Citat:
De nämnda skurkstaterna har inte utplånat några länder, men deras kärnvapenarsenal används som ett påtryckningsmedel i olika konflikter.
Det korta svaret är nej, det är inte acceptabelt.
Svaret blir lite längre om man för ett resonemang kring det.
Frågar man skurkstaten och dess allierade är svaret uppenbart.
Ser man det från "vår och våra allierades sida", så kommer man hela tiden tillbaka till ett resonemang kring ett
starkt försvar och en stabil säkerhetspolitik. Varje land har en arme (eller försvarsmakt) antingen sin egen eller någon annans.
Den linjen har inte Sverige riktigt bedrivit sedan Sovjetunionen föll fram till ~2015. Så uppfattar många "förståsigpåare" försvarspolitiken, både i Sverige och utomlands. Ställer man det mot bakgrund av de kostsamma förbandsnedläggningarna som skedde under socialdemokraterna och moderaterna, så blir det klarare.
Europa måste rusta upp sitt konventionella försvar.
USA vill det.
Ryssland vill det inte ( det här viljan/drivkraften är också ett sätt att verka mot potentiella antagonister i framtida konflikter).
Det finns förstås en hel del högteknologisk vapenverkan och motmedel mot kärnvapen för direkt bekämpning.
Man kan slå ut missiler och kärnvapen innan de når sina mål.
Utrikes och säkerhetspolitiken kan verka för att hindra kärnvapenteknologi sprids, genom olika aktioner mot främmande makt.
Historiskt sett så har länder med tvivelaktiga intentioner och kärnvapen bromsats av främst USA men också av Ryssland, I Irak gick man in med förevändningen om massförstörelsevapen, men hittade inget. Den egentliga orsaken var troligtvis oljan.
Risken med att kärnvapen sprids och på något sätt används i olika konflikter, har setts som ett större hot än att världen begränsar vapnen till de relativt få länder som redan innehar dem.
Det korta svaret är nej, det är inte acceptabelt.
Svaret blir lite längre om man för ett resonemang kring det.
Frågar man skurkstaten och dess allierade är svaret uppenbart.
Ser man det från "vår och våra allierades sida", så kommer man hela tiden tillbaka till ett resonemang kring ett
starkt försvar och en stabil säkerhetspolitik. Varje land har en arme (eller försvarsmakt) antingen sin egen eller någon annans.
Den linjen har inte Sverige riktigt bedrivit sedan Sovjetunionen föll fram till ~2015. Så uppfattar många "förståsigpåare" försvarspolitiken, både i Sverige och utomlands. Ställer man det mot bakgrund av de kostsamma förbandsnedläggningarna som skedde under socialdemokraterna och moderaterna, så blir det klarare.
Europa måste rusta upp sitt konventionella försvar.
USA vill det.
Ryssland vill det inte ( det här viljan/drivkraften är också ett sätt att verka mot potentiella antagonister i framtida konflikter).
Det finns förstås en hel del högteknologisk vapenverkan och motmedel mot kärnvapen för direkt bekämpning.
Man kan slå ut missiler och kärnvapen innan de når sina mål.
Utrikes och säkerhetspolitiken kan verka för att hindra kärnvapenteknologi sprids, genom olika aktioner mot främmande makt.
Historiskt sett så har länder med tvivelaktiga intentioner och kärnvapen bromsats av främst USA men också av Ryssland, I Irak gick man in med förevändningen om massförstörelsevapen, men hittade inget. Den egentliga orsaken var troligtvis oljan.
Risken med att kärnvapen sprids och på något sätt används i olika konflikter, har setts som ett större hot än att världen begränsar vapnen till de relativt få länder som redan innehar dem.
USAa kärnvapenparaply har ju varit ett verktyg för att hindra spridningen av kärnvapen. Frågan är om Trumpen faktiskt bryr sig om det här, kortsiktigt affärstänk som han är styrd av.
