Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
God morgon,
För den som är berörd av ämnet kan jag meddela att det finns ett liv efteråt. Det tog mig mer än en halvt år att komma på fötter efter en av dom mest traumatiska relationer jag någonsin varit med om. Men jag kom på fötter, förmodligen med förändrade perspektiv, men likaväl. Jag har träffat en underbar tjej och är så tacksam för det.
Yakshimash.
För den som är berörd av ämnet kan jag meddela att det finns ett liv efteråt. Det tog mig mer än en halvt år att komma på fötter efter en av dom mest traumatiska relationer jag någonsin varit med om. Men jag kom på fötter, förmodligen med förändrade perspektiv, men likaväl. Jag har träffat en underbar tjej och är så tacksam för det.
Yakshimash.
Vad trevligt. Thumbs up.
/nytt ämne
Handling talar starkare än ord
. Någon som varit konsekvent över flera års tid är betydligt mer trustwhorty än någon som bara skriver. Vissa diagnoser finns det dock inte hjälp för, andra diagnoser inom klustret.
Jag har tyvärr erfarenhet av dessa kvinnor. Träffade en för ca 12 år sedan och det blev en berg och dalbana som nästan kostade mig viljan att existera. Trådskaparen i sitt första inlägg är spot-on måste jag säga. Detta paradis i början där du känner att just du är den rätte för denna underbara kvinna. Hon som blivit så illa behandlad i livet innan men så kommer du där och har allt det där som andra män inte haft.
Sen sexet... går inte att beskriva. Helt otroligt och nära. Du blir behandlad som en kung i sängen och utanför. Du ger allt tillbaka och sen, när du minst anar det, kommer smällen. Ilska över något där DU inte gjort vad som förväntas. Du sitter där och undrar vad som skedde, försöker förstå att du nu är den värsta personen i deras liv. Du tänker att detta nog bara är något som hände nu och ser mellan fingrarna.
Det blir lugnt, allt åter till det normala men någonstans gnager det där guppet i dina tankar. Sen en vecka senare, en månad, pang igen. Nu en annan sak. Denna gång strider du emot. Det tar slut, du blir kallad hemska saker och beskylld för att vara kall. En vecka med ångest går, du saknar din lilla prinsessa. Efter två veckor ny kontakt, ni ses. Sexet är nu bättre än någonsin. Känslan av att vara åter slår allt du kan tänka dig, du är hög. Det som hänt innan kommer du knappt ihåg, du förtränger.
Anhöriga märker att något är off. Du skjuter ifrån dig, har kontroll. Ni pratar om att satsa, flytta ihop sen. Allt är underbart, kanske barn? PANG, något du gjort, inte såg, borde se och så är det igång igen. Men nu är du smart och anpassar, säger inte allt, väljer dina ord, handlingar, hobbies. Det blir inget större drama, du vet hur du ska göra.
6 år senare har du ingen gnista kvar. Du jagar fixen att få vara nära henne. Den kommer ibland och då är allt bra men du dör inombords. Kanske dricker vin varje dag (jag gjorde).
Något hände efter 8-10 år och jag tog steget bort. Levde knappt då, bara ett skal. Nu har det gått några år och jag dejtar igen. Träffat några men ingen ger mig kicken längre och jag blir inte kär, jag krossar hjärtan. Saknar den där känslan efter uppbrotten.
Har sen någon månad träffat en bra kvinna men hon är som en kopia på mitt ex. Varm, bra mat, bra sex, vacker, kåt. Men PANG så är något fel. Deprimerad, jag tröstar, lovar och så är det bra igen. Hon vill ha mig jämt, jag måste ringa varje timme eller skicka hjärtan på sms.
Jag kommer att släppa henne nu. Går aldrig denna väg igen, fy fan. Akta er bröder, det är inte värt det. Dessa kvinnor är djävulen och de kommer att döda er mentalt.
De har inte fått det en mänsklig hjärna behöver när den växer upp. De har inte fått den där tryggheten som barn behöver känna, de har inte haft någon som med kärlek sätter gränser (ofta närvarande far) och det har gjort dem nästan lite efterblivna vad avser relationer där känslor är inblandade. De kan inte reglera känslor, tänka abstrakt på samma vis. Så oavsett vad de säger, skriver här, BPD-kvinnor är det värsta du kan träffa. De fattar inte själva hur farliga de är för en normal man med trygg anknytning hemifrån.
De förvandlar en sund normal man till inget mer än medicin för stunden så att de med honom kan reglera sin ångest. Värt att upprepas, de är djävulen själva.
Sen sexet... går inte att beskriva. Helt otroligt och nära. Du blir behandlad som en kung i sängen och utanför. Du ger allt tillbaka och sen, när du minst anar det, kommer smällen. Ilska över något där DU inte gjort vad som förväntas. Du sitter där och undrar vad som skedde, försöker förstå att du nu är den värsta personen i deras liv. Du tänker att detta nog bara är något som hände nu och ser mellan fingrarna.
Det blir lugnt, allt åter till det normala men någonstans gnager det där guppet i dina tankar. Sen en vecka senare, en månad, pang igen. Nu en annan sak. Denna gång strider du emot. Det tar slut, du blir kallad hemska saker och beskylld för att vara kall. En vecka med ångest går, du saknar din lilla prinsessa. Efter två veckor ny kontakt, ni ses. Sexet är nu bättre än någonsin. Känslan av att vara åter slår allt du kan tänka dig, du är hög. Det som hänt innan kommer du knappt ihåg, du förtränger.
Anhöriga märker att något är off. Du skjuter ifrån dig, har kontroll. Ni pratar om att satsa, flytta ihop sen. Allt är underbart, kanske barn? PANG, något du gjort, inte såg, borde se och så är det igång igen. Men nu är du smart och anpassar, säger inte allt, väljer dina ord, handlingar, hobbies. Det blir inget större drama, du vet hur du ska göra.
6 år senare har du ingen gnista kvar. Du jagar fixen att få vara nära henne. Den kommer ibland och då är allt bra men du dör inombords. Kanske dricker vin varje dag (jag gjorde).
Något hände efter 8-10 år och jag tog steget bort. Levde knappt då, bara ett skal. Nu har det gått några år och jag dejtar igen. Träffat några men ingen ger mig kicken längre och jag blir inte kär, jag krossar hjärtan. Saknar den där känslan efter uppbrotten.
Har sen någon månad träffat en bra kvinna men hon är som en kopia på mitt ex. Varm, bra mat, bra sex, vacker, kåt. Men PANG så är något fel. Deprimerad, jag tröstar, lovar och så är det bra igen. Hon vill ha mig jämt, jag måste ringa varje timme eller skicka hjärtan på sms.
Jag kommer att släppa henne nu. Går aldrig denna väg igen, fy fan. Akta er bröder, det är inte värt det. Dessa kvinnor är djävulen och de kommer att döda er mentalt.
De har inte fått det en mänsklig hjärna behöver när den växer upp. De har inte fått den där tryggheten som barn behöver känna, de har inte haft någon som med kärlek sätter gränser (ofta närvarande far) och det har gjort dem nästan lite efterblivna vad avser relationer där känslor är inblandade. De kan inte reglera känslor, tänka abstrakt på samma vis. Så oavsett vad de säger, skriver här, BPD-kvinnor är det värsta du kan träffa. De fattar inte själva hur farliga de är för en normal man med trygg anknytning hemifrån.
De förvandlar en sund normal man till inget mer än medicin för stunden så att de med honom kan reglera sin ångest. Värt att upprepas, de är djävulen själva.
__________________
Senast redigerad av hogdog 2026-09-24 kl. 13:03.
Senast redigerad av hogdog 2026-09-24 kl. 13:03.
Citat:
Istället för att skriva borderlinare, EIPSare, bpd-are osv så använder jag den engelska termen pwBPD (person with Borderline Personality Disorder) i min post.
Här är ett försök att definiera vad du som man kan stöta på när en kvinna har bpd. Hon kommer förstöra ditt liv. Det är inget snack om saken och den här tråden ska försöka att rädda någon av er även om det är otroligt att någon som är ute efter kärlek kan motstå en pwBPD:s arsenal av förföringstekniker. Märkligast av allt är att ingen av hennes tekniker är hämtade från någon manual eller bok utan det är så här pwBPD opererar helt på egen hand. Men kanske kan det vara som så att någon av er är tidigt inne i ett förhållande och något kanske känns "off". Du vet bara inte vad. Du har inte varit med om detta förr. Kanske tråden kan ge dig en "aha"-upplevelse så du kan identifiera vad som pågår just nu.
Och tråden handlar om heterosexuella kvinnor med BPD. 70% av alla med diagnosen BPD är kvinnor. Män verkar istället få narcissism diagnosen (NPD) och hur män med BPD fungerar har jag ingen aning om och får avhandlas i en annan tråd.
Vi gör ett försök och den här tråden kan kanske komma att rädda någons liv. Glöm aldrig någonsin att BPD är en narcissist. En narcissist sätter sig själv före alla andra - sin partner, sina egna barn.
Något som i inledningsfasen är återkommande är att hon beskriver dig som trygg och att trygghet är viktigt för henne. Detta är något hon bara tror sig vilja ha och är egentligen en slags betygsättning över dig att hon kan manipulera dig. Du som man välkomnar så klart att bli kallad trygg för det är en uppskattande sak att säga. Redan här är manipulationen av dig igång för att du ska falla för henne.
Sedan börjar kärleksbombandet. Får hon reda på vad dina favoritkakor är efter första dejten så kommer hon ha bakat dem till er andra dejt. Får hon reda på vad din favoritmusik är så har hon gjort en spellista på Spotify till er andra dejt. Du kommer översköljas av ord som berättar hur fantastisk du är och detta kommer gå snabbt. Och du kommer falla snabbt för henne. Hon är liv och rörelse. Sprallig och påhittig. Du kommer bli kär i henne.
När hon sedan inser att hon fått dig på kroken kommer hon säga något om hennes mörka sida. Något i stil med "jag är giftig/mörk/förstör". Hon kommer berätta hur alla varit svin mot henne. Pojkvänner och vänner har lämnat henne och hon har varit och känt sig så ensam och ingen förstår henne... utom du så klart. Du räddar henne inte bara från alla andra elakingar utan även från henne själv.
Du förstår henne som ingen annan. Du kommer vara en stor gestalt i hennes liv. Du kommer bli hennes kosmos. En livgivare. En pwBPD har nämligen ingen stark jag-känsla (en av flera skillnader mellan BPD och NPD då en narcissist har ett jag). Du kommer och definiera hennes jag. Hon kommer nämligen härma dig i dina intressen, hur du pratar, vad du pratar om, vad du har för politiska åsikter osv. Allt det som gör just dig till dig kommer göra henne till henne.
För dig så kommer det vara en berusande känsla över hur en kvinna ser dig som sitt allt. Hur hon behöver dig. Hur du släppt ut henne i ljuset igen efter att ha haft ett sådant mörker inom sig. Du blir förstås mer förälskad när du märker hur förtjust hon är i dig och du tror att du funnit din "soul mate" för hon tycker ju precis som du, uppskattar exakt samma saker...
Du har räddat henne från henne själv och du är nu en fadersgestalt och hennes favoritperson ("favorite person" är ett genomgående tema för pwBPD) och får genomgå "obsessive love" vilket inte är en oangenäm upplevelse utan tvärtom. Livet utan dig är helt enkelt meningslöst utan dig då du även kommer stabilisera hennes humör.
Så här ser inledningsfasen ut för alla. Givetvis får inte alla hembakade kakor utan det kan vara att hon stickat vantar till dig, målat en tavla men hoppas ni förstår principen.
När vem som helst är kär så är man uppe bland molnen och det kan vara då två helt normala personer utan diagnoser så man märker inte de negativa beteendena och dessa kommer fram nu när ni blivit ett par.
Hon kan berätta för dig att hon är misandrist (något som hatar män) och detta är ett genomgående tema för kvinnor med BPD. Män har svikit henne upprepade gånger i sitt liv. Hon har blivit misstänksam. Men du... du är speciell. Trygg och så förstår du henne som ingen annan så klart...
Hennes barnsliga sida kommer fram. Hon är ledsen. Gråter. Behöver tröstas ofta. Hon behöver mycket uppmärksamhet. Av dig. Du tröstar henne. Du hjälper henne. Faktum är att du hjälper henne med väldigt mycket. Du blir glad över att någon litar på dig. Att någon behöver dig i sitt liv så mycket som hon gör. Hennes extremt oscillerande känslospektrum kommer chocka dig. En timme kan hon vara glad, andra timmen kan världens undergång vara anstående. Vrede, hat, avundsjuka, hämndbegär, kåthet kommer hon utan tvekan uttrycka starkt. Alla negativa känslor kommer vara vardagsmat för dig.
Efter den inledande kärleksyran avtagit en smula kommer hennes narcissism att visa sig tydligare. Allt hon tänker på kretsar mer eller mindre runt sitt eget liv. BPD är en narcissistisk diagnos som ligger i det som kallas för kluster b. Det är inga trevliga diagnoser som finns i det klustret. Få blir kvitt sitt beteende och pwBPD är inget undantag. Du har nu blivit idealiserad och det är sedan dags för "splitting" dvs pwBPDs svartvita tänk. Man är antingen god eller ond. Snäll eller elak. Inga gråzoner finns.
Har du nått den här punkten i relationen är det kört för dig. Du är med i spelet och spelar spelet. Du har blivit beroende av henne precis som hon blivit beroende av dig. Djävulsdansen har börjat.
Från tomma intet kommer hon bli rädd att du ska lämna henne, trots att du inte har några som helst intentioner att göra det. Hon blir misstänksam på dig. Hon gör slut med dig innan du hinner göra det. Den smärtan skulle kännas bättre för en pwBPD än att bli lämnad.
Ni blir tillsammans igen efter att du berättat hur mycket du älskar henne och det är ju du trots allt som gör henne till en levande person. Men nog så tycker hon att du inte skyddar henne tillräckligt, du bryr dig inte om henne, du är inte lojal nog, du vill ha en annan flickvän säger hon... Du bedyrar att så inte är fallet. Hon bryr sig inte. Hon "vet" att du är ond. Hon är otrogen mot dig. Denna otrohet kan hon sedan dra upp som ett vapen mot dig när hon vill gör dig illa. Du har nämligen inte sett hur elak denna lilla ömkliga, undernärd på livet, stackars krake kan vara. Du har nämligen aldrig mött Satan i mänsklig form.
När ni sedan diskuterar något av hennes tvivelaktiga beteende så kommer du bli varse "word salad" och "amnesia". Hennes förlåt blir bara ett sammelsurium av ord och självfallet så har hon glömt vad hon gjort om det är något dåligt. Man får inte glömma att någon med pwBPD är extremt känsliga för kritik så deras dåliga minne är en försvarsmekanism och deras svammel, som inte är en riktig ursäkt eller ett genuint sätt att be om förlåtelse på är också det en försvarsmekanism för om man inte ber om förlåtelse på riktigt så har man ju inte gjort något riktigt fel, eller hur?
Dissociation är en försvarsmekanism. Hon kan helt enkelt hävda att det inte var hon som var otrogen, inte var den som ljög osv för det kändes inte som om det var på riktigt för henne utan mer som om det var på film.
Du kan sedan utsättas för ett absurt lojalitetstest som endast har som motiv att visa att du kommer lämna henne. Hon kan göra allt för att testa dig. Vara elak, otrogen, ljuga, illojal osv. Lämnar du henne pga hennes beteende så får hon rätt.
Kvinnor med BPD är hämndgiriga. Minsta upplevda skymf kommer de straffa och det spelar ingen roll om det är en vän, pojkvän eller arbetskollega som utsätter dem för skymfen.
Vad som ska diskuteras: Har jag missat något som kännetecknar en kvinna med BPD så att man kan undvika detta monster? Inledningsfasen?
Här är ett försök att definiera vad du som man kan stöta på när en kvinna har bpd. Hon kommer förstöra ditt liv. Det är inget snack om saken och den här tråden ska försöka att rädda någon av er även om det är otroligt att någon som är ute efter kärlek kan motstå en pwBPD:s arsenal av förföringstekniker. Märkligast av allt är att ingen av hennes tekniker är hämtade från någon manual eller bok utan det är så här pwBPD opererar helt på egen hand. Men kanske kan det vara som så att någon av er är tidigt inne i ett förhållande och något kanske känns "off". Du vet bara inte vad. Du har inte varit med om detta förr. Kanske tråden kan ge dig en "aha"-upplevelse så du kan identifiera vad som pågår just nu.
Och tråden handlar om heterosexuella kvinnor med BPD. 70% av alla med diagnosen BPD är kvinnor. Män verkar istället få narcissism diagnosen (NPD) och hur män med BPD fungerar har jag ingen aning om och får avhandlas i en annan tråd.
Vi gör ett försök och den här tråden kan kanske komma att rädda någons liv. Glöm aldrig någonsin att BPD är en narcissist. En narcissist sätter sig själv före alla andra - sin partner, sina egna barn.
Något som i inledningsfasen är återkommande är att hon beskriver dig som trygg och att trygghet är viktigt för henne. Detta är något hon bara tror sig vilja ha och är egentligen en slags betygsättning över dig att hon kan manipulera dig. Du som man välkomnar så klart att bli kallad trygg för det är en uppskattande sak att säga. Redan här är manipulationen av dig igång för att du ska falla för henne.
Sedan börjar kärleksbombandet. Får hon reda på vad dina favoritkakor är efter första dejten så kommer hon ha bakat dem till er andra dejt. Får hon reda på vad din favoritmusik är så har hon gjort en spellista på Spotify till er andra dejt. Du kommer översköljas av ord som berättar hur fantastisk du är och detta kommer gå snabbt. Och du kommer falla snabbt för henne. Hon är liv och rörelse. Sprallig och påhittig. Du kommer bli kär i henne.
När hon sedan inser att hon fått dig på kroken kommer hon säga något om hennes mörka sida. Något i stil med "jag är giftig/mörk/förstör". Hon kommer berätta hur alla varit svin mot henne. Pojkvänner och vänner har lämnat henne och hon har varit och känt sig så ensam och ingen förstår henne... utom du så klart. Du räddar henne inte bara från alla andra elakingar utan även från henne själv.
Du förstår henne som ingen annan. Du kommer vara en stor gestalt i hennes liv. Du kommer bli hennes kosmos. En livgivare. En pwBPD har nämligen ingen stark jag-känsla (en av flera skillnader mellan BPD och NPD då en narcissist har ett jag). Du kommer och definiera hennes jag. Hon kommer nämligen härma dig i dina intressen, hur du pratar, vad du pratar om, vad du har för politiska åsikter osv. Allt det som gör just dig till dig kommer göra henne till henne.
För dig så kommer det vara en berusande känsla över hur en kvinna ser dig som sitt allt. Hur hon behöver dig. Hur du släppt ut henne i ljuset igen efter att ha haft ett sådant mörker inom sig. Du blir förstås mer förälskad när du märker hur förtjust hon är i dig och du tror att du funnit din "soul mate" för hon tycker ju precis som du, uppskattar exakt samma saker...
Du har räddat henne från henne själv och du är nu en fadersgestalt och hennes favoritperson ("favorite person" är ett genomgående tema för pwBPD) och får genomgå "obsessive love" vilket inte är en oangenäm upplevelse utan tvärtom. Livet utan dig är helt enkelt meningslöst utan dig då du även kommer stabilisera hennes humör.
Så här ser inledningsfasen ut för alla. Givetvis får inte alla hembakade kakor utan det kan vara att hon stickat vantar till dig, målat en tavla men hoppas ni förstår principen.
När vem som helst är kär så är man uppe bland molnen och det kan vara då två helt normala personer utan diagnoser så man märker inte de negativa beteendena och dessa kommer fram nu när ni blivit ett par.
Hon kan berätta för dig att hon är misandrist (något som hatar män) och detta är ett genomgående tema för kvinnor med BPD. Män har svikit henne upprepade gånger i sitt liv. Hon har blivit misstänksam. Men du... du är speciell. Trygg och så förstår du henne som ingen annan så klart...
Hennes barnsliga sida kommer fram. Hon är ledsen. Gråter. Behöver tröstas ofta. Hon behöver mycket uppmärksamhet. Av dig. Du tröstar henne. Du hjälper henne. Faktum är att du hjälper henne med väldigt mycket. Du blir glad över att någon litar på dig. Att någon behöver dig i sitt liv så mycket som hon gör. Hennes extremt oscillerande känslospektrum kommer chocka dig. En timme kan hon vara glad, andra timmen kan världens undergång vara anstående. Vrede, hat, avundsjuka, hämndbegär, kåthet kommer hon utan tvekan uttrycka starkt. Alla negativa känslor kommer vara vardagsmat för dig.
Efter den inledande kärleksyran avtagit en smula kommer hennes narcissism att visa sig tydligare. Allt hon tänker på kretsar mer eller mindre runt sitt eget liv. BPD är en narcissistisk diagnos som ligger i det som kallas för kluster b. Det är inga trevliga diagnoser som finns i det klustret. Få blir kvitt sitt beteende och pwBPD är inget undantag. Du har nu blivit idealiserad och det är sedan dags för "splitting" dvs pwBPDs svartvita tänk. Man är antingen god eller ond. Snäll eller elak. Inga gråzoner finns.
Har du nått den här punkten i relationen är det kört för dig. Du är med i spelet och spelar spelet. Du har blivit beroende av henne precis som hon blivit beroende av dig. Djävulsdansen har börjat.
Från tomma intet kommer hon bli rädd att du ska lämna henne, trots att du inte har några som helst intentioner att göra det. Hon blir misstänksam på dig. Hon gör slut med dig innan du hinner göra det. Den smärtan skulle kännas bättre för en pwBPD än att bli lämnad.
Ni blir tillsammans igen efter att du berättat hur mycket du älskar henne och det är ju du trots allt som gör henne till en levande person. Men nog så tycker hon att du inte skyddar henne tillräckligt, du bryr dig inte om henne, du är inte lojal nog, du vill ha en annan flickvän säger hon... Du bedyrar att så inte är fallet. Hon bryr sig inte. Hon "vet" att du är ond. Hon är otrogen mot dig. Denna otrohet kan hon sedan dra upp som ett vapen mot dig när hon vill gör dig illa. Du har nämligen inte sett hur elak denna lilla ömkliga, undernärd på livet, stackars krake kan vara. Du har nämligen aldrig mött Satan i mänsklig form.
När ni sedan diskuterar något av hennes tvivelaktiga beteende så kommer du bli varse "word salad" och "amnesia". Hennes förlåt blir bara ett sammelsurium av ord och självfallet så har hon glömt vad hon gjort om det är något dåligt. Man får inte glömma att någon med pwBPD är extremt känsliga för kritik så deras dåliga minne är en försvarsmekanism och deras svammel, som inte är en riktig ursäkt eller ett genuint sätt att be om förlåtelse på är också det en försvarsmekanism för om man inte ber om förlåtelse på riktigt så har man ju inte gjort något riktigt fel, eller hur?
Dissociation är en försvarsmekanism. Hon kan helt enkelt hävda att det inte var hon som var otrogen, inte var den som ljög osv för det kändes inte som om det var på riktigt för henne utan mer som om det var på film.
Du kan sedan utsättas för ett absurt lojalitetstest som endast har som motiv att visa att du kommer lämna henne. Hon kan göra allt för att testa dig. Vara elak, otrogen, ljuga, illojal osv. Lämnar du henne pga hennes beteende så får hon rätt.
Kvinnor med BPD är hämndgiriga. Minsta upplevda skymf kommer de straffa och det spelar ingen roll om det är en vän, pojkvän eller arbetskollega som utsätter dem för skymfen.
Vad som ska diskuteras: Har jag missat något som kännetecknar en kvinna med BPD så att man kan undvika detta monster? Inledningsfasen?
En brukar tala om undergrupper av bpd.
Kan dela en länk om det.
https://reviveresearch.org/blog/types-of-bpd-borderline-personality-disorders/
Den som kallas discouraged är den undertypen som kan vara en vettig partner. Om en är beredd på att lägga ner tiden, energin dvs.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera