2025-03-14, 14:38
  #1
Medlem
morgonstjaernans avatar
I numberphile https://youtu.be/FnRhnZbDprE?si=37Ln8kOkv6H_egpZ pratar de om fraktaler och irrationella dimensioner och om hur en Sierpiński fraktal som fyller upp en tetraeder ovntat nog r tvdimensionell.

Finns det andra fraktaler vars dimensioner r heltal i hgre dimensioner i s fall eller r det ett undantag bland figurer med irrationellt antal dimensioner? Gr det att generalisera?
__________________
Senast redigerad av morgonstjaernan 2025-03-14 kl. 14:46.
Citera
2025-05-11, 17:13
  #2
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av morgonstjaernan
I numberphile https://youtu.be/FnRhnZbDprE?si=37Ln8kOkv6H_egpZ pratar de om fraktaler och irrationella dimensioner och om hur en Sierpiński fraktal som fyller upp en tetraeder ovntat nog r tvdimensionell.

Finns det andra fraktaler vars dimensioner r heltal i hgre dimensioner i s fall eller r det ett undantag bland figurer med irrationellt antal dimensioner? Gr det att generalisera?
Absolut, t ex en linje r ju (topologiskt) 1D, men ju mer man skrynklar till den, desto hgre fraktal dimension (t ex Hausdorf) fr den. T ex den knda Kochs snflinga har
D = ln(4)/ln(3) = 1.26...

Men skrynklar man till linjen tillrckligt mycket kan man f t ex en kurva som fyller upp ett helt plan, som allts r 2D. Och om den r NNU skrynkligare s kan den g genom varje punkt i ett 3D-rum eller 4D, 5D, ...
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Space-filling_curve

Numberphile:
https://youtu.be/x-DgL49CFlM?si=ZyZF8t4KrSO7X932

Men man kan frsts ven utg frn skrynkliga 2D-ytor fr fraktala dimensioner som r strre n 2, och varfr inte d ven heltal...

--

En lite egen variant r om man gr samma sorts konstruktioner i Minkowskummet som anvnds i relativitetsteorin, med tidsartade kurvor. Pga tidsdilatationen fr sdana skrynkliga kurvor en dimension som r mindre n 1. P s stt kan man fixa till en kontinuerlig Cantormngd!

P liknande stt br man ven kunna skrynkla till en (topologiskt) 2D tidsartad yta s att dess fraktala dimension blir t ex 1.
Citera
2025-05-11, 20:50
  #3
Medlem
morgonstjaernans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Absolut, t ex en linje r ju (topologiskt) 1D, men ju mer man skrynklar till den, desto hgre fraktal dimension (t ex Hausdorf) fr den. T ex den knda Kochs snflinga har
D = ln(4)/ln(3) = 1.26...

Men skrynklar man till linjen tillrckligt mycket kan man f t ex en kurva som fyller upp ett helt plan, som allts r 2D. Och om den r NNU skrynkligare s kan den g genom varje punkt i ett 3D-rum eller 4D, 5D, ...
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Space-filling_curve

Numberphile:
https://youtu.be/x-DgL49CFlM?si=ZyZF8t4KrSO7X932

Men man kan frsts ven utg frn skrynkliga 2D-ytor fr fraktala dimensioner som r strre n 2, och varfr inte d ven heltal...

--

En lite egen variant r om man gr samma sorts konstruktioner i Minkowskummet som anvnds i relativitetsteorin, med tidsartade kurvor. Pga tidsdilatationen fr sdana skrynkliga kurvor en dimension som r mindre n 1. P s stt kan man fixa till en kontinuerlig Cantormngd!

P liknande stt br man ven kunna skrynkla till en (topologiskt) 2D tidsartad yta s att dess fraktala dimension blir t ex 1.
Om man konstruerar en Sierpiński triangel i sju dimensioner och har en faktor av tv totalt tta delar som behvs blir det vl en fraktaldimension av tre?

Eller om man skulle ha n-hrningar med fem hrn eller fler i hyperbolisk geometri och placerar med en faktor av tv mindre figurer som utgr frn varje hrn blir de redan frn dimension tv hgre fraktaldimension n ytan?
Citera
2025-05-11, 23:21
  #4
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av morgonstjaernan
Om man konstruerar en Sierpiński triangel i sju dimensioner och har en faktor av tv totalt tta delar som behvs blir det vl en fraktaldimension av tre?
Lter rimligt. Du har allts generaliserat mnstret som iaf funkar fr 2 resp 3 topoplogiska dimensioner till 7. 1 del fr varje hrn (8 st i 7D) plus en mitten del som r tom...
Knns bara som att jag vill fundera ett varv till p hur den dr mittendelen ser ut, men ja, du kan absolut ha rtt.

Citat:
Eller om man skulle ha n-hrningar med fem hrn eller fler i hyperbolisk geometri och placerar med en faktor av tv mindre figurer som utgr frn varje hrn blir de redan frn dimension tv hgre fraktaldimension n ytan?
Frstr just nu inte riktigt vad du menar.

Hur som gillar jag fortfarande mnga av dina uppslag.
Citera
2025-05-11, 23:28
  #5
Medlem
morgonstjaernans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Frstr just nu inte riktigt vad du menar.

Hur som gillar jag fortfarande mnga av dina uppslag.
Allts tnk dig att du tar en pentagon och fyller den med fem pentagoner som har halva sidlngden. I Eukldidisk geometri passar de fem pentagonerna med halva sidlngden inte in i den strre pentagonen med vinklarna och dessutom blir fem pentagoner (plus den tomma ytan i mitten av figuren) strre yta n den ursprungliga pentagonen.

Jmfr bilden hr: https://www.researchgate.net/profile...entagon-13.jpg

Men om det gick att placera in dem frn hrn lngs de yttre sidorna och i kontakt med varandra iterativt som en fortsatt fraktal skulle figurens yta vxa fr varje steg d den fr en faktor av tv i tv dimensioner blir fem gnger strre, frstr du nu vad jag menar?
Citera
2025-05-11, 23:30
  #6
Medlem
morgonstjaernans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Lter rimligt. Du har allts generaliserat mnstret som iaf funkar fr 2 resp 3 topoplogiska dimensioner till 7. 1 del fr varje hrn (8 st i 7D) plus en mitten del som r tom...
Knns bara som att jag vill fundera ett varv till p hur den dr mittendelen ser ut, men ja, du kan absolut ha rtt.
Ja s en Sierpinski triangel i dimension (2^n)-1 borde f en fraktaldimension som r ett heltal gissningsvis. Ganska fascinerande men jag vet inte riktigt om det har ngon nytta.
Citera
2025-05-12, 08:02
  #7
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av morgonstjaernan
Allts tnk dig att du tar en pentagon och fyller den med fem pentagoner som har halva sidlngden. I Eukldidisk geometri passar de fem pentagonerna med halva sidlngden inte in i den strre pentagonen med vinklarna och dessutom blir fem pentagoner (plus den tomma ytan i mitten av figuren) strre yta n den ursprungliga pentagonen.

Jmfr bilden hr: https://www.researchgate.net/profile...entagon-13.jpg

Men om det gick att placera in dem frn hrn lngs de yttre sidorna och i kontakt med varandra iterativt som en fortsatt fraktal skulle figurens yta vxa fr varje steg d den fr en faktor av tv i tv dimensioner blir fem gnger strre, frstr du nu vad jag menar?
D frstr jag vad du menar.

Men fr att det dr ska g ihop som du vill, s mste man ha en positiv krkning, och resultatet blir d en dodekaeder, dvs en polyeder med 12 st pentagoner som sidor.

Positiv krkning --> verskottsvinkel nr man plattar ut det.

Negativ krkning --> underskottsvinkel

Med t ex 3 st kvadrater mot samma hrn har man 90 fr lite i planet, men det gr ju att vika ihop till ett kubhrn. Men 5 kvadrater mot samma hrn funkar det med -- i ett negativt krkt 2D-plan. Beroende p frhllandet mellan sidlngd och krkningen kan man klmma in hur mnga kvadrater (eller pentagoner etc) man vill runt ett hrn.

S till sjlva principen med din id. Dvs utg frn ngon regelbunden polygon, stt ihop ett gng runt varje hrn, men s hoppar vi ver ngon p ett liknande stt som med Sierpinski.

Jag r skeptisk till att det skulle g. T ex Sierpinski ser ju likadan ut p alla skalor, men s kan det ju inte bli i ett krkt rum dr EN skala ges av rummets krkning.

----
Fast om man INTE frsker vika ihop sidorna i ditt exempel, utan hller sig till ett plant 2D-plan, s verkar det ju fungera.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/N-flake
__________________
Senast redigerad av nerdnerd 2025-05-12 kl. 08:12.
Citera
2025-05-12, 19:53
  #8
Medlem
morgonstjaernans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
D frstr jag vad du menar.

Men fr att det dr ska g ihop som du vill, s mste man ha en positiv krkning, och resultatet blir d en dodekaeder, dvs en polyeder med 12 st pentagoner som sidor.

Positiv krkning --> verskottsvinkel nr man plattar ut det.

Negativ krkning --> underskottsvinkel

Med t ex 3 st kvadrater mot samma hrn har man 90 fr lite i planet, men det gr ju att vika ihop till ett kubhrn. Men 5 kvadrater mot samma hrn funkar det med -- i ett negativt krkt 2D-plan. Beroende p frhllandet mellan sidlngd och krkningen kan man klmma in hur mnga kvadrater (eller pentagoner etc) man vill runt ett hrn.

S till sjlva principen med din id. Dvs utg frn ngon regelbunden polygon, stt ihop ett gng runt varje hrn, men s hoppar vi ver ngon p ett liknande stt som med Sierpinski.

Jag r skeptisk till att det skulle g. T ex Sierpinski ser ju likadan ut p alla skalor, men s kan det ju inte bli i ett krkt rum dr EN skala ges av rummets krkning.

----
Fast om man INTE frsker vika ihop sidorna i ditt exempel, utan hller sig till ett plant 2D-plan, s verkar det ju fungera.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/N-flake
Okej ja det jag menade var att som Sierpiński trianglar har en fraktaldimension som r lgre borde det g att ha andra figurer som har hgre fraktaldimension ocks, och det verkar innebra att storleken divergerar eller har jag frsttt det fel?
Citera
2025-05-12, 20:03
  #9
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av morgonstjaernan
Okej ja det jag menade var att som Sierpiński trianglar har en fraktaldimension som r lgre borde det g att ha andra figurer som har hgre fraktaldimension ocks, och det verkar innebra att storleken divergerar eller har jag frsttt det fel?
N, men just i ngot krkt rum som t ex hyperbolisk geometri kan jag inte se att det gr pga att en krkt geometri har en skala som ges av krknlngsradien. En fraktal ska ju se likadan ut p olika skalor. Om man t ex dubblar lngderna i en Sierpinskitriangel s ser det ju likadant ut verallt inuti den.

Fast om krkningen inte r konstant utan ocks varierar fraktalt kanske det gr? Vet inte..
Citera
2025-05-12, 21:25
  #10
Medlem
morgonstjaernans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
N, men just i ngot krkt rum som t ex hyperbolisk geometri kan jag inte se att det gr pga att en krkt geometri har en skala som ges av krknlngsradien. En fraktal ska ju se likadan ut p olika skalor. Om man t ex dubblar lngderna i en Sierpinskitriangel s ser det ju likadant ut verallt inuti den.

Fast om krkningen inte r konstant utan ocks varierar fraktalt kanske det gr? Vet inte..
Placerar man en fraktal p ytan av ett klot till exempel varierar vl krkningen beroende p hur mycket man zoomar in?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in