Hur kan man tala om bevis?

Mer produktivt kanske vore att istället fråga dig själv (eller din läkare) hur det kommer sig att du blir så fasligt upprörd över att det finns vuxna personer som inte tror på jultomten och som till skillnad från dig vet att "det sant för att jag säger det" inte är ett direkt övertygande argument för något alls?

Jag är immune mot ateism, raderat ut den mentala sjukdomen med mina egna ord.

Dina religiösa prepositioner gör nog att du har rätt så mycket otur när du tänker.

Problemet med din mord-analog är att du förutsätter att ett "brott" faktiskt har skett. Alltså att något övernaturligt gudligt faktiskt har inträffat.

I en riktig mordutredning börjar man inte med att peka ut en misstänkt! Utan man börjar med ett lik, en brottsplats, fysiska spår av något som visar att ett brott faktiskt har begåtts.

Men i din religiösa motsvarighet finns ju inget lik, inga spår, inga vittnen utan bara sagor från analfabetiska arabiska get-bönder på bronsåldern.

Så innan du alltså börjar prata om ”indikationer” på vem som är skyldig, så måste du först visa att något övernaturligt alls ens har hänt. Och det kan du ju inte!

Just nu är det enda du säger: ”Jag vet vem som mördaren, fast det finns inga som helst bevis för att någon ens är dött.” Bra där GW! Ser fram emot att läsa din nästa kriminalroman .. .

Du lyckas alltså ännu en gång att svara på en ja/nej-fråga med bibelverser som säger två helt olika saker utan att själv ta ställning eftersom du är för feg.

Först säger du att Jesus inte är god, för bara Gud är god. Sen säger du att han är ett med Fadern utan att förklara vad det betyder.

Så jag jag ställer frågan en sista gång rakt och tydligt så att alla i tråden tydligt kan se du inte klarar av att argumentera för din impotenta, meningslösa nonsens-tro på ett rakt och ärligt sätt.

För sista gången alltså? Är det din personliga övertygelse att Jesus är Gud och alltså fullt ut gudomlig? Eller ser du honom som en mänsklig profet som talar Guds ord?

Och StarWars är en dokumentärfilm .. ha ha.

Så du menar att bibeln som redan på första sidan klantar till det hela så katastrofalt genom att hävda att jorden skapas innan solen och stjärnorna (1 Mos 1:1,16–19). Att växter och fotosyntes skapades innan solen (1 Mos 1:11–13). Att "ljus" finns innan stjärnor existerade (1 Mos 1:3–5)? Vad exakt är det för ljus? Metafysiskt nattljus från guds kylskåp eller?

Att boken som alltså påstår att Jorden är platt och har fyra hörn. Jes 11:12, Upp 7:1, Job 38:14.
Att stjärnor faller ner till jorden (Matt 24:29, Upp 6:13)
Att solen stannar på himlen i ett helt dygn (Jos 10:12–13)
Att det finns flytande vatten ovanför atmosfären himlen som hållna tillbaka av ett valv (1 Mos 1:6–7, Job 37:18)
Att insekter har fyra ben fyra ben (3 Mos 11:20–23
Att harar idisslar som kor gör (3 Mos 11:6)
Att senapsfröet är det minsta fröet på jorden (Matt 13:31–32)
Att man kunde bota sjukdomar genom att driva ut demoner (Matt 17:14–18) istället för, ja du vet, medicin.

Är det alltså den boken du menar är "full av astronomi vetenskap och relaterat".

Om du hör röster inne ditt huvud som du tror är verkliga på riktigt, så föreslår jag att du kontaktar en läkare och undviker att vistas ute bland folk. Det finns bra och effektiva behandlingar idag som hjälp till att komma till tillrätta med den typen av problem.

Nä du har rätt att det har inte skett ett mord men analogin med indikationer går i alla fall att tillämpa för att förstå vad jag är ute efter.

Det finns ett universum som är organiserat på ett synnerligen välfungerande vis. Solen producerar energi i miljarder år. Jorden snurrar runt solen utan att vare sig ramla in i solen eller sväva bort från den. Inte en dag av miljarder år kan jorden t.ex. bli 500 grader varm för då skulle livet ha dött ut.

En synnerligen viktig aspekt av universums organisation är sådana naturlagar så att möjligheten till att liv ska uppstå ska finnas och frågan om liv kan uppstå av sig själv spontant.

Frågan är då om något sådant som universum vi lever i kan uppstå av sig själv eller om det är någon högre stående makt som har planerat det. Frågan är svår att svara på för vi har bara ett exempel att titta på nämligen verkligheten som vi själva bor i.

Om du frågar mig så är det universum vi lever i för bra för att ha tillkommit av slumpen. En högre makt har definierat sådana naturlagar som gör liv möjligt för att sedan kunna studera hur dens skapelse utvecklas. Möjligtvis också påverka utvecklingen i en eller annan riktning.

Tack för att du nu lämnar din kassa mordanalogin. Som du märkte så höll den inte särskilt långt.

Så nu hoppar vi alltså från "mord med indicier" till att universum är ”för bra” för att ha uppstått utan en osynlig intelligens? Men det du säger nu är inte ett argument utan det är ju bara ett impulsivt intryck. Som att titta på en regnbåge och tänka: ”åååh, enhörningar måste finnas på riktigt!”

Du tycker att världen är för fin för att vara slump och därför, menar du, måste det finnas en plan? Men det där är ju inte logik, utan bara fantasifull poesi.

Låt mig förklara varför. Du säger att vi ”bara har ett exempel att titta på” och det stämmer. Men det är just därför som vi inte heller kan dra några statistiska slutsatser alls om hur sannolikt det är att ett livskapabelt universum uppstår.

Det du kallar ”för osannolikt för att vara en slump” är alltså bara du som kill-gissar helt utan några som helst referensramar.

Så det enda du gör är det klassiska logiska tankefelet som redan de gamla grekerna kände väldigt väl till: argumentum ad ignorantiam – alltså ”argument från okunskap”. Det bygger på tanken att om något inte har bevisats falskt, så måste det vara sant (eller tvärtom).

Med andra ord. Det enda du faktiskt säger här är: ”Eftersom jag inte exakt förstår hur universum uppstod, så måste det finnas någon som planerat det.”

Men okunskap är inte evidens, och definitivt inte en indikation på övernaturlighet.

Så nu är vi är tillbaka på ruta ett igen. Du har fortfarande inte visat att något som helst övernaturligt ens har inträffat. Det enda du visat är att du själv tycker att verkligheten är imponerande. Det gör jag också, men jag gör som sagt inte det logiska misstaget att förväxla förundran med bevis.

Skulle du kalla universum perfekt?

Det är tvärtom kunskap om universums komplexitet och inte okunskap som får människor att dra slutsatsen att det troligtvis är planerat.

Nä jag har inga "bevis" att visa för dig om inte indikationer är bevis. Skulle inte diverse filosofer "killgissa" vad som kan vara bakom nästa kulle så skulle vi inte kommit ut ur grottstadiet.

För övrigt så frånvaron av kunskap "bevis" vad som finns bakom nästa kulle som man inte har varit bakom innebär att man behöver spekulera vad som kan finnas där. Drar man slutsatsen att ingenting finns där så är man inte vidare förståndig.

För att tala om perfektion så måste man ha något att jämföra med. Nä perfekt är jag inte benägen att kalla det.

Hur kan du hävda att universum lär ha en skapare om det inte finns något att jämföra med då heller?