet.

* borttagande av rörelsehinder som interna pass. (detta är i sig inte finansiellt utan handlar om att rätt personer skall kunna arbeta på rätt positioner).

Under nedgångsperioden ca 1950-1995 så växte inga nya företag upp i Sverige. De av (S) införda regleringarna hindrade kapitlaisering av nya företag och var så hämmande för företagare att de uppoffringar som uppbyggnad av nya företag kräver inte kom till skott. (Detta var avsiktligt av (S). Man ville inte se en större privat sektor).

Notabelt är att de så kallade rekordåren när tillväxten var som högst I Sverige på 50 och 60-talen så halkade Sverige efter. Tillväxten var nämligen ännu högre i omvärlden. Detta dolde att skatter, omfördelning och regleringar hade börjat dämpa tillväxten i Sverige.


Regleringarna som infördes senare, som ledde till att Sverige började tappa relativt andra länder var bland andra (enligt prof Lars Jonung):

* Valutaregleringarna. De hindrade företagens expansion utomlands. Man kunde i praktiken inte växa utanför Sverige.

* Regleringar kring bankers kreditgivning. Staten bestämde hur mycket bankers utlåning fick expandera och även räntor. Syftet var att hindra privat kapitalbildning. Enligt (S) skulle successivt offentlig sektor ta över näringslivet.

Det var dessa som Jonung lyfter fram speciellt. Till dessa finns ett otal skatter och regleringar som hämmade tillväxten. Inte minst (S) preferenser för planhushållning som de stegvis införde. Hyresregleringen är också en sak som Jonung nämner. (Troligen inkluderar han även prisregleringen av hotellrum där. Något som var en smärre katastrof för Sverige och som (S) tog bort senare).

Från det att socialismens kaputt framkom i Sovjet och öststaterna på 80-talet har vissa avregleringar kunnat genomföras. Det har gjort att Sverige slutat tappa gentemot referensländerna.
Men det finns stora mängder tillväxthämmande regleringar kvar.

Att diskutera:

Givet att så gott som alla riksdagspartier har tämligen socialistisk politik, och inte har någon brådska att avreglera så att tillväxten tar fart.
Borde vi väljare söka rösta in partier med snabbare och mer avregleringar på programmet. Givet forskningsresultaten leder detta då till att vår levnadsstandard stiger.

Eller är det så att vi i Sverige ser fram emot att leva i en socialistisk misär utan tillväxt och utan framtidshopp, så som sker I Nordkorea.

EDIT:
Finns en pod också där Lars Jonung intervjuas av SvD ledarredaktion: https://www.svd.se/a/lw2Az3/nar-och-...v-sverige-rikt
Lite intressant är det men berör han de ekonomiska modellerna. Keyne alt Friedman?
Sedan 95 då blev vi medlem i EU, så antar att boosten kan antas komma därifrån, har nog inget att göra med liberalism.
Citera
Igår, 00:36
  #8
Medlem
AndersPersson99s avatar
Vad som präglade åren 1950 - 1995 var att kvinnor började arbeta i allt större utsträckning och att barnafödandet rasade som konsekvens av det, samtidigt som den mesta inkomstökningen resulterade i ökade bostadspriser.
Citera
Igår, 11:06
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sten.Cool
Lite intressant är det men berör han de ekonomiska modellerna. Keyne alt Friedman?
Nej, varför tänker du att han skulle göra det?

Detta baseras på observationer i verkligheten. (Och handlar inte om modeller).

Citat:
Ursprungligen postat av Sten.Cool
Sedan 95 då blev vi medlem i EU, så antar att boosten kan antas komma därifrån, har nog inget att göra med liberalism.
Hur tänker du att ett medlemsskap i EU skulle ha påverkat BNP/Capita?

Det finns en enorm mängd evidens från världen och historiken som visar att kapitalism (=liberalism) tar bort hinder för tillväxt.

Det prof Lars Jonung gjort är att reda ut vilka reformer som varit mer avgörande för ökad tillväxt samt hämmad tillväxt.
Citera
Igår, 11:09
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av AndersPersson99
Vad som präglade åren 1950 - 1995 var att kvinnor började arbeta i allt större utsträckning och att barnafödandet rasade som konsekvens av det, samtidigt som den mesta inkomstökningen resulterade i ökade bostadspriser.
Stämmer nog bra att kvinnorna kommer mer och mer in i arbetslivet. Och det leder då till att mer produceras och att BNP/Capita ökar.

Och då får man väl säga att de hämmande reformerna under de åren var enormt hämmande för tillväxten då de även eliminerade bidraget från produktionsökningen som kommer av att kvinnor går ut i arbetslivet.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in