Jurister som bedrar

Efter Rive och andra affärer kom UG med denna granskning i veckan: https://www.svtplay.se/video/8My6LpJ...n-som-forsvann . Man undrar hur dömda brottslingar, läkare o.s.v. kommer undan med att fortsätta att driva företag i förtroendepositioner och i detta fall till och med bli tilldelad uppdrag inom bouppdelning av svenska rättssystemet. Vad är det Sverige behöver i lagstiftning för att skydda oss bättre mot dessa ulvar i fårakläder?

Bara för att du blivit dömd för något betyder inte att du inte mer skall få förnyat förtroende. Någongång är brottet sonat och du är fri.

Det är inte alltid nya lagar som behövs – utan att de som är satta att upprätthålla dem faktiskt gör det. Problemet är ju snarare att vi har ett rättssystem där tjänstemannaansvar är närmast obefintligt, och där lojaliteten med det egna skrået ofta verkar väga tyngre än lojaliteten mot lagen eller allmänheten.

Så länge jurister, domare och andra i förtroendeposition kan begå fel, brott eller direkta övertramp utan att riskera något annat än ett snällt samtal från kollegor – då kommer vi fortsätta få se sådana här fall. Det är inte en juridisk brist. Det är en moralisk och institutionell förtroendekris.

Det är ju rätt talande att Högsta domstolen måste börja agera som vuxna i rummet – knäpper hovrätten på näsan när de dömer ungdomar som vuxna, och höjer snatterigränsen med riksåklagarens välsignelse. Man börjar undra om det är en juridisk revolution på gång eller om juristkåren bara kollektivt slutat läsa lagen. Det är inte lagstiftning vi saknar – det är tjänstemannaheder och ryggrad.