Citat:
Detta har senare uppmärksammats, och i SOU 2025:91 s. 204-209 så föreslås en ändring av denna ordning.
Jag kom över Högsta domstolens avgörande i mål Ö 374-24 från den 22 januari 2025 för ett par månader sedan och jag är lite förvånad över att avgörandet inte verkar ha fått någon större uppmärksamhet. I avgörandet finns ett särskilt yttrande av justitierådet Margareta Brattström där hon kallar rättsläget för "otillfredsställande" vilket normalt är juridiska för "det här är åt helvete".
Domslutet
I korta drag behandlar avgörandet frågan om talerätt för dödsbodelägare i ett dödsbo, det enskilda ärendet behandlade talerätt enligt 3 kapitlet 3 § Ärvdabalken som inbegriper situationen att en efterlevande make före dennes död ger bort gåvor i sådan utsträckning att den först avlidnes arvingar inte får ut det man har rätt till i efterarv.
Avgörandet behandlar även paragraferna 18 kap. 1 b § samt 19 kap. 12 a och 20 a §§ ärvdabalken som tar upp en mer allmän talerätt för dödsbodelägare i situationerna när ingen särskild dödsboförvaltning föreligger (ingen boutredningsman eller testamentsexekutor) samt när det finns boutredningsman eller testamentsexekutor förordnad. Lagtexten är snarlik i dessa situationer.
HD avgörandet behandlar situationen att en boutredningsman är förordnad så jag använder det som exempel men rättsläget skiftar inte i någon relevant del för trådens frågeställningar i de olika situationerna.
19 kap. 12 a § anger att:
Problematiken
Problematiken som uppstår är kravet på att samtliga dödsbodelägare antingen måste vara käranden eller svaranden i en stämningsansökan, det är inte ovanligt att dödsbodelägare inte vill ta den ekonomiska risken en stämningsansökan innebär och därför förhålla sig neutrala. Tidigare rättsläge framgår i förarbetsuttalanden som anges i 14 punkten i HD:s avgörande:
HD konstaterar att uttalandet har kritiserats i doktrin för att vara oförenligt med principerna om rättegången i tvistemål och man kommer fram till (20.) att det inte är möjligt att väcka talan mot en "neutral" dödsbodelägare om det inte finns ett allvarligt menat anspråk mot denne.
HD avvisade den talan som förts av den först avlidnes arvinge.
Såvitt jag kan se det medför avgörandet att en arvinge numera riskerar att förlora hela sitt arv i dödsbon med 3 eller fler dödsbodelägare om någon inte vill delta i en rättsprocess.
Några scenarion:
1. En efterlevande make har 2 miljoner i tillgångar efter sin makes död. Denne ärvde 1 miljon av dessa med fri förfoganderätt. Den avlidne maken har 2 syskon som har rätt till efterarv när efterlevande går bort och har då rätt till hälften av tillgångarna i efterlevandes dödsbo. Den efterlevande har 2 barn från ett tidigare förhållande och väljer att ge bort alla sina tillgångar till ett av dessa.
När efterlevande avlider är dennes 2 barn samt den tidigare avlidnes 2 syskon dödsbodelägare, syskonen vill förstås få ut sitt arv och stämmer barnet som mottagit gåvor och kräver att dessa ska återgå till dödsboet. Det andra syskonet kan då förhindra en prövning oavsett hur självklar utgången är genom att förhålla sig neutral i processen.
2. Syskon 1 har tagit hand om ekonomin till en förälder, denne har två andra syskon. När föräldern avlider framkommer det att syskon 1 har tömt förälderns konton på pengar före dödsfallet (med eller utan tillåtelse). Vill då syskon 2 kräva åter pengarna till dödsboet så förutsätter det att syskon 3 deltar i processen. Har syskon 2 en dålig relation till övriga syskon kanske syskon 3 inte vill delta, syskon 3 kanske inte vill ta den ekonomiska risken eller så ger syskon 1 syskon 3 en summa som "förlikning" så att denne inte vill medverka.
Diskussion
För egen del framstår det som att man numera mycket enkelt och relativt öppet kan tömma ett dödsbo, frånta efterarvingar dess rätt samt frånta bröstarvingar deras laglottsrätt.
Många frågor uppstår, exempelvis:
Tolkar jag avgörandet fel?
Överdriver jag betydelsen av avgörandet då det inte verkar ha fått någon uppmärksamhet?
Finns det någon möjlighet att få sin sak prövad trots att någon dödsbodelägare inte vill medverka?
Kan man angripa problemet straffrättsligt (ex. bedrägeri)?
Är det numera möjligt att runda en bröstarvinges rätt till laglott (även efterlevande make/sambo samt universell testamentstagare är dödsbodelägare som konspirera ihop)?
Ser någon annan fler juridiska möjligheter som öppnas upp genom avgörandet bortsett från de jag redan lyft upp?
Länk till HD:s dom:
https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2025/o-374-24.pdf
Domslutet
I korta drag behandlar avgörandet frågan om talerätt för dödsbodelägare i ett dödsbo, det enskilda ärendet behandlade talerätt enligt 3 kapitlet 3 § Ärvdabalken som inbegriper situationen att en efterlevande make före dennes död ger bort gåvor i sådan utsträckning att den först avlidnes arvingar inte får ut det man har rätt till i efterarv.
Avgörandet behandlar även paragraferna 18 kap. 1 b § samt 19 kap. 12 a och 20 a §§ ärvdabalken som tar upp en mer allmän talerätt för dödsbodelägare i situationerna när ingen särskild dödsboförvaltning föreligger (ingen boutredningsman eller testamentsexekutor) samt när det finns boutredningsman eller testamentsexekutor förordnad. Lagtexten är snarlik i dessa situationer.
HD avgörandet behandlar situationen att en boutredningsman är förordnad så jag använder det som exempel men rättsläget skiftar inte i någon relevant del för trådens frågeställningar i de olika situationerna.
19 kap. 12 a § anger att:
Problematiken
Problematiken som uppstår är kravet på att samtliga dödsbodelägare antingen måste vara käranden eller svaranden i en stämningsansökan, det är inte ovanligt att dödsbodelägare inte vill ta den ekonomiska risken en stämningsansökan innebär och därför förhålla sig neutrala. Tidigare rättsläge framgår i förarbetsuttalanden som anges i 14 punkten i HD:s avgörande:
HD konstaterar att uttalandet har kritiserats i doktrin för att vara oförenligt med principerna om rättegången i tvistemål och man kommer fram till (20.) att det inte är möjligt att väcka talan mot en "neutral" dödsbodelägare om det inte finns ett allvarligt menat anspråk mot denne.
HD avvisade den talan som förts av den först avlidnes arvinge.
Såvitt jag kan se det medför avgörandet att en arvinge numera riskerar att förlora hela sitt arv i dödsbon med 3 eller fler dödsbodelägare om någon inte vill delta i en rättsprocess.
Några scenarion:
1. En efterlevande make har 2 miljoner i tillgångar efter sin makes död. Denne ärvde 1 miljon av dessa med fri förfoganderätt. Den avlidne maken har 2 syskon som har rätt till efterarv när efterlevande går bort och har då rätt till hälften av tillgångarna i efterlevandes dödsbo. Den efterlevande har 2 barn från ett tidigare förhållande och väljer att ge bort alla sina tillgångar till ett av dessa.
När efterlevande avlider är dennes 2 barn samt den tidigare avlidnes 2 syskon dödsbodelägare, syskonen vill förstås få ut sitt arv och stämmer barnet som mottagit gåvor och kräver att dessa ska återgå till dödsboet. Det andra syskonet kan då förhindra en prövning oavsett hur självklar utgången är genom att förhålla sig neutral i processen.
2. Syskon 1 har tagit hand om ekonomin till en förälder, denne har två andra syskon. När föräldern avlider framkommer det att syskon 1 har tömt förälderns konton på pengar före dödsfallet (med eller utan tillåtelse). Vill då syskon 2 kräva åter pengarna till dödsboet så förutsätter det att syskon 3 deltar i processen. Har syskon 2 en dålig relation till övriga syskon kanske syskon 3 inte vill delta, syskon 3 kanske inte vill ta den ekonomiska risken eller så ger syskon 1 syskon 3 en summa som "förlikning" så att denne inte vill medverka.
Diskussion
För egen del framstår det som att man numera mycket enkelt och relativt öppet kan tömma ett dödsbo, frånta efterarvingar dess rätt samt frånta bröstarvingar deras laglottsrätt.
Många frågor uppstår, exempelvis:
Tolkar jag avgörandet fel?
Överdriver jag betydelsen av avgörandet då det inte verkar ha fått någon uppmärksamhet?
Finns det någon möjlighet att få sin sak prövad trots att någon dödsbodelägare inte vill medverka?
Kan man angripa problemet straffrättsligt (ex. bedrägeri)?
Är det numera möjligt att runda en bröstarvinges rätt till laglott (även efterlevande make/sambo samt universell testamentstagare är dödsbodelägare som konspirera ihop)?
Ser någon annan fler juridiska möjligheter som öppnas upp genom avgörandet bortsett från de jag redan lyft upp?
Länk till HD:s dom:
https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2025/o-374-24.pdf
Det föreslagna ikraftträdandedatumet är den 1 januari 2027.SOU:n finns här:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/08/sou-202591/
Citat:
Detta har senare uppmärksammats, och i SOU 2025:91 s. 204-209 så föreslås en ändring av denna ordning. Det föreslagna ikraftträdandedatumet är den 1 januari 2027.
SOU:n finns här:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/08/sou-202591/
Det föreslagna ikraftträdandedatumet är den 1 januari 2027.SOU:n finns här:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/08/sou-202591/
En utredning är en sak, finns det någon prop ännu eller tecken på att en sådan kommer komma?
Citat:
Detta har senare uppmärksammats, och i SOU 2025:91 s. 204-209 så föreslås en ändring av denna ordning. Det föreslagna ikraftträdandedatumet är den 1 januari 2027.
SOU:n finns här:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/08/sou-202591/
Det föreslagna ikraftträdandedatumet är den 1 januari 2027.SOU:n finns här:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/08/sou-202591/
Tack för uppdateringen, det hade jag ingen aning om. Ska läsa lite i SOU:n vid tillfälle.
Citat:
Nej, ingen proposition än.Regeringskansliets hemsida är lite dåligt designad, men om man går in på sidan för SOU:n och klickar på +-tecknet längst till höger om "Lagstiftning i Sverige Pågående" (vit text i en blå rad) så kan man se nuvarande status. Där ser man att det senaste var att den var ute på remiss, men det finns ännu ingen lagrådsremiss eller proposition.
Citat:
Inga problem. 
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera