Självinsikt, bra eller dåligt?

Hmm.. en tanke slog mig

Om det bara är vi människor som har något slags självmedvetande eller självinsikt (är det så?).. Är detta då bra eller dåligt tror ni? Det hade ju varit mycket skönare att bara go with the flow och lita på sina instinkter som djuren verkar göra..

Jag tror att människorna analyserar för mycket.. tänker för mycket.. Fick denna tanke då jag kikade lite i Paranormala fenomen, ockultism & ufologi-forumet.. Där folk berättade om att de kunnat känna vad som händer runt omkring fast de haft slutna ögon osv osv.. Sen har man ju även hört talas om elefanter och fåglar (tror jag det var) som flydde innåt land strax innan tsunamikatastrofen i asien..

Tror ni att vårat självmedvetande har tagit död på våra eventuella sådana egenskaper?

Är det någon annan, känd eller okänd, som har haft liknande tankar?

Det viktigaste som följer med självmedvetandet är förmågan att planera framåt i tiden. Och mig veterligt finns det ingen djurart som gör en sådan planering, utan det som ser ut som planering har alltid visat sig vara ett utslag av nedärvda instinkter.

Och visst är det bra att vi har självmedvetande. Då kan vi alltså planera framåt. Grottmänniskan kunde föreställa sig att han skulle kunna möta farliga rovdjur, och därför tog han med sig en stenyxa att försvara sig med, när han skulle promenerara en runda utanför grottan.

G.

Tänker på det här ibland:

Bättre att vara en otillfredställd sokrates än en tillfredställd gris.

Inte är det så? Visst måste det vara bättre att ligga och böka i sina egna fekalier och äta, grymta och bajsa när man känner för det istället för att gå och grubbla över existeniella problem.

Har jag fel?

Det hade varit jävligt gött Jag är så trött på alla måsten hit och dit.. Ge mig ett gevär, en kniv, en presenning och en tändsticksask och släpp av mig mitt inne i den djupaste skogen så skall jag fånga min egen mat, bajsa i gropar och sitta i träden och vråla som en tarzan.

Fast jag är rädd att man ändå hade oroat sig lite.. Typ: "Tänk om någon kommer och ser mig nu..".. Jävla förmågor..

Jag undrar om en fågel någonsin har trampat i en spya och tänkt "oh noes, hoppas ingen såg mig nu.. Då kommer dom kvittra elakt åt mig"

I DO NOT FINK SO

Fel eller inte - bra eller dåligt, är oftast upp till den enskilde betraktaren, finns bara ett litet fåtal regler där man kan hitta någon form av (lokal/universiell) samstämmighet. En egenskap som förefaller skilja djuret människa från ett antal andra djurarter är dock att många (inte alla) av arten människa har förmågan till självinsikt.

Förmågan till självinsikt är långt ifrån "universiell" men ändå intressent. Själva förmågan är dock relativt ointressent, d.v.s. om du har det eller ej spelar liten roll. Har du det inte så vet du sannolikt inte om att det finns. Vad som fångar mitt intresse är då människor med självinsikt aktivt väljer att strunta i densamma.

Jag kan inte undgå att koppla till H. Hesses bok Siddartha, där han beskriver "barnen". Min tolkning är att det finns en stor mängd människor som aldrig skapat/upptäckt/fått möjlighet/blivit lärda att de besitter en ofantligt större förmåga att betrakta sin omgivning och göra val än vad de själva är medvetna om. Det kommer alltid finnas "barn" samtidigt som det finns människor som är "mer än barn".

Det som i mina ögon är mer intressent än att som "barnen" "böka i sina egna fekalier och äta, grymta och bajsa" är de som (kanske) med viss aversion mot sitt eget handlande ändå väljer att så göra.

Kanske är du den enda som är medveten, och allt finns inne i ditt medvetande, som i en dröm.


Allting är medvetet till en viss del, men djur är mindre medvetna än människor. Vi är dock inte helt medvetna om oss själva heller, och vi går också mycket efter våra instinkter.


Eftersom vi började identifiera oss själva (medvetandet) med kroppen har vi förlorat kontakten med det vi är egentligen: det universella medvetandet ('flow')


Nej, men när vi blir mer medvetna kommer vi utveckla såna egenskaper.

Kan vara så att du har rätt.. man ska nog inte tänka för mycket förutom på det som är absolut nu.. då kan man uppleva saker man aldrig upplevt innan