Verksam jurist | intresserad av kvantitativt arbete | Nek eller statistik?

Hej,

Jag är examinerad jurist sedan ca 5 år och har jobbat privat inom IT- & immaterialrätt (upphovsrätt, patent, mönsterskydd etc) senaste 3 åren.

Jag valde juristprogrammet för att jag var/är mycket samhällsintresserad, och det blev juridik före ekonomi eftersom jag som väldigt ung hade en skrev syn på ekonomer och vad ekonomer kan jobba med, samt ansåg mig vara långt sämre på matematik än vad jag var på läsa/skriva/annat.

Under juristprogrammet väcktes dock ett intresse för mer kvantitativa-samhällsvetenskapliga fällt, och jag läste parallellt med juridiken en termin nek och en statistik. Det var kul och intressant, och det visade sig (som för så många andra) att matten gick bättre när jag var intresserad, men jag kände inte för att hoppa av JP. Med åren är samhällsintresset ännu större, men jag har verkligen börjat tröttnat på juridik och mer och mer börjat intressera mig för kvantitativt arbete. Jag är nästan övertygad om att jag skulle finna det väldigt givande att jobba med. Intresset har väckts när jag har jobbat med juridiken och insett att jag ofta börjar sväva iväg i mer ekonomiska/kvantitativa funderingar. De få gånger jag sitter å får pilla i Excel har blivit roligare än övrigt arbete (kanske är det bara variationen?).

Därför funderar jag på att skola om mig. Helst vill jag dock behöva lägga ned så lite tid som möjigt på omskolningen. Min fråga till er är om ni föreslår statistik eller nationalekonomi (eller ngt annat, kanske inte ens alls skola om sig?

1. För både gäller att jag saknar 60 hp (1 års studier) för en kandidat.
2. Vad gäller nek har jag dock möjlighet att hoppa på ett masterprogram med endast ytterligare 30 hp nek (UU/SU), eller utan vidare studier (HHS). Vad gäller sistnämnda är jag dock osäker på om det finns en reell möjlighet att komma in oavsett hur bra GMAT jag skriver, eftersom jag egentligen bara har 1 termin ekonomi (minimikravet) och resten blir juridik/statistik.

Jag räknar med att åtminstone någon kommer komma in och poängtera det ekonomiska snedsteget det här kommer innebära för min livsinkomst. Så länge jag ganska snabbt 1-2 år kan komma upp på 45k i dagens penningvärde är jag nöjd. Det är ett påtagligt fall från idag så klart, men bytet är värt det om jobbet blir roligare.

Tacksam för alla svar!

Jag förstår inte frågan alls. Det finns inget sådant samband mellan utbildning och vad man jobbar med. Jurister kan likaväl som ekonomer söka tjänster med visst sifferfokus.

Om du är öppen för att lämna den rena juridiken och jobba i andra roller där juridikutbildning är bara en av flera tänkbara bakgrunder så kan du få det du vill utan att läsa några extra kurser.

Tack för svar.

Jag kanske var otydlig: Jag skulle gärna prova på en karriär med mycket stort sifferfokus. När jag tittar på sådana annonser verkar det som att de ofta förutsätter en bakgrund inom något kvantitativt såsom nationalekonomi eller statistik. Det jag kan också tycka är ett rimligt krav. När jag tänker på hur lite jag kan om statistisk inferens och prediktion så har jag svårt att se att jag skulle klara av ett sånt jobb.

Statistik måste rimligen vara rätt grej i så fall. Det handlar ju om själva hantverket kring siffror. NEK är ett tillämpningsområde men det finns ju andra inom t.ex. biologi, fysik eller vilket forskningsfält som helst.
Det är inte otänkbart att man kan kombinera statistik och juridik. Kopplat till AI borde det bli enklare än idag. En AI-assistent skulle kunna analysera domar och skapa ett kvantitativt material som inte finns idag.

I den verksamhet jag jobbar i (stor myndighet) har vi statistiker som hanterar olika databaser och dataproduktion. Sedan finns det en rad andra personer som jobbar med stora datamängder mer operativt. Sannolikt handlar det om områdena medicin och NEK i första hand men även annat kan förekomma.

Att jobba med ”datahantering som hantverk” är sannolikt en enklare roll att få än jobb med operativ inriktning. Som statistiker kommer du in i produktionen av data mer direkt. Som operativ person är många roller inriktade mer på bearbetning och analys. Det innebär i sin tur att det kan krävas flera hundår innan du kommer till roller med verkligt spännande innehåll. De operativa rollerna uppfattas ofta som mer attraktiva än de tekniska rollerna. Just när man ska omskola sig och kommer ut i ett yrke som något äldre kan det vara en fördel om ribban är satt något lägre, exempelvis för att det är ett bristyrke eller inte är det som alla vill ha. Att vara över 30 och konkurrera med toppstudenter som är bo 23-24 år är inte tacksamt.

Du kan bli ekonomikonsult. De hyrs in, främst av affärsjurister, för att bidra med mikroekonomisk och ekonometrisk analys och kompetens i tvister som rör konkurrens och ekobrott. Exempel på projekt man jobbar med kan vara:

a) Analysera hur ett företags möjlighet att diktera priser påverkas av att de köper upp en konkurrent
b) Beräkna hur stor andel av det olagliga priset en kartels kunder har lastat över på deras egna kunder, vilket påverkar hur stor kompensation från kartelisterna de har rätt till
c) Beräkna värdet på en ide i upphovsrättstvister

Konsultfirmor rekryterar främst utifrån kandidaternas nationalekonomiska kompetens, men erfarenhet av affärsrätt och framförallt av att arbeta med jurister är värdefullt.

I Stockholm kan du kolla upp RBB Economics och Copenhagen Economics. Du har fler alternativ om du kan tänka dig att flytta till Bryssel eller London. Ledande firmor är exempelvis Cornerstone Research, NERA och Analysis Group.

Då tycks nek vara vägen framåt då. Jag gissar att det krävs en master?