Citat:
Ursprungligen postat av
Merwinna
Ja, och Gud omnämns även i Gamla Testamentet många gånger som "Härarnas konung". Många krig beskrivs som något som är positivt eller i alla fall nödvändigt med tanke på vem motståndaren är, och segerherren hyllas - det framgår att han ses som Gudi behaglig.
De män som vapenvägrar med förevändningen att de är kristna, är egentligen helt ute och cyklar. Eller alternativt så bedrar de medvetet och utnyttjar sin - sanna eller påhittade - tro, för att slippa att göra sin plikt.
Precis så. Olyckligt att så många snöar in sig på små delar och stycken istället för att se till vad texterna förmedlar i helhet och vad historien försöker lära oss.
Nu verkar TS vara väldigt inne på Jesus från Nasaret, och kanske därför inte lägger någon större tonvikt vid Gamla Testamentet och det jag hänvisade till som ju egentligen handlar om de judiska prästerna – men även Kristus ord och gärningar måste ju ses i sin helhet och han var knappast rakt igenom "icke-våld i alla lägen", se Lukasevangeliet till exempel (22:36-37):
ˮMen nu ska den som har en börs ta den med sig, likaså den som har en väska.
Och den som inte har något svärd ska sälja sin mantel och köpa ett. För jag säger er att detta skriftens ord måste uppfyllas i mig: Han blev räknad bland laglösa. För det som är skrivet om mig har en fullbordan.ˮ
Vad är syftet med det fetade om inte självförsvar (till sammanhanget hör att de var förklarade laglösa och jagades av Judas med anhang som "...gått ut med svärd och påkar..."