Examen i psykologi (fristående kurser) och ej psykologprogrammet?

Inte nödvändigtvis så att jag i slutändan kommer välja den typen av utbildning. Det skulle i så fall vara för att man kan ta med tidigare tagna 90 poäng i annat ämne och dessa finns färdiga.

Mest nyfiken på hur det har gått för folk med en sådan examen (annat än HR). Det brukar höras att folk med fristående generell examen i psykologi får ibland jobb som kuratorer av olika slag, vissa handläggarjobb - liknande de med socionomexamen osv.

Tyckte annars att forskning nämndes helt korrekt, då jag antar att det inte är bara folk med leg. psykolog som får doktorandplatser inom ämnet

Om man vill forska inom ett visst ämne så är det förstås en no-brainer. Dock är det klokt att undersöka hur lätt/svårt det är att komma ifråga. Ämnen med oklar arbetsmarknad tenderar att ha extremt hård konkurrens om få doktorandtjänster.

Kanske en "no-brainer", vet inte om "Greven" sitter inne med faktisk antagningsstatisik - med de flesta som antas till Phd åtminstone på SU hämtas från programmet.

En annan pryl, "beteendevetare" kan vem fan som helst kalla sig, med eller utan vett. Det är ingen s k skyddad titel. Att jämföra ung med "civilekonom".

Ja, sannolikt är programmet en starkare grund än att ha läst fristående kurser.

Beteendevetare kan förvisso vem som helst kalla sig. Samtidigt finns det andra program till exempelvis personalvetare. Dessa är till skillnad från psykologprogrammet fullt möjliga att "imitera" med fristående kurser. Jag ser ingen anledning till att någon anställande chef skulle värdesätta att någon läst en examen inom ramen för ett program jämfört med någon som inte gjort det. Det gäller särskilt om den sistnämnda personen valt kurser på ett smart sätt och har en bra motivering till varför. Att ha ett visst program som grundplan och sedan ta ut svängarna lite är en fullt gångbar väg att gå. Då kan man specialisera sig inom områden som programmet kanske inte ger möjlighet till. Man kan också kombinera ämnen på ett otypiskt sett. Detta är riskabelt men kan också ge oväntade fördelar om man gör det på ett smart sätt. Kanske är du den ende som har en viss kombination av kunskaper som vissa arbetsgivare efterfrågar.

Oj, då kan jag kalla mig beteendevetare också.
Men ja, det är fullt möjligt att läsa detta genom fristående kurser.

Det är väl rätt erkänt idag att svenska arbetsgivare stirrar sig blint på titeln på ens utbildning. Mot den bakgrunden tror jag att även om de som komponerat ihop en kandidat i psykologi med stor säkerhet har samma kunskaper som någon med en psykologexamen, bortsett från det kliniska, så kommer arbetsgivare ändå att kasta ansökan i papperskorgen till förmån för de som har gått programmet. Detta är såklart olyckligt då någon som läst kandidat/master fristående kan ha plockat in många mer relevanta kurser för arbetsgivaren. En kandidat med 60 hp statistik och 90 hp psykologi borde ju vara mkt mer intressant för alla rekryteringsbolag som anställer psykologer än en psykolog.

Knappast. Kandidat i psykologi kan det räcka med att bara läst tre terminer psykologi, sedan tre terminer vadsomhelst. Psykologprogrammet är väl fem år om jag minns rätt.

Vilken idiot som helst (alltså inkl undertecknad) "får lov" att kalla sig "beteendevetare"...

Bland folk m insyn i akademin brukar det för en student som vidhåller "beteendevetare in spe" implicera någonting i stil med "hade blivit psykolog eller t o m socionom om betygen och/eller intellektet räckt till".

Skrev att vi skulle bortse från det kliniska, det är väl 2.5 år av ett psykologprogram ol vi inkluderar praktiken. Sen är väl 0.5 år bara statistik. Men visst en kandidat är kanske lite klent, men har man en kand+master kommer man att ha 180 hp i psykologi och kombineras med statistik kan man ha 120 hp statistik. Således minst lika stora psykologikunsksper — bortsett från det klinska — och mycket bättre statistikkunskaper.

Nja sy mycket kliniskt/verksamhetsförlagt verkar det inte vara, verkar vara strax under 1/3 kliniskt https://studieinfo.liu.se/program/F7YPU#curriculum

Men en master är ju en annan sak. Tveksamt dock om 120 hp statistik ska vara nödvändigt eller önskat. Kanske bättre i stället med arbetsrättsjuridik eller företagsekonomi, eller fysiologi för rekryteringsbranschen.

Får det till 140 hp kliniskt/om den kliniska rollen, om man räknar in VFU/Praktiker. Närmare 50% då av utbildningen.

Ska räkna
T1 0 kliniskt
T2 15 kliniskt
T3 0 kliniskt
T4 7,5 kliniskt
T5 7,5 kliniskt
T6 15 kliniskt
T7 15 kliniskt
T8 22,5 kliniskt
T9 30 kliniskt
T10 0 kliniskt

Får det till 112,5 hp