Det finns en vanligt fenomen som jag påmindes om när jag på YouTube fick en rekommendation om en video av en pastor i Tierp.
I denna video pratar denne pastor om Katolska kyrkan och hennes dogmer, som han sågar en efter en.
Det här är inget nytt eller ovanligt. Åtskilliga frikyrkopastorer, förkunnar och andra frimicklare ägnar sig åt detta.
De pratar om bl.a. "Mariakulten", "helgonkulten", Traditionen, "Nattvarden", Kyrkans hierarki och påveämbetet utan att de kan eller begriper någonting. Och de får applåder och uppmuntrande kommentarer av likasinnade (så är det ju i alla ekokammare).
Lösryckta bibelcitat ska bevisa att den apostoliska Katolska kyrkan har fel om allt.
De exponerar sin okunskap helt öppet, Tierpspastorn erkänner till och med att han saknar kunskap om mycket (det är ju hederligt och transparens, men varför då ens göra videon?).
Tittarna får höra dumheter som att "det är 50/50 mellan Skriften och Traditionen" och rena lögner som att katoliker "tillber" Maria och helgonen. Störst problem har dessa bönhusförkunnare med dogmen om Påvens ofelbarhet, som de har fått helt om bakfoten. De verkar på allvar tro att Kyrkan lär att Påven är ofelbar i allt han säger och gör, men även en lågintelligent människa kan lätt surfa in på Wikipedia och läsa vad dogmen egentligen handlar om.
Frågan är varför dessa pastorer och förkunnare är så fixerade vid och hatiska mot Katolska kyrkan? Varför ägnar de tid till att spela in videor och skriva blogginlägg om hur mycket fel Katolska kyrkan har när de kan lägga samma tid och energi på att går ut och evangelisera eller ta hand om sina bönhusmedlemmar?
Handlar det om mindervärdeskomplex eller trauman i barndomen? Är de avundsjuka på att Katolska kyrkan har 1,4 miljarder medlemmar och växer så att det knakar medan de själva får vara nöjda med att locka 20 personer på söndagar? Handlar det om att få bekräftelse och uppskattning av likasinnade? Är det ett tvångsbeteende?
För de kam väl inte på allvar tro att de övertygar någon som inte redan är en del av frimickleriet med detta grundlösa dravel?
I denna video pratar denne pastor om Katolska kyrkan och hennes dogmer, som han sågar en efter en.
Det här är inget nytt eller ovanligt. Åtskilliga frikyrkopastorer, förkunnar och andra frimicklare ägnar sig åt detta.
De pratar om bl.a. "Mariakulten", "helgonkulten", Traditionen, "Nattvarden", Kyrkans hierarki och påveämbetet utan att de kan eller begriper någonting. Och de får applåder och uppmuntrande kommentarer av likasinnade (så är det ju i alla ekokammare).
Lösryckta bibelcitat ska bevisa att den apostoliska Katolska kyrkan har fel om allt.
De exponerar sin okunskap helt öppet, Tierpspastorn erkänner till och med att han saknar kunskap om mycket (det är ju hederligt och transparens, men varför då ens göra videon?).
Tittarna får höra dumheter som att "det är 50/50 mellan Skriften och Traditionen" och rena lögner som att katoliker "tillber" Maria och helgonen. Störst problem har dessa bönhusförkunnare med dogmen om Påvens ofelbarhet, som de har fått helt om bakfoten. De verkar på allvar tro att Kyrkan lär att Påven är ofelbar i allt han säger och gör, men även en lågintelligent människa kan lätt surfa in på Wikipedia och läsa vad dogmen egentligen handlar om.
Frågan är varför dessa pastorer och förkunnare är så fixerade vid och hatiska mot Katolska kyrkan? Varför ägnar de tid till att spela in videor och skriva blogginlägg om hur mycket fel Katolska kyrkan har när de kan lägga samma tid och energi på att går ut och evangelisera eller ta hand om sina bönhusmedlemmar?
Handlar det om mindervärdeskomplex eller trauman i barndomen? Är de avundsjuka på att Katolska kyrkan har 1,4 miljarder medlemmar och växer så att det knakar medan de själva får vara nöjda med att locka 20 personer på söndagar? Handlar det om att få bekräftelse och uppskattning av likasinnade? Är det ett tvångsbeteende?
För de kam väl inte på allvar tro att de övertygar någon som inte redan är en del av frimickleriet med detta grundlösa dravel?