ECHA (Europeiska kemikaliemyndigheten) behandlar just nu ett förslag om att förbjuda alla PFAS-ämnen (”evighetskemikalier”) inom EU, med ett fåtal undantag.
Förbudet skulle omfatta alla PFAS (per- och polyfluorerade substanser) som inte redan är reglerade - alltså även sådana som hittills ansetts ha låg toxicitet. Skälet: de bryts inte ner i naturen och ansamlas i människa och miljö. Samtidigt används PFAS just för deras extrema hållbarhet, friktionsegenskaper och kemikalieresistens. Det beror på kol-fluorbindningen, en av de starkaste inom kemin.
Vad omfattas?
Det här är ett brett förslag. Det gäller inte bara brandskum och teflonpannor, utan även:
Tidslinje - ECHA:s PFAS-förslag
Läkemedelsindustrin (EFPIA) varnar i sitt svar till ECHA för att: "73% av Sveriges kritiska läkemedel riskerar att påverkas."
Samtidigt pekar Chemical Reaction (ett projekt från lobbygranskande Corporate Europe Observatory) på att industrin i årtionden aktivt har lobbat för att bromsa reglering av PFAS, trots ökande kunskap om miljö- och hälsorisker. De menar att om inget görs kan PFAS-föroreningar kosta samhället över 100 miljarder euro per år - i all framtid.
Intressant nog är debatten rätt lågmäld, både i Sverige och här på Flashback.
Med tanke på hur tyst det är om det här på Flashback, tänkte jag att det kanske var dags.
Så vad tycker ni?
Förbudet skulle omfatta alla PFAS (per- och polyfluorerade substanser) som inte redan är reglerade - alltså även sådana som hittills ansetts ha låg toxicitet. Skälet: de bryts inte ner i naturen och ansamlas i människa och miljö. Samtidigt används PFAS just för deras extrema hållbarhet, friktionsegenskaper och kemikalieresistens. Det beror på kol-fluorbindningen, en av de starkaste inom kemin.
Vad omfattas?
Det här är ett brett förslag. Det gäller inte bara brandskum och teflonpannor, utan även:
- Medicintekniska produkter (slangar, ventiler, implantat m.m.)
- Förpackningar och livsmedelsmaterial
- Textilier (regnkläder, skyddskläder, Gore-Tex)
- Elektronik, tätningar, smörjmedel
- Kosmetika, med mera
Tidslinje - ECHA:s PFAS-förslag
- Februari 2023: Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Norge lämnar in det gemensamma förslaget till ECHA under REACH-förordningen.
- Mars–september 2023: Offentlig konsultation hålls. Över 5 600 svar från företag, forskare och allmänhet skickas in (rekord för ECHA).
- 2024: ECHA:s vetenskapliga kommittéer granskar förslaget.
- Våren 2025 (preliminärt): EU-kommissionen tar beslut. Efter det röstar medlemsländerna.
- Om det går igenom: Förbud kan börja gälla ca 2026–2027, med övergångsperioder på 1,5 till 13 år beroende på tillämpning.
Läkemedelsindustrin (EFPIA) varnar i sitt svar till ECHA för att: "73% av Sveriges kritiska läkemedel riskerar att påverkas."
Samtidigt pekar Chemical Reaction (ett projekt från lobbygranskande Corporate Europe Observatory) på att industrin i årtionden aktivt har lobbat för att bromsa reglering av PFAS, trots ökande kunskap om miljö- och hälsorisker. De menar att om inget görs kan PFAS-föroreningar kosta samhället över 100 miljarder euro per år - i all framtid.
Intressant nog är debatten rätt lågmäld, både i Sverige och här på Flashback.
Med tanke på hur tyst det är om det här på Flashback, tänkte jag att det kanske var dags.
Så vad tycker ni?
- Är det här en nödvändig åtgärd för miljön och folkhälsan, eller ett byråkratiskt övergrepp?
- Kommer industrin hinna anpassa sig?
- Finns det risk att EU skjuter sig själv i foten medan resten av världen kör vidare med PFAS?
- Hur borde undantagen hanteras? Vem bestämmer? Finns det en “rimlig” väg framåt?
__________________
Senast redigerad av Ruru 2025-03-22 kl. 00:52.
Senast redigerad av Ruru 2025-03-22 kl. 00:52.