Arbetsdomstolens dom kring THC-metaboliter - skäl för resning?

Bakgrunden ligger i att Högsta Domstolen beviljade resning för en rad drograttfylleri brott då polis, åklagare och domstolar felaktigt tolkat analysbesked.

https://www.dagensjuridik.se/nyheter...de-blodprovii/

https://www.dagensjuridik.se/nyheter...p-med-resning/

"Om THC-syra hittas i blodet kan det bevisa att en person användt cannabis och därmed gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott. Men för att dömas till drograttfylleri krävs dock att det är bevisat att föraren hade narkotika i blodet under själva bilkörningen."

"THC-syra i blod kan alltså utgöra bevisning för att en person har använt cannabis och därmed gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott. För att kunna döma för drograttfylleri krävs dock att föraren hade narkotika i blodet och alltså var ”påtänd” vid själva körningen."

.."Att situationen uppstått beror sannolikt på att polis, åklagare och domstolar har feltolkat innehållet i analysbeskeden..."

THC-metaboliterna är inaktiva, och skapar inte en berusning, men där de felaktigt antogs för att man skulle ha varit narkotikapåverkad under en bilkörning då de efter långvarigt bruk kan vara förhöjda i veckor/månader efter sista intag.

För att exemplifiera och förenkla det här så kan en person som intagit cannabis under en hel månad 1 månad och sedan slutat tvärt, och aldrig använt det efter det, ändå uppvisa inaktiva THC-metaboliter 3-4 månader senare då de sjunker långsamt med tiden. I fallet nedan så var det ungefär det som skedde. En kille hade varit ett flertal veckor på semester i Spanien och slutat tvärt med cannabis innan han kom hem till Sverige.

Det här är likt den uppblossade debatten om där folk får körkortet indraget trots att man varit nykter pga förhöjda Peth-värden.
(FB) Festande leder till körkortsindragning trots att man är nykter (enda tråden om peth)


I Arbetsdomstolens dom från 2024-06-19, AD 2024 nr 46 så förs en juridisk argumentation som går stick i stäv med Högsta Domstolens argumentation.

https://www.arbetsdomstolen.se/sv/me...ad-2024-nr-46/
https://www.arbetsdomstolen.se/media/xhvbn2iw/46-24.pdf

Arbetsdomstolen anför i sin slutsats:

"Av sakkunnigförhören drar Arbetsdomstolen slutsatsen att det inte går att genom drogtest tillförlitligt konstatera att en person är narkotikapåverkad. Eftersom det inte finns något drogtest, som på ett tillförlitligt sätt kan visa att en arbetstagare är narkotikapåverkad, får ett positivt drogtest, som tillförlitligt visar att arbetstagaren åtminstone tidigare intagit droger, anses ge anledning att anta att arbetstagaren är påverkad av narkotika ända till dess att ett efterkommande drogtest är negativt."

1. Det här är en motsägelse och går stick-i-stäv med Högsta Domstolens argumentation, där man faktiskt måste kräva att THC finns i blodprov för att avgöra om någon har varit påverkad av THC vid bilkörning, då det annars anses som alldeles för rättssosäkert med att förlita sig på inaktiva THC-metaboliter.

2. Domstolen, antar felaktigt, att personen är påverkad av narkotika ända tills ett drogprov visar negativt.
Det här innebär att domstolen i praktiken säger att du är narkotikapåverkad på arbetstid -enbart- på basisen av att du har inaktiva THC metaboliter som inte försvunnit. Det här går emot Högsta Domstolens tolkning där man kräver att man har THC i blodet och där man ur ett rättstoxikologisk synpunkt blandar ihop det än en gång med att inaktiva metaboliter faktiskt utgör narkotikapåverkan "aktiv påtändning" (!)

3. I Arbetsdomstolens dom, av arbetsgivarparterna själva, så anförs möjligheten till att man faktiskt kan avgöra om någon är faktiskt narkotikapåverkad på arbetstid genom ett blodprov.

"..Genom ett blodprov är det visserligen möjligt att mäta förekomsten av den aktiva substansen i cannabispreparat, THC. Blodprov är dock ytterst sällsynt förekommande inom företagshälsovård. Det är dessutom förenat med stora svårigheter och kostnader att genomföra en klinisk bedömning av om en viss person är narkotikapåverkad vid ett visst tillfälle. Blodprov innebär även ett större ingrepp i den personliga integriteten och kan inte användas som en rutinmässig åtgärd vid misstanke om narkotikapåverkan på arbetsplatsen.

Det är oerhört märkligt att arbetsgivarparterna dels erkänner att det går att kvantifiera faktisk narkotikapåverkan genom ett blodprov men där man faktiskt sedan skyller bort det på praktikaliteter om att det är sällsynt, dyrt och krångligt att genomföra och att det är ett större ingrepp i den personliga integriteten. Arbetsgivaren skiter fullständigt i ifall det är rättssäkert eller inte!

Vidare anförs att man noterar att de inaktiva THC metaboliterna successivt minskat med varje drogtest som gjorts, vilket indikerar på att personen inte använt någon cannabis sedan hans Spanien resa.

" Därefter visade testerna över tid sjunkande värden av THC-syra fram till den 2 mars 2022 då testet bedömdes vara negativt. Bolaget fick del av resultatet av det negativa testet den 11 mars 2022 och A.B. återgick därefter i arbete."

De sjunkande inaktiva värdena bekräftar A.B.s utsago om att han inte använt någon cannabis efter sin Spanien resa, men ändå så blandar domstolen ihop det med att hans inaktiva metabolit nivåer konstituerar aktiv narkotikapåverkan av THC fram tills metabolit nivåerna helt och hållet har försvunnit.

Det innebär att domstolen har feltolkat den medicinska bevisningen, lagt fel bevisvärde vid ett drogtest som enligt sakkunniga inte kan visa påverkan, resonerat cirkulärt kring att påverkan ska presumeras tills ett test är negativt.
Sammantaget utgör detta ett grovt rättegångsfel som med hög grad av sannolikhet påverkat utgången. Det bör därför finnas grund för resning enligt RB 58:1 p. 4.

Denna inkonsekvens i rättslig tillämpning orsakar enormt stora brister i rättssäkerheten kring dessa tester.

Är det någon annan som instämmer i detta resonemang?
Finns det möjlighet för resning i detta fall?

Du kan inte enbart med ett blodprov avgöra om någon är påverkad. THC blodprov kan visa positivt i 48 timmar. Urintest visar absolut inte, då du kan pinka positivt i över en månad.

Varför dom hela tiden har försökt få det till att positivt urinprov = påverkad är enbart för att jaga och göra livet surt för människor som väljer att bruka t ex cannabis. "You are not in compliance! So we fuck up your everything!"

Många hävdar med bestämdhet att polisen och labb använder tester med ett cutoff värde på 50ng/ml när dom letar efter metaboliter från THC. Problemet med THC är att det lagras i fettvävnaden i kroppen. Om du då enbart existerar, så kommer fettvävnader att långsamt utsöndra THC-metaboliter* och ett urinprov kommer visa att du är positiv (= har rökt cannabis) och du blir behandlad precis som om du var dyngraka. Sitter du bakom ratten så ryker körkortet. Råkar du vara en lärare och var i klassrummet när du plötsligt behövde testas så ryker jobbet och därmed framtiden.

Problemet med dessa urintest är att alla människor är unika och dessutom kan man genetiskt detoxa THC olika snabbt. Jag har dragit världens nitlott verkar det som för när jag röker cannabis så röker jag cannabis hela dagarna varje dag och jag älskar det. Sedan efter 2-3 veckor så lägger jag av. Om jag då köper drogtest och testar mig i mitt hem med 20ng/ml-stickor, då har jag vid ett tillfälle varit positiv i över 90 dygn. Vid alla andra tillfällen så har jag varit positiv i över 60 dygn.

Urintest behöver ersättas av salivtest i typ alla sammanhang, för du kan vara positiv på ditt urintest men negativ på blod- och salivtest, men under alla 3 testtillfällena så var du precis lika nykter.

Glöm aldrig! Cannabis förbjöds eftersom USAs regering sa att vita kvinnor som röker cannabis, dom löper större risk för att ligga med negrer. Det var som sagt dom som påstod det och gjorde det till ett problem, inte jag. Därefter så förbjöd Sverige cannabis och idag så hamnar du automatiskt i en dödsdömd loop om du ertappas med cannabis. Är du en 16-årig pojke som testar röka hasch en gång (vilket var helt jävla onödigt och dumt!), och så råkar en polis se det hela? Välkommen till brottsregistret, snart fyller du 18 och ska börja jobba och medan alla dina kompisar jobbar så får du inga jobb för att du är en kriminell. Det är här som en väldigt stor andel tappar hoppet på ett ordnat liv och fortsätter på den kriminella banan, och katastrofen är ett faktum! Kriget mot droger är förlorat, avkriminalisera NU!


* Det är helt ofarligt att THC-metaboliter utsöndras, dom är inte psykoaktiva så personen märker varken ett behag eller obehag, denne blir inte påverkad, inte ens 0.1%.

Nej.
Det handlar om två väldigt olika saker.
Det som det här handlar om är alltså en civilrättslig tvist gällande ett företags drogpolicy.
Det som HDs dom handlar om är rattfylleri, alltså straffrätt.

Straffrätt och civilrätt är två helt olika saker.
Bland annat är bevisbörda och beviskrav helt annorlunda.
I straffrätt måste åklagare styrka brott bortom rimligt tvivel.
Civilrättsligt gäller mer sannolikt än inte.

Sedan handlar det här alltså inte om att domstolen ansett det bevisat att han var påverkad under arbetstid.
De anser att det fanns skäl att misstänka att han kunde ha varit påverkad.
Arbetstagaren har skrivit på ett avtal att följa företagets drogpolicy, där framgår det att det räcker med misstanke om att man är påverkad är nog för att man skall bli hemskickad och anses inte stå till arbetsgivarens förfogande.

När det gäller rattfylleri skall det alltså bevisas bortom rimligt tvivel att man var påverkad när man körde.
Frågan i fallet i AD är om det är mer troligt än inte att arbetstagaren brutit mot företagets drogpolicy.
För att ha brutit mot drogpolicyn räcker alltså att det finns skäl att misstänka att någon kan ha varit påverkad.
Är att testa positivt på ett sådant drogtest nog för att nå upp till misstanke? Ja eller nej.
AD anser att det är det.

En annan sak som är viktig att påpeka är också att HD inte är en överdomstol till AD.
AD är högsta rättsliga instans för arbetsrätt, de är inte på något sätt bundna av en dom eller en tolkning i HD.

Dags att legalisera skiten bara!

Gammal artikel från 2015, men kärnan i den är tydlig. THC-syra, metaboliten, är inte klassad som narkotika. Det innebär att förekomsten av den i blod inte innebär att du kan dömas för rattfylleri, för det krävs narkotika i blodet och inte bara metaboliter.

MEN, att du har metaboliterna i blodet är graverade bevis på att du har använt narkotika, vilket fortfarande är ett ringa narkotikabrott - bruk av narkotika. Inte rattfylleri, men ringa narkotikabrott alltså.

Om det har någon relevans i AD beror ju på vilken policy som gäller. Är det okej att knarka på fritiden så länge man inte är påverkad på jobbet? Tvivlar på att det är så man formar sina policys, bevisen för ringa narkotikabrott (metaboliter) torde vara fullgoda för arbetsrättsliga delarna.

Men kan väl bli 'opålitlig i nyktethetsanseende' enligt transportstyrelsen?

Arbetsdomstolens bedömning baseras på sakkunnigutlåtandet, som är felaktigt.
Det är därifrån hela argumentationen kommer ifrån som de skriver i sin slutsats.

Det råder en stor diskrepans och rena felaktigheter ur ett toxikologiskt perspektiv i vad vissa av de "sakkunniga" har yttrat i domen.



Den sakkunnige O.B. säger ju direkta felaktigheter, bara för att det finns inaktiva metaboliter av THC, dvs nedbrytningsprodukter så innebär det ju inte att det finns faktisk THC i kroppen hos personen. Aktiv psykoaktiv substans innebär att du är "narkotiskt påverkad " av THC!

Det här är en extremt klar motsägelse som går emot den rättstoxikologiska argumentationen som har framförts i Högsta Domstolen. Går man efter den "sakkunnige" O.B. så innebär det ju att inaktiva metaboliter i THC bör utgöra en grund för att påvisa akut narkotisk påverkan då aktiv THC fortfarande finns i kroppen!

Det här är ju helt fel och påvisar än en gång en felaktig karaktärisering av hur THC och dess metaboliter omvandlas i kroppen. THC metaboliter konstituerar inte AKTIV narkotisk påverkan. Vidare så har O.B. fel i att man visst kan använda blodprov för aktiv THC för att mäta aktiv narkotisk påverkan - annars skulle inte Högsta Domstolen använt det i fall av drograttfylleri!

Baserat på detta konstaterar Arbetsdomstolen i sin slutsats bl.a. på det FELAKTIGA utlåtandet av den sakkunnige O.B!



Det här är skäl för resning då den sakkunnige O.B. givit felaktig information till Arbetsdomstolen.




Drogpolicyn är författad som så att man ej skall vara aktivt påverkad av narkotika på jobbet eller där man kan misstänka att någon är det på arbetstid.

För att få fog för sina misstankar tar man ett urinprov som påvisar endast inaktiva metaboliter av THC.
Inaktiva metaboliter säger ju dock ingenting om att ens misstanke var befogad till att någon är aktivt påverkad på jobbet. Testing för inaktiva metaboliter av THC påvisar bara att, bruk, eventuellt har skett.

Det är här man blandar ihop hela logiken, man antar på basisen av inaktiva metaboliter av THC att man kan vara påverkad på arbetstid, vilket går stick-i-stäv med vetenskapliga metoder. Det är ett bakvänt och felaktigt resonemang.

Dock så antar rätten att man är aktivt påverkad på jobbet tills dess att de inaktiva metaboliterna försvinner. Det här är också fel. Det blir en mer beklämmande att han under hela den här tidsperioden sen han kom hem från Spanien faktiskt hade kontinuerligt sjunkande nivåer av THC-metaboliter, vilket signalerar återhållsamhet från cannabis.

I förlängningen är det här ett långtgående ingrepp i arbetstagares privatliv och integritet.

Om bolaget är seriöst rörande rehabiliteringsansvar och ha en någorlunda vetenskapligt utformad drogpolicy så bör de istället revidera om drogpolicyn isåfall till att omfatta blodprovstagande av arbetstagare, vid misstanke av narkotisk påverkan på arbetstid - inte leta efter inaktiva metaboliter av THC i urinprov.

Det går inte alls stick i stäv med vetenskapen.
Ad konstaterar att dessa tester inte kan visa om man är påverkad vid tillfället, de kan bara visa att man har varit påverkad/brukat narkotika.
Det är fullt korrekt.
Detta anser AD är nog för att man KAN MISSTÄNKA att personen varit påverkad på arbetstid, vilket enligt företagets policy, som arbetstagaren i detta fallet gått med på att följa är nog för att arbetstagaren skall anses inte stå till arbetsgivarens förfogande.

Det är alltså en ren bedömningsfråga om positivt på dessa tester är nog för att nå upp till nivån "kan misstänka".

Rätt till resning har man om nya bevis framkommit eller om det förekommit fel som kan antas ha påverkat domstolens bedömning.
Det anser inte jag finns i det här fallet. De fel som du anser att experten O.B har yttrat ser jag inte som något som påverkat domstolens bedömning.

Du menar på att blodprov kan påvisa aktiv påverkan. Oavsett om det är sant eller inte spelar det ingen roll. Man har inte använt blodprov.
Det kan knappast ha påverkat deras bedömning.

Du säger att O.Bs uttalande att metaboliter i kroppen också betyder att det finns THC är felaktigt och att THC i kroppen innebär faktisk påverkan.
Även om det är som du säger så är det irrelevant för domen. AD har konstaterat att testen INTE visar påverkan utan bara visar att någon tidigare har brukat.
Detta uttalande har alltså inte heller påverkat ADs bedömning.


Hela problemet ligger i att de har en drogpolicy som gör att det räcker med att någon kan misstänkas.
"Kan misstänka" är en väldigt låg nivå, det krävs nästan inget alls för att nå upp till den nivån.
Men detta är civilrättsligt, det handlar om avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare, avtal som godkänts av facket.