Personer ni känner till med lyckad utbildning & jobb, men inte lyckad tillvaro privat

En av mina gamla klasskamrater som var skolans plugghäst och har gjort bra ifrån sig när det kommer till jobb och annat har aldrig haft flickvän såvitt jag vet. Han är 36 idag. Misstänker att han är asexuell.

Sedan har jag en annan kompis från skoltiden som på pappret har det riktigt bra. Har en lön på kanske 35-40k efter skatt, äger hus och har en hel del fordon, och har ändå gått igenom större delen av livet som singel.

Får intrycket att det är ganska vanligt att män har svårt att få ihop det med kvinnor trots att de har gott om stålar.

Varför ser du dessa kvinnor som lyckade från första början?
Eller polisen?

Jag tror att du har ett mindervärdeskomplex och startade tråden för att få någon slags bekräftelse jag inte begriper mig på.

I de flesta fall så har man ett par-tre miljoner i skuld om du bor i en villa. Tror frun vet om det också!

Har en väldigt nära vän som är framgångsrik och har en hel del bostäder han äger och hyr ut, drar in hutlösa pengar per år men mår utöver det piss, märker att han inte gillar att umgås med sin son som bara är några år gammal, han är halvt mytoman och han är extremt utseendefixerad och uppmärksamhetskåt.

Han blir tillsammans med en brud på sen-hösten för att då behöver han närhet för att slippa höst/vinter depression, när sedan vår/sommaren kommer så dumpar han brudarna för att ligga runt.

Det enda som verkar göra honom hyfsat lycklig är pengar och inte ens det verkar ge honom någon långsiktig tillfredställelse.

Med det sagt så har han bra egenskaper också.

Det största mentala vraket jag känner är en psykolog. Den värsta pundaren jag vet är läkare och skriver ut sanslösa mängder droger till sin familj varje vecka.

Dyra bilar och villor och fina semesterfoton säger ju nada och intet. Jag jobbade på bank i nästan 10 år så har förstått rätt länge hur det faktiskt ser ut ekonomiskt för folk.

Vad pundar hen för något?


Menar du bankanställda eller kunder?

Är det att vara misslyckad? Låter som att den du misstänker är asexuell bara inte vill spendera sitt liv med någon.?

Svårt med relationer har jag vänner som har en medsocialfobi.
En framgångsrik ingenjör.

Det han är sugen på stesolid, ritalin och fan vad allt heter så ssri eller benso spelar mindre roll.

Kunder. 8 miljoners-villa och 3 nya bilar betyder ju ingenting när du har lån på mer än nuvarande värde. Varje gång jag blev genuint tokförvånad var det någon illaluktande bonde som var inne som hade 17 mille på ett sparkonto mer eller mindre utan ränta och som inte hade ett endaste litet lån men en massiv gård.

Väldigt sant, jag känner igen mig i detta.
Har haft stor framgång när jag var ung och behövde inte anstränga mig för att få en tjej då för de kom fram till mig och raggade.
När jag blev äldre (25+) så märkte jag av hur snabbt allt ändrades och efter mitt förhållande tog slut runt 26-28 så stod jag inför "den nya dejtingekonomin" där det är extrem brist på tjejer och ett enormt överutbud på killar.
Alla tjejer som ville ha partner hade redan en till de blev 20-25 så det är därför vi ser många killar som är lite äldre och som misslyckas brutalt i dejtingen (tror jag)

Sedan finns det nog rätt många killar med autism och grova störningar med och det ser man ju inte vid första anblick

Det tycker jag. Men i slutändan är min åsikt förstås inte särskilt relevant om han själv känner sig nöjd med livet.

En kvinna jag känner sen barnsben har över en miljon i skulder till Kronofogden.

Det var bara ren slump att den informationen kom fram. Det visade sig att hon spelat casino via nätet över hennes egna tillgångar.

Har än idag ingen aning om någon överhuvudtaget visste redan för länge sen om hur illa hennes spelmissbruk var.

Jag personligen anser att det är viktigt att våga prata om tabubelagda ämnen.

Jantelagen är det dummaste svensken kunde komma på.