Citat:
Ursprungligen postat av
Utopia.
Som många andra svenskar sitter jag inne med lite kryptovalutor. Det är dock en mardröm att räkna ut omkostnadsbeloppet för dessa då jag flyttat runt saker mellan olika wallets och varje sådan transaktion innebär en transaktionsavgift, vilken räknas som en avyttring. Jag var väldigt gung-ho under de första åren jag intresserade mig för krypto och har helt enkelt massa små skitavyttringar i form av transaktionsavgifter som behöver matchas mot historiska växelkurser, vilket gör det väldigt krångligt att räkna ut skatten.
Jag har våndats över detta i många år och vet inte riktigt hur jag ska realisera mina vinster då jag helt enkelt inte kan/förmår/orkar räkna på detta. Jag har dock kvitton på allt och kan redovisa att tillgångarna ursprungligen kommer från legitima köp från exchanges.
Jag funderar på att bita i det sura äpplet och uppge noll kronor i anskaffningsvärde, med motiveringen "omkostnadsbeloppet kan ej fastställas". Detta skulle innebära att jag måste skatta på hela försäljningsbeloppet, dvs att jag inte får dra av det belopp jag ursprungligen köpt tillgångarna för. Vilket är fine för mig.
Jag tänker att om jag "skattemaxar" på det här viset inte kan drabbat av en skattesmäll längre fram? Eller tänker jag fel? Finns det några andra påföljder eller risker som jag inte känner till? Kommer Skatteverket finna detta suspekt och vilja gå igenom hela min ekonomi?
Tacksam för kloka svar!
Jag trodde att Schablonmetoden funderar för alla typer av värdepapper, inklusive valutor. Men det är kanske inte så. Kan vara värt att kolla för dig i alla fall.
Schablonmetoden
Du som inte har någon uppgift på vad du köpte aktierna för kan använda schablonmetoden. Även om du känner till det verkliga omkostnadsbeloppet kan du använda schablonmetoden.
Du får använda metoden bland annat om du har sålt marknadsnoterade aktier eller marknadsnoterade aktieindexobligationer. Du får normalt inte använda metoden på onoterade aktier eller andra onoterade delägarrätter. Du får inte heller använda metoden på terminer och optioner, och inte heller på teckningsrätter, fondaktierätter eller inlösen- och säljrätter som du har fått på grund av aktieinnehav.
Denna metod innebär att du använder 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget, som omkostnadsbelopp. Resterande del, det vill säga 80 procent av försäljningspriset, räknas som vinst.
Det är förmånligare att använda schablonmetoden om dina aktier har ökat mer än 400 procent i värde.
Källa:
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/deklareraaktierochovrigavardepapper/omkostnadsbelopp.4.12815e4f14a62bc048fa7bc.html