Nekad offentlig försvarare/narkotikabrott normalgrad

Jag står misstänkt för narkotikabrott. När jag räknat efter tabell så uppfyller mängd narkotika respektive flera narkotikabrott av normalgrad.

Jag blev nekad offentlig försvarare med motivering att jag inte uppföljde någon utav de kriterier som krävs. Däribland påföljd.

Uppfattar jag rätt att jag inte riskerar fängelse?

Du måste väl veta vilket brott du står åtalad för? Har du fått del av åtalet?

Hur mycket narkotika gäller det?

Narkotikabrott normalgrad. När jag beräknar efter tabell så uppfyller innehavet flera narkotikabrott normalgrad. Men åtalet är just normalgrad. Endast eget bruk.

En tabell är vägledande, inte avgörande.

Vad yrkar åklagaren på för straff?

Inte hört något om det. Blev nekad försvarare med hänvisning till bland annat påföljd. Rättegången har inte varit.

Okej.

Om du är förstagångsförbrytare eller i övrigt är att anse som ung lagöverträdare, finns det i regel utrymme att välja en annan påföljd än fängelse. Har du varit i kontakt med Kriminalvården eller Frivården? Deras yttrande - särskilt i form av bedömning om villkorlig dom och eventuell övervakning - väger normalt sett tungt vid domstolens påföljdsval.

Om ingen kontakt tagits med dessa aktörer kan det indikera att fängelse inte är aktuellt som påföljd. Däremot är det inte uteslutet att du riskerar ett relativt högt bötesstraff. Iknowafewthings (om denne tittar in i tråden) brukar ha god översikt över praxis på området.

Jag förstår för övrigt att du kanske inte vill ange exakt mängd med risk att få din identitet kopplad till ditt konto. Men kan du ge en fingervisning hade det varit till hjälp.

Du bör även överväga, om du nekas försvarare, att antingen förneka gärningen och vitsorda ringa narkotikabrott - alternativt erkänna brottet, men hävda att det ska bedömas som ringa. Det är upp till dig hur du vill göra.

Jag vill också vara tydlig med att straffrätt och processrätt, särskilt bestämmelserna i 19-34 kap. rättegångsbalken, inte hör till mina starkare områden. Jag formulerar därför mest frågor i syfte att andra ska kunna komplettera, nyansera eller rätta mig där så behövs.

Tack för svar! jag har inte varit i kontakt med kriminal/frivård. Jag vet inte om jag räknas som förstagångsförbrytare? Har ett snatteri bakom mig men det var 20 år sedan. Jag är mellan 40-50 nu. Ryckte upp mig efter åtalet för snatteri och levt lagenligt förutom detta då.

De hittade så pass att de var flera sidor med analyser av olika preparat. Ganska mycket av vardera. Det som jag tillkännagivit har funnits i min ägo sedan närmare 20 år tillbaka.

Ett snatteri som ligger så långt tillbaka i tiden - och som är preskriberat flera gånger om - kommer inte att påverka påföljdsbedömningen. Du kommer i praktiken att betraktas som förstagångsförbrytare, vilket i sig talar för en mildare påföljd än fängelse, särskilt om brottet inte bedöms som grovt.

Med andra ord: du har ett rent register i rättens ögon. Det spelar i sammanhanget större roll hur du levt sedan dess - och där talar allt du nämner till din fördel.
Slutligen, eftersom det är otvistigt att det är fråga om eget bruk så är det ej att betrakta som artbrott.

Så som svar på din inledande fråga, vilken jag råkat ducka pga sidospår, så bedömer jag att du inte är i behov av ett ombud.
Men du kan försöka peka på (skicka till rätten igen) att bevisläget kräver sakkunskap i den juridiska processen. It's a longshot, men inte omöjligt. Ha dock i åtanke att om du fälls och har tillräckligt god inkomst så kan du komma att behöva betala kostnaderna själv.

Berätta vad det rör sig om för preparat och vilka mängder, så kanske du kan få bättre vägledning.

En sak som är lite skrämmande – och som många inte tänker på – är att du själv har behövt räkna efter i tabeller för att förstå vilken grad av narkotikabrott det rör sig om. Det antyder att du inte fått något klart besked från polis eller åklagare om hur de rubricerar gärningen, förutom det som kommunicerats i samband med beslutet om försvarare.

Och det är i sig ett stort problem.

För det som kommuniceras till rätten i ett tidigt skede, till exempel i samband med beslut om offentlig försvarare, kan vara något helt annat än det som senare förs fram i en stämningsansökan eller vid huvudförhandlingen.

Det är alltså fullt möjligt att rätten säger “nej, du får ingen försvarare – det här verkar landa på böter”, men att du i ett senare skede ändå står där med ett åtal som rör normalgradsbrott med fängelse i straffskalan, och där det plötsligt blivit “komplicerat”.

Det är ett tydligt exempel på varför det här systemet inte alltid fungerar så rättssäkert som det borde.

Vill du ha lite kontroll över läget, och någon sorts skyddsnät inför rättegången, kan det alltså vara klokt att:
• begära ut förundersökningsprotokollet så snart det är klart,
• skriva till utredare eller åklagare och be om ett tydligt besked om vilken påföljd de ser som mest trolig,
• och spara allt du får – eller inte får – i en egen dokumentation.

Ingen ska behöva gissa sig till om de riskerar fängelse eller inte.

Tack för svar! Skrev till utredaren strax efter din rekommendation. Utan resultat hittills.

Alltså, KlasLund lyfter för all del några giltiga systeminvändningar - men det kan vara klokt att stanna upp och fråga sig: behöver du verkligen en offentlig försvarare?

Har du en någorlunda stabil inkomst kommer du nämligen att få stå för notan själv. Och det kan bli dyrt. En försvarare fakturerar inte sällan mellan 5 000 och 20 000 kr, beroende på hur kreativ vederbörande är med sin tidsredovisning. I värsta fall får du en skrupelfri advokat som i princip drar summan ur hatten och sedan skickar den till domstolen för godkännande.

Du har givetvis rätt att särskilt överklaga arvodet särskilt till hovrätten, men det är sällan en väg som lönar sig i praktiken - särskilt inte när själva huvudfrågan rör ett artbrottslöst mängdmål utan fängelserisk. Så fundera ett varv till innan du ansöker om advokathjälp för att förneka ett innehav för eget bruk som du med tanke på bevisläget mot dig.