Svensk invandringskritik - en historisk tillbakablick

Jag gjorde den här tråden i Integration och invandring, men tråden blev låst och jag blev hänvisad till Partier och partipolitik. Så jag gör ett nytt försök:

SD var ett renodlat nazistparti sen dag ett.

Så ingen skillnad mot SD och Nordiska rikspartiet, eller ännu längre bak till NSAP.

Uppenbart hade de rätt om utvecklingen oavsett vad de kallades sig eller vad andra kallade dem.
Klägget och käbblet däremot har hela tiden haft helt fel.. men de har haft Globalisterna, US AIDS och MSM med sig till 100%

Det är inte lätt att se överblicken över alla små högerextrema grupper som uppstått i Sverige - splittrats, återuppstått och gått ihop i nya konstellationer osv. Men det finns mönster bakom kaoset, både politiskt och psykologisk, som beskriver SDs och även BSS bakgrunder.

I varje samhälle finns individer som hamnar på kant med rådande normer. Ofta så kallade stökiga personer, lite antisociala drag, tydlig ADHD, bristande impulskontroll och mobbartendenser osv. De upplever ofta sig själva som utstötta, annorlunda, och söker tillhörighet i grupper där aggression och utanförskap normaliseras. Fotbollshuliganer är ett tydligt exempel - högerextrema rörelser ett annat.

För dessa personer och rörelser är det mindre viktigt vad man är emot. Det viktiga är att vara emot, och söka måltavlor för sin ilska: de svaga, de annorlunda, de som påminner om egna misslyckanden.

Därför hamnar de sällan i vänster-orienterade sällskap, som tenderar att premiera inklusivitet, moral, etik, empati, solidaritet, måttfullhet, intellektualism, introspektion, individualism, självrannsakande, utveckling och förbättring av vad som är m.m.

Högerextrema rörelser erbjuder i stället enkel och direkt tillhörighet, starkt vi-och-dom-tänkande, och ett språk för att kanalisera ilska - ofta i form av rasism, exklusivitet, iskall rationalism, raseri-yttringar, gränslöshet, anti-intellektualism, lojalitet och tillhörighet, styrka, makt och auktoritet och framförallt brödraskap.

Vi känner igen mönstret från skolgården: de stökiga, högljudda killarna som ger sig på de stillsamma, udda eller sköra. Det handlar inte om ideologi - utan om personlighetstyp och behov av att agera ut egen frustration.

Invandringskritik är ofta det samlande temat som fungerar som kitt för sammanhållningen i såna här grupperingar. Inte som en genomtänkt politisk hållning, utan som ett sätt att rikta hat mot någon eller något som är “annorlunda”. Därför är de högljudda. De ropar “skicka hem dem” eller “de förstör Sverige”, men de har aldrig lösningar. De vill bara slå tillbaka, mot en samhällsordning och samhällsklimat där de aldrig känt sig hemma eller välkomna.

I normala samhället finns absolut nykter saklig och bildad kritik mot rådande invandrings-policy, liksom beröm. Men sådan kritik överröstas totalt i media av "kritiken" ifrån de stökiga grupperingarna, som utgör minst 90% av ljudvolymen (trots att dom numerärt är mycket färre). Samma typ av rörelser har alltid funnits, oavsett hur invandringen sett ut. Det handlar inte om politik, utan om ilska som söker en fiende.

Sverigedemokraterna - liksom de flesta andra nationalistiska/nazistiska och hatande grupperingar gjort - påstår att 1950-talet var lite av Sveriges guldålder, ett socialt klimat vi borde kunna återvända till. Men även under 1950-talet bildades många såna här "invandringskritiska 'brödraskap' för stökiga personligheter. Mest kända är nog RSF Riksförbundet för Sverige och Frihet, NRP Nordiska Rikspartiet, och Nysvenska rörelsen. Så, invandringskritik ifrån yttre högern sker alltid, i alla tider, och ter sig även likadant varje gång, oavsett rådande invandringspolitik eller mängden invandring.

Det säger sig självt, att samarbetsförmågan inom såna här rörelser är förstås katastrof-dålig, med tanke på vilka personligheter dom attraherar. Därför blir såna här grupperingar är överlag kortvariga, med väldigt stora interna oroligheter, falang-bildningar, osolidariska maktövertaganden, uteslutningar, lojalitetskrig osv osv.

Det vanligaste är att dom splittras på grund av inre stridigheter, och de avhoppande/uteslutna bildar då egna mindre partier eller rörelser, som ser varandra som fiender. Det är lite samma som man ser med organiserade ungdomsbrottsligheten, shottaz, dödspatrullen, ständiga lojalitetsbyten, interna stridigheter, maktövertaganden, uteslutningar osv osv. På så sätt är det ett ständigt skifte i landskapet i såna här stökiga miljöer, där många liknande rörelser och partier både avlöser varandra och även överlappar varandra i tid.

Ur dessa miljöer så uppstod BSS - “Bevara Sverige Svenskt” - 1979, genom desillusionerade och uteslutna personer från tidigare splittringar, som formade band med idealister ifrån andra håll. Ska man spåra vart BSS kom ur, alltså exakt vilka rester ifrån vilka interna rörelsekrig som kom ihop sig för att bilda just BSS .. det blir nästan som att forma ett enormt släktträd bakåt i tiden.

BSS blev en fristad för plockade idéer och personer från bland andra rester av Nordiska Rikspartiet, delar av Fria Moderata Studentförbundet, Studentföreningen Demokratisk Allians, Nysvenska rörelsen, och olika Heimat-inspirerade smågrupper och kulturföreningar med betoningar på etnisk och kulturell renhet. BSS budskap var detsamma som alltid: Sverige ska vara vitt, invandrare är ett hot, och "vi" är de enda som förstår faran, och alla som är emot oss är landsförrädare.

BSS klubbades i en tid då många andra etablerade liknande rörelser fanns, främst SNF Sveriges Nationella Förbund, FN Fria Nationalister som gått ihop med RFSS Riksförbundet för ett Svenskt Sverige osv osv. Det är svängdörr mellan alla rörelser, splittringar, maktövertagande, uteslutningar hit o dit hela tiden.

BSS egna ideologiska grogrund skilde sig därför inte mycket från andra samtida rörelser, som präglades av antikommunism, etnonationalism och motstånd mot liberal invandringspolitik. Men BSS moderniserade och omformulerade äldre rasistiska idéer i ett nytt "invandringskritiskt" språk som kunde nå bredare lager i samhället under 1980-talet.

Men BSS splittrades snabbt - som nästan alla dessa grupper gör, eftersom de består av personligheter som har svårt med samarbete och tillit. Därför att en intern falang inom BSS formade på eget bevåg en parlamentarisk underavdelning inom BSS som kallades NDP Nationaldemokratiska partiet, och bestod mestadels av skinnskallar. BSS besvärades av det, interna falangbildningen var igång direkt.

BSS såg en möjlighet i att få hjälp att rensa ut ’det oönskade’ genom att gå samman med Svenska Framstegspartiet - som i sig är resterna av tidigare Medborgerlig Samling osv. Tillsammans bildade dom två rörelserna Sverigepartiet.

Men även här blir det inre stridigheter. Trots att Framstegspartiet hade ställt krav på BSS, inför sammanslagningen, att BSS kontakter med utländska nazistiska partier skulle upphöra, så fortsatte folk inom BSS ändå med dessa kontakter. Och det i sin tur gav upphov till att det nyss bildade Sverigepartiet splittrades.

Den ursprungliga kärnan av Framstegspartiet kickade då ut delar av BSS och behöll namnet Sverigepartiet själva, medan den del av Framstegspartiet som uteslutits (till största delen BSS-are) tog sig nya namnet Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna klubbades 1988, och fortsatte i ungefär samma höger-extrema fotspår som sina samtida syster-organisationer och föregångare i både BSS m.fl.

Än idag är Sverigedemokraterna ett klassiskt höger-extremt parti med något lågmäld och akademiskt polerad framtoning, med ideliga interna stridigheter, stökiga personligheter där många har straffregister. Kopplingar till nazism och utländska liknande partier är kända, man har en auktoritär partiledning, man hatar på mörkhyade (fast man inte säger det rakt ut numera) och man t.o.m. tog ett styrelsebeslut om att skifta hatet mot Judar, till hat mot muslimer istället, under hösten 2009, delvis för man trodde hat mot muslimer skulle ge större mängd röster.

SDs partiledare, Åkesson, tog själv makten över SD genom politisk kupp och slängde ut dåvarande partiledningen. Han var även ledaren för Sverigedemokraternas ungdomsförbund SDU 1997 när en nazistisk elit-underavdelning bildades i hans egna ungdomsförbund, som kallades Svenska Motståndsrörelsen. Motståndsrörelsen skulle vara en elitgrupp med mycket höga antagningskrav och skulle fungera som militant förtrupp i det kommande nazistiska maktövertagandet av Sverige. Svenska Motståndsrörelsens rester finns numera ibland Nordiska Motståndsrörelsen.

SD ser sig inte som ett normalt parti, utan säger att man är annorlunda än alla andra partier, och de enda som vill Sverige väl. Sverige ska vara vitt, invandrare är ett hot, och "vi" är de enda som förstår faran, och alla som är emot oss är Landsförrädare - eller ”oikofoba” som Åkesson har slängt sig med. Retoriken är densamma som för 100 år sen.

Än idag har SD stora problem med interna strider, uteslutningar, stökigheter osv. Splittringar som vanligt, man uteslöt sitt hela egna ungdomsförbund SDU, som då formade ett eget parti: AFS. SD har även nära band till många kontroversiella grupperingar, som Counter-Jihad m.fl. och liknande partier/rörelser ute i Europa.

SDs retorik har polerats, men grunden är densamma: starka vi-och-dom-perspektiv, förakt för svaghet och ett löfte om att “återställa” ett Sverige som aldrig riktigt funnits - men som i deras ögon är värt att kämpa för, om det så kräver hat, hot och exkludering.

BSS och SD är de senaste iterationerna på en lång social tradition och politisk fålla, som kan spåras över 150 år tillbaka i tiden, och sett tämligen likadan ut oavsett tidpunkt. Det är inte politik i första hand. Det är psykologiska mönster, revansch-personligheter, maskerade som ideologi.
SD utmärker sig dock på 1 sätt: dom har lyckats undvika total splittring och hållit sig i riksdagen i hela 15 år. Det är nog rekord för såna här rörelser.

Blev fet textvägg, men det kanske kan förklara lite övergripande om vart SD och BSS kommer ur och är.

Varifrån BSS fick sina idéer ifrån? Ursprunget är Socialdemokraterna. Det var detta parti som införde skallmätning och annat. Hitler blev inspirerad av detta.

Sedan har man försökt gömma undan allt detta genom att peka finger på bland annat SD.

Anledningen till att folk är främlingsfientliga? Det är naturligt.

Leif Zeilon som var en av grundarna i BSS hade en bakgrund i det antikommunistiska Demokratisk Allians. Sven Davidsson, också han en viktig BSS:are, var innan aktiv i Nysvenska rörelsen. Så det var en brokig skara som bildade BSS. Invandringskritiken var ett bärande fundament för olika högergrupper/nationella då, när invandringen tog fart. Några årtionden tidigare var invandringsfrågan av förklarliga skäl inte lika central.

Synen på demokrati tycker jag var en viktig vattendelare. BSS och gamla SD var demokrater, punkt. Nordiska rikspartiet, deras föregångarna i Lindholmrörelsen, Sveriges nationella förbund, m.fl. var i varierande grad motståndare mot den parlamentariska demokratin. Därför blir också snacket om ”nazistiska rötter” väldigt dumt. Att en del f.d. fascister/”högerextrema” tog steget in i BSS och vidare till SD ser jag som en mognadsprocess, de såg att antidemokratiska idéer inte var nåt gångbart.

Partier och partipolitik --> Integration och invandring
/Moderator

Det är lite synd att diskussionen i den här tråden avstannade efter anti-SD kampanjarbetaren Robbinist mastodontinlägg.

Robbinists beskrivning av av invandringskritiker som "stökiga personer, [med] lite antisociala drag, tydlig ADHD, bristande impulskontroll och mobbartendenser osv." får ju var och en själv bedöma.

Liksom Robbinists smickrande påstående att personer till vänster "premierar inklusivitet, moral, etik, empati, solidaritet, måttfullhet, intellektualism, introspektion, individualism, självrannsakande, utveckling och förbättring av vad som är m.m."

Tyvärr är Robbinist inte enbart kolossalt biased - h*n är även helt otillförlitlig när det gäller faktauppgifter. Nedanstående är inte korrekt.


Jimmie Åkesson blev inte ledare för SD "genom politisk kupp". I en artikel i SvD igår om "de fyras gäng" beskrivs hur

"de fyra [kunde] driva en framgångsrik kampanj, som ledde till att valberedningen föreslog Jimmie Åkesson.

Ändå var det ingen jordskredsseger de firade där på puben i Norrköping. Debatten hade varit hätsk, det var två läger som stod mot varandra. Jimmie Åkesson fick stöd av 51 av 90 ombud, och vann alltså med bara sex rösters övervikt."

https://www.svd.se/a/wgj5rP/sd-s-de-fyras-gang-oeniga-om-vagen-framat-men-akesson-far-sluta-nar-han-sjalv-vill

Robbinists påstående, att Åkesson skulle ha varit "ledaren för Sverigedemokraternas ungdomsförbund SDU 1997" är vidare fel. Det är inte omstritt, att

Jimmy "Windeskog var ordförande i Sverigedemokratisk Ungdom 1996–2000."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jimmy_Windeskog


Och att Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) skulle ha startat som en underavdelning i Sverigedemokraternas ungdomsförbund (SDU) påstår f.ö. inte ens NMR själva. länk

Vad gör SD som är så himla nazistiskt att ni blir skitnödiga av att bara möta en SD-väljare?

Jag ser SD som ett mitten parti då dom vill vara kvar i eu, tycker krigsalliansen nato är något bra och de låter änn mer såkallade "flyktingar" välla in.

Vill man rösta på nazister finns det betydligt bättre alternativ i sverige.

SD är mesiga när det väl gäller att ha makt och att använda den makten.


Men annars är det häpnadsväckande att man har gjort som Vänstern har gjort, och anser det utvecklande och intellektuellt, och att t ex SD får skit på sig för att man ville ha ett svenskt Sverige och en politik som utgår från svenskar.

Varför skulle ens en svensk politiker arbeta för muslimer eller för en annan främmande grupp utan koppling till den själv? I praktiken handlar det om utrymme, levnadsrum och att kunna känna igen sig i människorna och i samhället.

På 50 år har Vänstern gjort landet närmast oigenkännligt, utan minsta tanke på arv, historia och respekt för våra förfäder. Det är en nedgång och förändring som saknar motstycke och skulle ses som ett brott överallt annars. Det är dessutom en extremt hätsk och hatisk ton angående det emot svenskarna genom hela omvandlingen, och att Mångkultur är ett annat tusenårigt rike som aldrig får förändras, när det i sådana fall vilar under samma villkor som allting annat politiskt; det måste bevisa sig och politik är resultat. Tiderna förändras även för "mångkulturen".

Häpnandsväckande inlägg, jag trodde inte att det fanns någon kvar som håller på de gamla fasonerna som du gör. Inlägget är ett eko av IOGT-NTOs retorik gällande missbrukarens psyko-sociala profil och i vilken kontrast den står till den helnyktre godtemplaren.

Nu är det iofs det gamla gardet som hänger här på FB, men jag hoppas att forumets zoomers tar del av detta inlägg som är en fantastisk summering på hur den andra sidan av invandringsdebatten har resonerat ända sen invandringen blev en betydande fråga. Den dryga moraliserande von oben-attityden, det narcissistika beteendet att reducera andra till rollfigurer och nidbilder, den opportunistiska inställsamheten mot den ofelbara överheten, förnekandet att politik är nollsummespel, den självgoda synen på sig själv och förträffligheten hos sin egen upplevda verklighet...

Du får gärna ange vilken literatur du hämtar beskrivningen av Sverigedemokraternas historia ifrån, du verkar ha läst ett par böcker iaf. Du har skrivit ett fantastiskt inlägg och jag tackar för detta bidrag i tråden.

Kul att det uppmärksammas, på sitt sätt, även om säkert inte alla tycker lika.

Hm, dryga moraliserande von Oben attityden? Du kan ha en poäng som jag inte tänkte på. Å andra sidan brydde jag mig inte så mycket. Har man sett samma sak i alla tider, och sett alla som går på samma mönster jämnt, så blir man ganska blasé, och då skriver man kanske därefter. Det är inte meningen att vara självgod eller översittande. Och ofelbar är jag definitivt inte.

Det blev nog mest så i sinnesstämningen när man skrev det. Har skrivit samma saker i hur många utformningar som helst i .. ja gud, vet inte hur många år här på Flashback och andra ställen. Jag är väl inte direkt någon höger-extremist i alla fall, det torde väl stå klart Men gamla fasoner är inte vad jag beskrev. Den här högst talande för sig själv än idag, och kommer så vara.

Även Nordiska Motståndsrörelsen, Det Fria Sverige, Nordisk Styrka och Folkets Demonstration m.fl. erkänner ju SD som en del av deras intressesfär – även om dom tycker SD är ’lättmjölks-patrioter’. SD själva säger ”Nänänä, vi är något heeeeelt annat än dom där. Finns inga likheter alls”, fastän det inte finns många övergripande skillnader i åsiktsspektrat.

Å andra sidan är det lite av en hisnande åktur, att få vara med- och uppleva om en del av samma process som formade nazityskland för 100 år sen. Kanske låter konstigt att säga, men det är nästan så man vill folk ska få upp ögonen för det, så dom inte missar åkturen. Det är definitivt inte alla generationer som kommer få uppleva det live i sitt egna samhälle.

Jag läser en del, men inte organiserat. Ingen historie-nörd eller så. Jag kan ha lite fel nånstans här och var med, om jag har otur. Man läser det som intresserar en när man känner intresse. Man samlar på sig genom åren, deltar i diskussioner, följer mediaflödet, och av nån anledning så verkar jag ha ett tydligt bättre långtids detaljminne än genomsnittet folk. Ingen aning om varför. Men man var dessutom med i upplevelsen ända sen SD började stiga i opinionen, och har följt varje trappsteg dom tagit live så att säga.

Åkessons egna bok Satis Polito kan man kanske föreslå. Den visar väldigt tydligt vem- och hur han är, och hans målsättningsbilder med sig själv i livet och med politiken. Det finns dessutom flertalet enormt begåvade politiska journalister och granskare som har gjort ett gediget jobb med att följa SD, gjort böcker om hela episoder, Geller Tamas t.ex.
SDs egna Vitbok vet jag inget om, men jag misstänker den är strävare mot ändtarmsöppningen än Serlas toalettpapper i alla fall.

Ska även tillägga att det var höger-extremism överlag jag beskrev, och hur BSS och SD både var- och än idag är den senaste iterationen av denna mer än sekel-långa traditionen och politiska fållan. Det är liksom grupperingar för stökiga konspiratoriska personligheter, inte helt olika Motorcykelklubbar, Huligan-grupperingar m.m. Hells Angels ser inte sig själv som kriminella eller utböles heller. Det gör inte SD heller, inte så konkret.

Vad folk sen tycker om invandring i sig, utlänningar i sig, religioner i sig osv, det uttalade jag mig absolut inte om. Finns gott om sund granskande kritik mot rådande invandringslagstiftning m.m. från övriga partier och andra statstjänstemän och kontor. Men från SD proklameras det ständigt nidbilden att alla andra åsikter än SDs är "fångade i the Matrix" och SD är dom enda som svalt det röda pillret och 'ser sanningen'. Det är en avgörande och stor skillnad mellan SD och normala politiska partier, oavsett vilket land man tittar i.