Citat:
Ursprungligen postat av
Frogster1
Hej Flashback, första gången jag skriver ett inlägg här. Känns på något sätt konstigt och inte alls som mig egentligen men men.
Vart börjar man?
Pluggar 3e året på gymnasiet på linjen Samhällsprogrammet här i Stockholm (jag är 18 år), snittar väll B i alla ämnen men är överlag jävligt skoltrött och pallar nog inte med plugget mera.
Tänkte att det kunde vara smart att söka in till lumpen för att få ett hårt år i skogen utav mängder utav upplevelser och utmaningar. Sökte in till 2 tjänster som verkade helt okej. Blir nekad båda och nu satt som kock vilket inte alls passar mig och var inte alls planen, jag tror jag hade passat mycket bättre ute i skogen och i "strid". Så de känns ju lite halv bra att man kastat 10 månader av sitt liv på det.
Fick sparande utav mina föräldrar på 300k, crypto och andra dåliga investeringar har käkat upp 200k så sitter på 100k kvar och funderar på vad fan man ska göra.
Har inte heller haft några jobb så har inga arbetslivserfarenheter att komma med tillskillnad från mina vänner som har hur fina CV:n som helst. Mitt är nog helt blankt.
Om jag ska vara ärlig mår jag riktigt dåligt och funderar ofta på att avsluta det. Skoltrött, fipplatbort 200k, inget att komma med gällande arbete, fast 10 månader i ett kök framöver. Det känns riktigt pissigt just nu.
(Kanske bryter mot massor utav regler genom dehär inlägget vad vet jag, ta bort de isåfall)
Tänk så här när det gäller lumpen istället: Bli den bästa jävla trosskock du överhuvudtaget kan bli. Ta din uppgift på största allvar och gå in för den med själ och hjärta. Utan mat stannar en armé och du är en viktig kugge i en organisation som behövs, och du kommer att vara ansvarig för något som är en viktig del av alla soldaters vardag: maten. Och det fina med militärtjänstgöring är att oavsett vilken uppgift man än har så går det att få ett fint slutbetyg eftersom dina befäl bedömer din insats utefter vad du tillfört gruppen och organisationen. Engagemang, viljan att lära och en "inga problem"-attityd kommer man väldigt långt med och är något som både dina befäl och dina tjänstgöringskamrater kommer att uppskatta.
Upp med hakan!
