2025-05-23, 09:47
  #157
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Jumpjet
Med juridisk abort, dvs det han nämnde där, är så rättvist det går.
Ja, är inte juridisk abort bara att säga att man inte vill betala? Orättvist enkelt.
Citera
2025-05-23, 10:19
  #158
Medlem
hennevilljagknullas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Du fattar verkligen inte. Lagarna diskriminerar inte, det är den biologiska verkligheten som skiljer sig för män och kvinnor.
Det är kvinnan som är gravid och bär barnet, inte mannen alltså är det bara kvinnan som kan besluta om abort. Det är deras kropp att bestämma över.

Givetvis är media ointresserade av ditt svammel.

Tycker du ansvar är fel?
Väljer man som kvinna att sära på benen så har man redan där gjort sitt val att kunna bli gravid.
Där och då borde kvinnans rättigheter till att döda sin unge sluta helt.
Spelar ingen roll att hon har ungen i 9 månader.

Dessutom blir det ju faktiskt roligt när du säger "rätten till sin egen kropp".
Det är inte hon som utför aborten och rätten till hennes kropp just vid aborten har läkaren.

Det är samma sak som kvinnor som säger att dom inte behöver män, medans hela samhället skulle kollapsa om män inte fanns.
Citera
2025-05-23, 10:55
  #159
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av hennevilljagknulla
Tycker du ansvar är fel?
Väljer man som kvinna att sära på benen så har man redan där gjort sitt val att kunna bli gravid.
Där och då borde kvinnans rättigheter till att döda sin unge sluta helt.
Spelar ingen roll att hon har ungen i 9 månader.

Dessutom blir det ju faktiskt roligt när du säger "rätten till sin egen kropp".
Det är inte hon som utför aborten och rätten till hennes kropp just vid aborten har läkaren.

Det är samma sak som kvinnor som säger att dom inte behöver män, medans hela samhället skulle kollapsa om män inte fanns.
I förra inlägget förstod du kvinnorna. Din trådstart kan man undra över. Borde mannen ta hand om barnet? Nu ansvar och göra sitt val.
Citera
2025-05-23, 11:03
  #160
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av IngridBe
Ja, är inte juridisk abort bara att säga att man inte vill betala? Orättvist enkelt.
Det är det ju inte. Hur fan tänker du? Med juridisk abort så har bådar en möjlighet att avsäga sig föräldraskapet under samma tidsperiod.
Citera
2025-05-23, 11:18
  #161
Medlem
hennevilljagknullas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av IngridBe
I förra inlägget förstod du kvinnorna. Din trådstart kan man undra över. Borde mannen ta hand om barnet? Nu ansvar och göra sitt val.

Aboslut borde en man som gör en kvinna gravid ta hand om barnet, är själv uppväxt utan pappa så vet hur jobbigt det är.

Men ska kvinnan kunna besluta om hon ska bli mamma så borde mannen också kunna besluta om han ska bli pappa.
Det mest rättvisa vore om abort inte var tillåtet och att mannen och kvinnan tvingades ta hand om ungen tillsammans.
Nu har endast kvinnan ett val efter hon blivit gravid vilket är sjukt fel.
Citera
2025-05-23, 15:06
  #162
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Du fattar verkligen inte. Lagarna diskriminerar inte, det är den biologiska verkligheten som skiljer sig för män och kvinnor.
Det är kvinnan som är gravid och bär barnet, inte mannen alltså är det bara kvinnan som kan besluta om abort. Det är deras kropp att bestämma över.

Givetvis är media ointresserade av ditt svammel.
Det är du som inte fattar att lagarna faktiskt diskriminerar.
Det finns en ai tränad på svensk lag. Den är inte som chatgpt med egna åsikter osv utan den berättar bara vad lagarna säger/innebär. Detta är min konversation med den:

Jag: "Förklara detta: "och det ska alltid göras en skälighetsbedömning.". Bryter inte detta: "både mammor och pappor är underhållsskyldiga. Men i praktiken kan effekten bli olika för män och kvinnor, särskilt eftersom endast kvinnor kan välja abort eller adoption." mot den här lagen: "13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (2010:1408)."?".

Lagen Law: Skälighetsbedömning vid underhållsskyldighet När det sägs att "det ska alltid göras en skälighetsbedömning" i samband med underhållsskyldighet syftar detta på regleringen i föräldrabalken 7 kap. 1 §. Där anges att: "Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga." Det innebär att storleken på underhållsbidraget inte är fast eller automatisk, utan ska bestämmas utifrån en bedömning av: Barnets faktiska behov (t.ex. mat, kläder, boende, fritidsaktiviteter) Båda föräldrarnas ekonomi (inkomst, utgifter, försörjningsbörda) Andra relevanta omständigheter (t.ex. om föräldern har andra barn att försörja) Domstol eller Försäkringskassan ska alltså väga dessa faktorer och komma fram till ett belopp som är "skäligt", dvs. rimligt och rättvist i det enskilda fallet.

Kommentar för flashback: Finns ingen "skälighet oavsett vad lagen säger. Det tillämpas inte i verkligheten då deras "skälighet är inte förenad med verkligheten.

Det är inte så att alla föräldrar alltid ska betala samma summa – det beror på de individuella omständigheterna. Underhållsskyldighet, abort/adoption och 13 § regeringsformen Regeringsformen 2 kap. 13 § lyder: "Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor..."

Praktisk tillämpning: Underhållsskyldigheten är könsneutral i lagtexten: både mammor och pappor är underhållsskyldiga för sina barn. Kvinnor har dock enligt särskilda lagar rätt till abort och kan i vissa fall adoptera bort barnet, vilket innebär att de kan välja att inte bli förälder. Män har ingen motsvarande laglig möjlighet att avsäga sig faderskap eller underhållsskyldighet om de är biologisk far.

Kommentar för flashback: Det är INTE könsneutralt om ena könet har rättigheter och valmöjligheter som andra könet INTE har, oavsett vad en domstol "anser".

Bryter detta mot 13 § regeringsformen? Enligt nuvarande rättspraxis och lagförarbeten anses inte den här ordningen strida mot 2 kap. 13 § regeringsformen. Motiveringen är att: Underhållsskyldigheten syftar till att tillgodose barnets rätt till försörjning och identitet, vilket är ett tungt vägande allmänt intresse. Skillnaderna i möjligheter att välja föräldraskap (abort/adoption) grundar sig i biologiska skillnader och i kvinnans rätt till kroppslig integritet och självbestämmande, särskilt under graviditeten. Domstolar har bedömt att dessa skillnader inte utgör otillåten könsdiskriminering, eftersom de är motiverade utifrån barnets bästa och kvinnans rättigheter (se t.ex. HFD 2020:13). Sammanfattning: Skälighetsbedömning innebär att underhåll bestäms utifrån barnets behov och föräldrarnas ekonomi, inte schablonmässigt.

Kommentar för flashback: Skitsnack. Det går visst enligt schabloner och inte verkliga inkomster/utgifter.


Lagen.Law: Lagstiftningen är formellt könsneutral vad gäller underhåll, men praktiska skillnader finns p.g.a. biologiska och rättsliga faktorer. Nuvarande ordning har inte ansetts strida mot 13 § regeringsformen enligt svensk rättspraxis, eftersom de syftar till att skydda barnets och kvinnans rättigheter och anses vara proportionerliga. Om du önskar mer detaljerad analys av rättspraxis eller vill se exempel på domstolarnas resonemang i dessa frågor, återkom gärna. har du länkar till dessa eller kan citera de fulla lagtexterna: "HFD 2020:13, NJA 2019 s. 504"?

Kommentar för flashback: Bara för att något inte "anses" göra något, innebär INTE att det inte faktiskt GÖR det. Dessutom bara massa snack om kvinnans och ungens rättigheter. Noll om mannens. Återkommer till den biten i slutet.

Jag: "Det finns dock kritik mot att män saknar möjlighet att avsäga sig faderskap, men detta har inte ansetts strida mot grundläggande rättigheter enligt domstolspraxis.". "inte ansetts strida mot"? Ansetts? vad säger du då? Strider det mot eller gör det inte det? Anser du att den är proportionerlig? "Lagstiftningen anses enligt svensk rätt och rättspraxis vara proportionerlig och rimlig utifrån barnets bästa, även om det finns debatt om rättvisan i reglerna."?

Jag: Så mannens bästa existerar inte? Det har inget värde? Det är okej att förstöra mannens liv totalt för "barnets bästa"? Förklara då, är det "barnets bästa" att socialen drar in underhållet till kvinnan ifall hon vägrar uppge efter 2 år vem pappan är? Är det "barnets bästa" att inseminationskliniker infördes i sverige 2016, där spermadonatorn är anonym , inte påtvingas något föräldraskap och inte heller något krav på att betala underhåll?

Lagen Law: Dina frågor rör mycket centrala och omdebatterade aspekter av svensk familjerätt. Nedan följer en genomgång av rättsläget och de principer som gäller, med fokus på de frågor du ställer.

1. Barnets bästa och föräldrars (mannens) intressen Rättslig utgångspunkt Svensk rätt bygger på principen om barnets bästa. Detta framgår av flera lagar, bland annat föräldrabalken och barnkonventionen, som är svensk lag. Principen innebär att barnets rätt till försörjning, identitet och trygghet ska väga tyngst vid rättsliga bedömningar som rör barn. Det betyder dock inte att förälderns (mannens eller kvinnans) intressen är helt utan betydelse, men enligt lagstiftning och rättspraxis får dessa vika om de står i konflikt med barnets grundläggande rättigheter. Rättspraxis Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har i flera avgöranden konstaterat att lagstiftningen är utformad för att skydda barnets rätt till försörjning och identitet, och att detta är ett legitimt och proportionerligt syfte.

Kommentar för flashback: Nej. Här säger de emot sig själva då just barnets rätt till försöjning INTE finns där socialen drar in underhållet och där kvinnan går till en inseminationsklinik. Här görs det skillnad. lagen motsäger sig själv genom att ge olika personer (modern, donatorn, pappan) radikalt olika rättigheter och skyldigheter utan saklig grund.
Det är varken legitimt eller proportionerligt.



2. Underhållsstöd och socialnämndens roll Om modern vägrar uppge vem fadern är Enligt socialförsäkringsbalken 18 kap. 6 § gäller följande: "Om modern vägrar att lämna uppgift om vem som kan vara far till barnet, kan socialnämnden besluta att inte längre lämna underhållsstöd." Detta innebär att om modern inte samarbetar med socialnämnden och vägrar uppge faderns identitet, kan rätten till underhållsstöd dras in efter viss tid (normalt två år). Motivet är att det annars inte är möjligt att utreda och kräva underhåll från den andre föräldern. Är detta "barnets bästa"? Lagstiftaren har här gjort en avvägning: Barnet har rätt till försörjning från båda sina föräldrar. Om modern aktivt förhindrar att faderskapet kan fastställas, kan samhället inte längre säkerställa barnets rätt till underhåll från båda föräldrarna. Därför kan stödet dras in, men det är en åtgärd som också kan drabba barnet ekonomiskt. Det är alltså en kompromiss mellan barnets rätt till försörjning och samhällets möjlighet att utreda faderskap.
Citera
2025-05-23, 15:08
  #163
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Du fattar verkligen inte. Lagarna diskriminerar inte, det är den biologiska verkligheten som skiljer sig för män och kvinnor.
Det är kvinnan som är gravid och bär barnet, inte mannen alltså är det bara kvinnan som kan besluta om abort. Det är deras kropp att bestämma över.

Givetvis är media ointresserade av ditt svammel.
Fortsättning:

3. Inseminationskliniker, anonyma donatorer och underhåll Rättslig reglering Sedan 2016 är det tillåtet för ensamstående kvinnor att genomgå assisterad befruktning i Sverige. Enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet och föräldrabalken gäller: Spermadonatorn är inte rättslig förälder till barnet. Donatorn har ingen underhållsskyldighet mot barnet. Barnet har rätt att få veta donatorns identitet när det blir tillräckligt moget, men donatorn har ingen rättslig relation till barnet. Motivering Syftet är att möjliggöra för ofrivilligt barnlösa och ensamstående att få barn, utan att donatorn ska bli rättsligt eller ekonomiskt ansvarig. Detta skiljer sig från situationen där ett barn blir till genom samlag, där den biologiska fadern är underhållsskyldig. Är detta "barnets bästa"? Lagstiftaren har bedömt att det är till barnets bästa att kunna få växa upp i en planerad familjesituation, även om det innebär att barnet inte har två rättsliga föräldrar.

Kommentar för flashback: Det finns en tydlig spänning (om än inte alltid formellt “rättslig” motsägelse) mellan de två påståendena:

1: Donatorn är inte rättslig förälder och har ingen underhållsskyldighet,

2: Lagstiftaren säger att det är “barnets bästa” att växa upp i en planerad familjesituation, även om det bara blir en ensamstående förälder.

Barnkonventionen & FB 1 kap. 3 § slår fast att barnet har rätt till stöd och omsorg från båda sina föräldrar.
Donatorundantaget (2006:351 och FB) skapar ÄNDÅ en situation där ett barn, trots sitt formella “bästa”, endast har en rättslig förälder att kräva underhåll av – även om det i praktiken kan bli svårare för den ensamstående att klara försörjningen.

Om barnets bästa är att ha två juridiska föräldrar som delar ansvar, VARFÖR undantas då just spermadonatorn – som genetiskt är lika förälder – från all skyldighet? Man säger sig vilja främja barnets trygghet genom två föräldrar, men inför samtidigt ett undantag som i realiteten minskar barnets rättsliga skydd.


4. Sammanfattning av rättsläget Barnets bästa är överordnad princip i svensk rätt, men det innebär inte att förälderns intressen är oviktiga – de får dock vika om de står i konflikt med barnets rättigheter. Underhållsstöd kan dras in om modern vägrar samarbeta med socialnämnden, men detta är en kompromiss mellan barnets rätt till försörjning och möjligheten att utreda faderskap. Spermadonatorer är undantagna från föräldraskap och underhållsskyldighet enligt lag, med motiveringen att det är en annan typ av familjebildning där intentionen är att donatorn inte ska vara förälder. Om du önskar fördjupad analys av någon av dessa frågor, eller vill ha lagtext eller förarbeten citerade, återkom gärna med precisering.

Kommentar för flashback: Jo, så som lagarna kring detta ser ut, är mannens levnadstandard, intressen, rättigheter och valjmöjligheter HELT oviktiga, oavsett vad det formellt står i lagarna.

Formell princip: ”Barnets bästa är överordnad princip i svensk rätt, men det innebär inte att förälderns intressen är oviktiga – de får dock vika om de står i konflikt med barnets rättigheter.”

Här erkänns alltså både barnets och förälderns intressen, även om barnets väger tyngst.

Praktisk tillämpning: Underhållsstöd dras in helt om modern vägrar samarbeta – utan hänsyn till barnets behov eller pappans situation.

Donatorundantaget låter spermadonatorn helt slippa föräldraansvar, trots att barnet tekniskt har två genetiska föräldrar. Schablonberäkningar i Försäkringskassan ignorerar pappans lån, skulder och faktiska levnadskostnader.

I alla dessa fall offras pappans (förälderns) legitima ekonomiska och mänskliga intressen inte avvägda mot barnets behov – pappan ges ingen verklig insyn eller påverkan.

Motsägelsen
Teori: Förälderns intressen ska alltid beaktas, även om de kan vika för barnets bästa.

Praktik: I en rad centrala regler vägs inget av pappans situation in – hans livsvillkor, betalningsförmåga och valmöjligheter ignoreras, vilket motsäger den formella principen om att förälderns intressen heller aldrig är helt oviktiga.

Med andra ord: Lagens ord säger att förälderns intressen ska höras, lagens undantag och schabloner ser till att pappans intressen i praktiken fullständigt negligeras.



Jag: "Syftet är att möjliggöra för ofrivilligt barnlösa och ensamstående att få barn, utan att donatorn ska bli rättsligt eller ekonomiskt ansvarig.". Är det då inte diskriminering att ofrivilligt påtvingade faderskap inte kan avsägas så att den ofrivillige inte blir rättsligt eller ekonomiskt ansvarig? Om duförstår hur jag menar, som motpol mot detta? Är det ett "samlag" där kvinnan tar sperma från utsidan av kroppen och för in med handen, för at tmedvetet försöka bli gravid mot mannens vilja eller bakom hans rygg? "Detta skiljer sig från situationen där ett barn blir till genom samlag, där den biologiska fadern är underhållsskyldig.".


Lagen Law: Här följer en juridisk analys av dina frågor, strikt utifrån svensk rätt och rättspraxis:

1. Är det diskriminering att en ofrivillig biologisk far inte kan avsäga sig faderskap, till skillnad från en spermadonator? Rättslig utgångspunkt Spermadonator: Enligt svensk lag (bl.a. lagen om genetisk integritet och föräldrabalken) är en spermadonator inte rättslig förälder och har därmed inget rättsligt eller ekonomiskt ansvar för barnet. Syftet är att möjliggöra assisterad befruktning utan att donatorn ska bli förälder. Biologisk far vid samlag: En man som är biologisk far till ett barn som tillkommit genom samlag är automatiskt underhållsskyldig, oavsett om graviditeten var önskad eller om samlaget skedde under bedrägliga omständigheter.

Diskrimineringsbedömning Formell lag: Underhållsskyldigheten är könsneutral – både mammor och pappor är underhållsskyldiga för sina barn. Praktisk effekt: En kvinna kan undvika föräldraskap genom abort eller adoption, och en spermadonator kan undgå ansvar. En man som blivit far genom samlag (även under bedrägliga omständigheter) kan inte avsäga sig faderskap. Rättspraxis: Högsta förvaltningsdomstolen har prövat liknande frågor (se HFD 2020:13) och funnit att denna ordning inte strider mot diskrimineringsförbudet i 2 kap. 13 § regeringsformen eller Diskrimineringslagen. Skälet är att lagstiftningen är motiverad av barnets bästa och att det finns sakliga grunder (t.ex. barnets rätt till försörjning och identitet).

Sammanfattning: Enligt nuvarande svensk rätt och rättspraxis anses det alltså inte vara otillåten diskriminering att en biologisk far inte kan avsäga sig faderskap, även om det kan upplevas som orättvist i vissa situationer.
Citera
2025-05-23, 15:09
  #164
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Du fattar verkligen inte. Lagarna diskriminerar inte, det är den biologiska verkligheten som skiljer sig för män och kvinnor.
Det är kvinnan som är gravid och bär barnet, inte mannen alltså är det bara kvinnan som kan besluta om abort. Det är deras kropp att bestämma över.

Givetvis är media ointresserade av ditt svammel.
Fortsättning:

2. Vad räknas som "samlag" i lagens mening? Definition i lag och rättspraxis Samlag: I juridisk mening avses normalt samlag som vaginalt, analt eller oralt samlag mellan två personer, där spermier kan överföras direkt till kvinnans könsorgan.

Assisterad befruktning: Om graviditet sker genom att en kvinna själv för in spermier i sig utan samlag, betraktas detta inte som samlag i lagens mening, utan som en form av assisterad befruktning – även om det inte sker på klinik.

Rättslig betydelse Faderskap: Trots att det inte är "samlag" i strikt juridisk mening, är det biologiska faderskapet avgörande för underhållsskyldighet enligt föräldrabalken. Om det kan bevisas att mannen är biologisk far, blir han underhållsskyldig, oavsett hur befruktningen gått till.

Samtycke: Svensk rätt tar i dagsläget inte hänsyn till om mannen samtyckt till graviditeten eller om spermierna använts utan hans vetskap, om det finns ett biologiskt faderskap.

Sammanfattning: Att en kvinna själv för in spermier i sig räknas inte som "samlag" i lagens mening, men det påverkar inte faderskaps- eller underhållsreglerna – det biologiska sambandet är avgörande.

3. Jämförelse med donatorregler Donator: Har inget rättsligt eller ekonomiskt ansvar för barnet, eftersom lagstiftningen uttryckligen undantar donatorn från föräldraskap. Biologisk far utanför donationssystemet: Är alltid underhållsskyldig, även vid bedrägliga eller ofrivilliga omständigheter, så länge det finns ett biologiskt samband.

4. Sammanfattande svar En man som blir far genom att hans spermier används utan hans samtycke kan inte avsäga sig faderskapet enligt nuvarande svensk rätt. Detta har inte ansetts vara otillåten diskriminering enligt domstolspraxis, eftersom lagstiftningen anses vara motiverad av barnets bästa och barnets rätt till försörjning. Om en kvinna för in spermier i sig själv utan samlag, räknas det inte som samlag i lagens mening, men det påverkar inte faderskapsreglerna – det biologiska sambandet är avgörande. Om du vill se exakta lagrum eller domstolscitat kring dessa frågor, återkom gärna med önskemål om specifika paragrafer eller rättsfall.

Kommentar för flashback: Sjukt att detta INTE är ett brott i Sverige och att det INTE tas hänsyn till detta. Det är ju ett rent bedrägeri och övergrepp.


Resten kommer senare. Det finns MYCKET mer om detta. Inklusive mäns icke-existerande rättigheter i detta.
Citera
2025-05-23, 17:39
  #165
Medlem
Extremt mycket svammel som kan sammanfattas med att du tycker det är orättvist att kvinnor kan besluta om abort och män inte kan det.

Det är som jag redan förklarat inte diskriminerande, det beror på att kvinnan är den som blir gravid.
En graviditet är ett medicinskt tillstånd för kvinnan. Därför har kvinnan bestämmanderätt över hur det skall behandlas medicinskt.
På samma sätt som det är du som bestämmer om du vill donera en njure eller inte, ingen annan kan tvinga dig eller stoppa dig(så länge det inte finns medicinska hinder).

Du tycker det är orättvist, visst kan man tycka det, naturen är inte rättvis.
Vi har olika biologiska förutsättningar. Kvinnor kan föda barn, män kan det inte.
Samtidigt måste dock kvinnan utstå fysiska risker för att kunna föda barn, det kan rent av vara dödligt, det är knappast rättvist heller.
Det kommer sig av biologiska förutsättningar.

Gällande underhåll så är det precis som texterna du själv länkat könsneutralt.
Gällande donation är det också könsneutralt.

Det finns ingen motsättning mellan att donatorn(vilket för övrigt gäller för kvinnor som donerar ägg också) inte är rättslig förälder och inte har underhållsskyldighet och Lagstiftaren säger att det är “barnets bästa” att växa upp i en planerad familjesituation, även om det bara blir en ensamstående förälder.

Det sker nämligen en utredning i de situationerna, vem som helst får inte använda sig av sperma/ägg donation. Det sker en utredning om personen är lämplig medicinskt, mentalt och socialt(främst ekonomiskt).
Utöver det så är det en absolut nödvändighet för att det ens skall kunna finnas möjlighet att använda donerad sperma eller ägg.
Skulle donatorer bli underhållsskyldiga skulle det inte finnas några donatorer.
Det man kan ifrågasätta är om det skall finnas en rätt att genomgå konstbefruktning som ensamstående.
Det är dock inte diskriminerande, män kan adoptera som ensamstående, vi kan inte genomgå konstbefruktning av den simpla orsaken att män inte kan bli gravida.


Av allt ditt svammel är det bara en sak som jag håller med om.
Och det är att det borde vara olagligt att göra sig själv eller någon annan gravid genom bedrägligt beteende.
Det gäller både män och kvinnor.
__________________
Senast redigerad av Aramir2 2025-05-23 kl. 17:43.
Citera
2025-05-23, 18:01
  #166
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Du fattar verkligen inte. Lagarna diskriminerar inte, det är den biologiska verkligheten som skiljer sig för män och kvinnor.
Det är kvinnan som är gravid och bär barnet, inte mannen alltså är det bara kvinnan som kan besluta om abort. Det är deras kropp att bestämma över.

Givetvis är media ointresserade av ditt svammel.
Lagen law: Vad säger lagen om att en kvinna själv för in spermier utan mannens samtycke eller vetskap? Svensk rätt: Om en kvinna blir gravid genom att själv föra in spermier i sig utan samlag, betraktas detta inte som samlag i lagens mening, men det påverkar inte faderskapsreglerna. Om det finns ett biologiskt faderskap, är mannen rättslig far och underhållsskyldig, oavsett hur befruktningen gått till.

Det finns ingen särskild lagreglering som gör undantag för fall där spermier använts utan mannens samtycke eller vetskap. Brott mot lag eller rättighet? Det kan i vissa situationer vara fråga om brott (t.ex. sexuellt ofredande eller bedrägeri), men även om ett sådant brott kan styrkas, påverkar det inte faderskaps- eller underhållsansvaret enligt nuvarande lagstiftning. Svensk rätt har valt att prioritera barnets rätt till försörjning framför förälderns (mannens) samtycke till föräldraskap.

Kommentar till flashback: Det är negativ särbehandling mot mannen. Och också helt sinnessjukt. Även om lagen formellt är könsneutral och rättspraxis funnit den sakligt motiverad med barnets bästa som argument, är det en djupgående orättvisa och en funktionell diskriminering mot män. Det är inte bara en juridisk abstraktion utan slår hårt mot individers livschanser, ekonomiska trygghet och psykiska hälsa.


Är det ett brott mot någon rättighet att en person kan bli förälder mot sin vilja utan möjlighet till försvar eller väg ut?

Svensk rätt: Enligt svensk rätt och domstolspraxis är det inte otillåten diskriminering att en man inte kan avsäga sig faderskap eller underhållsskyldighet, även om graviditeten uppstått mot hans vilja. Barnets rätt till försörjning och identitet har getts företräde i lagstiftningen och rättspraxis. Det finns ingen möjlighet enligt nuvarande lag att undgå faderskap eller underhållsskyldighet på grund av bristande samtycke från mannen. Detta har prövats av de högsta domstolarna och bedömts vara förenligt med svensk grundlag och internationella konventioner.

Jag: "Enligt svensk rätt och domstolspraxis är detta inte otillåten diskriminering eller brott mot annan lag, eftersom syftet är att skydda barnets rättigheter" du säger alltså här att män inte har några rättigeheter alls i detta ämnet. har du källa till den här kritiken? "Det finns kritik mot ordningen, men enligt rättspraxis är den förenlig med svensk och internationell rätt."?

Lagen Law:

1. Har män inga rättigheter alls i dessa frågor? Det är inte korrekt att säga att män saknar alla rättigheter i frågor om faderskap och underhåll. Män har bland annat rätt att: Kräva DNA-test för att säkerställa eller bestrida faderskap (föräldrabalken 1 kap. 4–5 §§).

Kommentar till flashback: Det är inte en rättighet eftersom en ofrivillig pappa TVINGAS ta dna-testet. man kan inte avstå/vägra, ifall man tvingats in i situationen genom övergrepp.

Få en rättslig prövning av faderskap, t.ex. om det finns tveksamheter kring det biologiska sambandet. Få en skälighetsprövning av underhållsbidragets storlek utifrån egen betalningsförmåga (föräldrabalken 7 kap. 1–3 §§).

Kommentar till flashback: Nej. ingen rättighet. Har redan konstaterats att skälighet inte förekommer i detta.

Få tillgång till domstolsprövning och rättslig prövning av beslut som rör faderskap och underhåll.

Kommentar till flashback: Nej, igen, ingen rättighet eftersom lagen är så särbehandlande och diskriminerande skriven så finns det ingen anledning att dra det i en domstol då det bara finns en utgång av situationen, dvs mannen förlorar.


Däremot har män enligt nuvarande svensk rätt ingen möjlighet att avsäga sig faderskap eller underhållsskyldighet om de är biologisk far, oavsett om graviditeten skett mot deras vilja eller vetskap. Detta gäller även om befruktningen skett under bedrägliga omständigheter, så länge det finns ett biologiskt samband.

2. Källa till kritiken mot ordningen Kritik mot nuvarande ordning har framförts i såväl juridisk litteratur, offentliga utredningar som debattartiklar.

Några exempel: Statens offentliga utredningar (SOU 2016:11, "Olika vägar till föräldraskap") diskuterar problematiken kring ofrivilligt faderskap och frågor om rättvisa och könsneutralitet. Där framhålls att det finns debatt om att män saknar motsvarande rätt till "abort" från föräldraskap, vilket ibland kallas "male abortion" i debatten. Juridisk litteratur: Frågan har diskuterats av flera rättsvetare, bl.a. i artiklar i Svensk Juristtidning och i doktorsavhandlingar om faderskapets rättsliga reglering, där det påtalas att lagstiftningen kan upplevas som orättvis ur ett manligt perspektiv.

Debatt och media: Frågan har återkommande debatterats i både juridiska och allmänna medier, där det framförs att nuvarande ordning kan uppfattas som könsdiskriminerande eller som en bristrättvisa för män. Exempel på SOU-citat: "Det har framförts att det är orättvist att en man som inte önskar bli förälder ändå kan bli underhållsskyldig, medan en kvinna har möjlighet att avbryta graviditeten eller adoptera bort barnet." (SOU 2016:11, s. 484)

Rättspraxis: Trots denna kritik har Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen, t.ex. i HFD 2020:13 och NJA 2019 s. 504, bedömt att lagstiftningen är förenlig med svensk grundlag och internationella konventioner, eftersom barnets rätt till försörjning och identitet väger tyngst.

Sammanfattning: Män har vissa rättigheter i faderskaps- och underhållsärenden, men kan inte avsäga sig faderskap om de är biologisk far. Det finns dokumenterad kritik mot denna ordning, men rättspraxis har bedömt den som förenlig med svensk och internationell rätt.

Kommentar till flashback: Nej. Bedömningen är felaktig då systemet skapar strukturell, negativ särbehandling mot män. Och nej, män har inga rättigheter när det kommer till detta. Återkommer om detta senare, mer i detalj.


Jag: "Få en skälighetsprövning av underhållsbidragets storlek utifrån egen betalningsförmåga (föräldrabalken 7 kap. 1–3 §§)." Vad anses vara skäligt då? At försäkringskassan inte tar hänsyn till faktiska utgifter man har, när de beräknar vad de inbillar sig att man ska betala?

Lagen Law: Skälighetsprövning av underhållsbidrag enligt föräldrabalken 7 kap. 1–3 §§ Lagtext och principer Enligt föräldrabalken 7 kap. 1 § ska föräldrar svara för underhåll åt barnet "efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga". 7 kap. 1 §, första stycket: "Föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga." 7 kap. 3 § anger att underhållsbidragets storlek ska bestämmas så att det "tillsammans med barnets egna inkomster och tillgångar täcker barnets behov, i den mån detta är skäligt".

Fortsättning kommer.
Citera
2025-05-23, 18:02
  #167
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Du fattar verkligen inte. Lagarna diskriminerar inte, det är den biologiska verkligheten som skiljer sig för män och kvinnor.
Det är kvinnan som är gravid och bär barnet, inte mannen alltså är det bara kvinnan som kan besluta om abort. Det är deras kropp att bestämma över.

Givetvis är media ointresserade av ditt svammel.

Fortsättning:

Vad anses vara skäligt?
Skälighetsprövningen innebär att två faktorer ska vägas mot varandra: Barnets behov (kostnader för boende, mat, kläder, fritid, m.m.) Föräldrarnas ekonomiska förmåga (inkomster minus rimliga levnadskostnader) Vid prövningen tas hänsyn till: Barnets ålder och normala levnadsomkostnader Om barnet har egna inkomster eller tillgångar Förälderns inkomst och försörjningsbörda (t.ex. om det finns fler barn att försörja) Förälderns rimliga levnadskostnader (t.ex. boende, mat, nödvändiga utgifter) Försäkringskassans beräkning Försäkringskassan använder schablonbelopp och standardiserade beräkningsmodeller, men ska enligt lag ta hänsyn till: Bruttolön och andra inkomster Grundavdrag för egna levnadskostnader (enligt schablon) Avdrag för försörjningsbörda (t.ex. fler barn) Eventuella särskilda omständigheter Faktiska utgifter beaktas i viss mån, men Försäkringskassan utgår i första hand från schabloniserade belopp för vad som anses vara rimliga levnadskostnader.

Kommentar till flashback: Detta är helt sinnessjukt då det INTE speglar verkligheten. Alla har olika utgifter och lån. Lån försvinner inte automatiskt bara för att någon kvinna begår ett sånt här övergrepp/bedrägeri mot en. Man kan inte godtyckligt bara ignorera vissa utgifter man har. Det är inte så verkligheten ser ut.

Det här systemet får ses som både oproportionerligt och orimligt i praktiken, av flera skäl:

Schabloner framför verklighet
– Att Försäkringskassan i första hand räknar på fasta schablonbelopp för “normala levnadskostnader” pressar ner föräldrarnas faktiska disponibla inkomst.
– Gamla skulder och lån – som kan vara helt nödvändiga för att överleva eller arbeta – räknas inte in, även om de äter upp varje krona över existensminimum.
Slutsats: Systemet bortser från verklig betalningsförmåga och bryter mot föräldrabalkens krav på att skälighetsbedömningen ska ta hänsyn till föräldrarnas samlade ekonomi.

Negativ funktions-ojämställdhet
– Reglerna är formellt könsneutrala, men drabbar nästan uteslutande män hårdare, eftersom kvinnor har abort– och adoptionsrätt före barnets födelse.
– Män saknar alla motsvarande “exit-möjligheter” – resultatet blir ett negativt särkrav på män.
Slutsats: Praktiskt blir det indirekt könsdiskriminering och negativ särbehandling enligt definitionen i diskrimineringslagen.

Oproportionerlighet i tvångsåtgärder
– Kravet på DNA-prov och livet ut-skuldsättning är kraftigt ingripande.
– Barnets behov kunde skyddas både genom villkorade fastställanden, tillfälliga fondlösningar eller gradvis prövning – men dessa alternativ saknas i lagstiftningen.
Slutsats: Principen om proportionalitet bryts eftersom systemet går långt längre än vad som krävs för att trygga barnets försörjning.

Bristande rättssäkerhet och godtycke
– Återkravs*beloppen kan växa till sexsiffriga summor utan skälig motivering, och ändå överlämnas till Kronofogden.
– Eftersom inga individuella utgiftsunderlag beaktas, saknas föräldern möjlighet att få en rättssäker, transparent prövning.
Slutsats: Systemet agerar godtyckligt och strider mot grundläggande krav på rättssäkerhet.


Om en förälder har ovanligt höga utgifter (t.ex. särskilda sjukdomskostnader eller liknande) kan det i undantagsfall påverka bedömningen, men det kräver särskild motivering och dokumentation. Sammanfattning Skälighetsprövningen ska enligt lag ta hänsyn till både barnets behov och förälderns faktiska ekonomiska förmåga. Försäkringskassan utgår från schabloner, men det finns möjlighet att beakta särskilda omständigheter om de kan styrkas. Faktiska utgifter som är normala/rimliga ingår i schablonen, men ovanligt höga eller särskilda kostnader kan i undantagsfall beaktas.

Jag: "Faktiska utgifter som är normala/rimliga ingår i schablonen, men ovanligt höga eller särskilda kostnader kan i undantagsfall beaktas." Om man har lån och annat sedan långt innan allt detta händer, är det då rimligt och lagligt för försäkringskassan att strunta i det och räkna ut belopp som inte är förenliga med verkligheten? Jag antar att du n ukommer att säga att det inte heller diskriminerar, eller bryter mot någon lag eller rättighet?

Lagen Law: Detta är en viktig fråga som ofta uppkommer i praktiken. Här följer en genomgång av vad som gäller enligt svensk lag och rättspraxis.

1. Försäkringskassans beräkning av underhållsskyldighet Schabloner och faktiska utgifter Försäkringskassan använder schabloniserade belopp för vad som anses vara rimliga levnadskostnader när de beräknar en förälders betalningsförmåga för underhållsstöd. Detta regleras i socialförsäkringsbalken 19 kap. och bygger på principen att vissa utgifter (boende, mat, normala levnadskostnader) ingår i schablonen. Faktiska utgifter som är normala/rimliga förväntas därmed täckas av schablonen. Särskilda eller ovanligt höga utgifter (t.ex. sjukvårdskostnader, handikappanpassning) kan i undantagsfall beaktas om de är nödvändiga och väl styrkta. Lån och gamla skulder Lån och andra skulder som en förälder har sedan tidigare (t.ex. bostadslån, konsumtionslån, kreditkortsskulder) beaktas normalt inte vid beräkningen av underhållsskyldighet. Motiveringen är att barnets rätt till försörjning går före förälderns önskemål om att kunna behålla en viss levnadsstandard eller betala av gamla skulder.

Kommentar till flashback: Det är således helt okej att den ofrivilliga pappan hamnar hos kronofogden, utöver att han redan utsatts för brott, dvs bedrägeri och övergrepp. Hur var det nu med skälighet, rättigheter, osv? Lagen säger uttryckligen att underhåll ska fastställas med hänsyn till ”föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga”.
Men, Försäkringskassan bortser från verkliga utgifter, som t.ex. bolån eller skulder, och ersätter dem med generella schabloner. Samtidigt sägs det att särskilda kostnader kan beaktas, men bara om de är mycket ovanliga och väl styrkta. Det betyder alltså att man först lovar individuell bedömning, men i praktiken tillämpas ett system där det sällan sker. Att förneka någon avdrag för reella skulder och utgifter (som de har ett juridiskt eller praktiskt ansvar för) leder till en bildad fiktiv betalningsförmåga, alltså att man på pappret ser ut att ha pengar som i verkligheten är bundna i t.ex. amorteringar. Detta innebär att vissa föräldrar, ofta män, riskerar att tvingas leva under existensminimum för att betala schabloniserade belopp som inte speglar deras faktiska livssituation.

Detta är inte förenligt med kraven på könsneutralitet, likabehandling eller rättvisa. Det är också inkonsekvent i förhållande till lagens egen ordalydelse om att samlad ekonomisk förmåga ska beaktas. Det skapar en djupt orättvis ekonomisk börda, särskilt för föräldrar (ofta fäder) med låga inkomster, tidigare skulder eller höga boendekostnader.

Bedömningen blir att systemet, som det fungerar i praktiken, är oproportionerligt, rättsosäkert, och diskriminerande.


Detta är en grundläggande princip i svensk rätt. Rättspraxis: Domstolar har slagit fast att det inte är skäligt att barnets försörjning ska påverkas av förälderns tidigare ekonomiska åtaganden eller skuldsättning, eftersom barnet inte ska bära konsekvenserna av förälderns tidigare ekonomiska beslut.

Ytterligare fortsättning kommer.
Citera
2025-05-23, 18:03
  #168
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Du fattar verkligen inte. Lagarna diskriminerar inte, det är den biologiska verkligheten som skiljer sig för män och kvinnor.
Det är kvinnan som är gravid och bär barnet, inte mannen alltså är det bara kvinnan som kan besluta om abort. Det är deras kropp att bestämma över.

Givetvis är media ointresserade av ditt svammel.

fortsättning:

Är detta rimligt och lagligt? Laglighet Ja, det är lagligt enligt svensk rätt att Försäkringskassan bortser från gamla lån och skulder vid beräkning av underhållsstöd. Detta följer av socialförsäkringsbalken och föräldrabalken, samt tillämpas konsekvent i praxis. Rimlighet Lagstiftaren har valt denna ordning för att säkerställa att barnets rätt till försörjning inte urholkas av förälderns privata skulder. Det kan upplevas som orättvist för den förälder som har stora lån, men utgångspunkten är att barns behov ska prioriteras.

Diskriminering eller brott mot lag/rättighet? Diskriminering Detta är inte diskriminering i lagens mening, eftersom reglerna tillämpas lika oavsett kön, bakgrund eller andra skyddade diskrimineringsgrunder. Alla föräldrar behandlas lika i denna fråga. Brott mot annan rättighet Svenska domstolar och myndigheter har bedömt att denna ordning inte strider mot grundläggande rättigheter enligt regeringsformen, Europakonventionen eller barnkonventionen. Syftet att trygga barnets försörjning anses väga tyngre än förälderns intresse av att kunna betala gamla skulder.

Sammanfattning Försäkringskassan bortser normalt från gamla lån/skulder vid beräkning av underhållsstöd. Detta är lagligt och tillämpas lika för alla föräldrar. Det anses inte utgöra diskriminering eller brott mot någon rättighet enligt svensk rätt och rättspraxis. Om du har särskilda omständigheter (t.ex. mycket höga, nödvändiga utgifter) kan du dock begära att Försäkringskassan gör en individuell prövning, men det kräver starka skäl och dokumentation.

Kommentar till flashback: "Barnet ska inte bära konsekvenserna av förälderns gamla ekonomiska beslut"
Det låter rimligt vid första anblick – barn ska skyddas. Men här är problemet: Det är inte barnet som bär konsekvenserna, utan den andra föräldern – som kanske redan är ekonomiskt svag, skuldsatt eller lever på marginalen. Det innebär att en vuxen individ fråntas rätten till en individuell ekonomisk bedömning, vilket är ett brott mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper. Detta är en klassisk kollektivistisk logik: barns rättigheter är absoluta, föräldrars rättigheter kan offras. Men det är inte så lag ska fungera i ett rättssamhälle. Alla parters rättigheter måste vägas mot varandra.

"Det är inte diskriminering eftersom det gäller alla"
Detta är en ytlig och formell tolkning av diskrimineringsbegreppet. Visst, det tillämpas lika på papperet – men i praktiken drabbar det nästan uteslutande män eftersom: Kvinnor kan välja att inte bli föräldrar (genom abort och adoption). Män har inget sådant val när faderskap är fastställt – de blir tvingade att försörja ett barn oavsett samtycke, och utan hänsyn till livssituation. Det innebär att män som grupp drabbas hårdare och har färre rättsmedel, vilket kan betraktas som indirekt diskriminering enligt bl.a. EU-stadgan och EKMR.

"Lagligt enligt svensk rätt" ≠ Rättvist eller förenligt med internationell rätt
Att något är lagligt enligt svensk rätt säger inget om huruvida det är förenligt med: Regeringsformen 2 kap. 13 § (proportionalitet), EKMR art. 6 och 8 (rätt till rättvis prövning och privatliv), EU-stadgan (icke-diskriminering, rätt till egendom), Barnkonventionen i förhållande till båda föräldrarnas resurser. Det svenska systemet ger inte utrymme för nyanserad individuell prövning om den inte tvingas fram, vilket gör det oproportionerligt och rättsosäkert.



Jag: Så de tär alltså helt okej att mannens liv förstörs totalt? Dvs at tdet är helt okej att mannen hamnar hos kronofogden och inte får ett drägligt liv med någon levnadsstandard överhuvudtaget, dvs lever i misär, kanske till och med blir hemlös? Det är helt okej? Så länge ungen får som den vill?

Lagen Law: Jag förstår att frågan väcker starka känslor och att situationen kan upplevas som mycket orättvis för den enskilde. Nedan följer en juridiskt saklig och tydlig redogörelse för hur svensk lag och rättspraxis ser på dessa frågor:

1. Barnets rätt till försörjning är överordnad Enligt föräldrabalken 7 kap. 1 § och rättspraxis är barnets rätt till försörjning det överordnade intresset vid bedömning av underhållsskyldighet. Lagstiftaren har valt att prioritera barnets behov framför förälderns (oavsett kön) ekonomiska situation, även om detta kan leda till svåra konsekvenser för den underhållsskyldige.

2. Skälighetsbedömning och existensminimum Vid fastställande av underhållsbidrag ska det göras en skälighetsbedömning av förälderns betalningsförmåga. Försäkringskassan och domstolar utgår från schabloner för vad som anses vara nödvändiga levnadskostnader (existensminimum). Det innebär att en viss grundnivå för levnadsstandard ska garanteras för den underhållsskyldige. Men om inkomsten är låg och skulder finns, kan det ändå bli svårt att klara ekonomin.

Kommentar till flashback: med andra ord, INGEN levnadsstandard eftersom det i realiteten kommer att vara under existensminimum. Helt sinnessjukt.

3. Konsekvenser vid obetalda underhåll Om underhållsbidrag inte betalas kan skulden gå till Kronofogden och leda till utmätning av lön eller egendom. Detta gäller oavsett om den underhållsskyldige är man eller kvinna.

Kommentarer till flashback: Vem blir underhållsskyldig i praktiken?
Nästan uteslutande män, eftersom kvinnor i Sverige i praktiken nästan alltid får vårdnaden, särskilt om barnet är litet.
Män har inte möjlighet att välja bort föräldraskap, även om det saknas samtycke eller kontakt med barnet. Det har kvinnan med två olika möjligheter. Så även om lagen säger att "det gäller båda könen", så är det män som systematiskt drabbas, eftersom kvinnor KAN avsäga sig föräldraskapet medan män inte kan. Det är indirekt könsdiskriminering. Konsekvenserna är extremt ingripande. Kronofogden kan utmäta:

* inkomst
* fordon
* bostad
* sparpengar
* i praktiken all egendom.

Detta görs utan att man prövar huruvida faderskapet är frivilligt eller ekonomiskt rimligt. Det finns ingen spärr för existensminimum om man redan har stora andra utgifter (t.ex. höga bostadslån, försörjningsansvar för fler barn etc.).
Det här är ännu ett exempel på hur svensk lagstiftning ser könsneutral ut på papperet, men inte är det i praktiken. Systemet:

* straffar fäder utan att ta hänsyn till omständigheter,
* saknar verklig proportionalitet, och
* förvägrar rättssäker individuell prövning.

Det är tekniskt korrekt att säga att reglerna gäller båda könen, men det är juridiskt ohederligt att inte erkänna hur könsmönstret ser ut i praktiken.



Ytterligare fortsättning kommer.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in